s  T  R   e   S   S

Pulsen dunkar och adrenalinet stiger. Så är det när stressen ökar. 
Ibland är det en skön utmaning. Men ofta känns det jobbigt. 
För oss postanställda är stressen en del av arbetet: Arbetslivet/arbetstempot 
har blivit allt stressigare.

Ibland stressas du av en situation, ibland inte. Det beror bland annat på typen av problem, din hälsa, din hormonbalans, människorna omkring dig och tidigare erfarenheter. Det påstås att det finns en positiv stress som gör att vi klarar även svåra uppgifter. Vi får kraft och energi. Den negativa stressen, som vi upplever när det känns som om vi inte själva kan påverka vår situation, kan ge olika symtom som huvudvärk, sömnproblem, magbesvär och muskelvärk.
Varje sådant symtom som inte går över är en varningssignal.
 

RISKER MED LÅNGVARIG STRESS

Högt blodtryck
Värk i huvud, nacke och axlar
Ryggproblem
Magbesvär
Hjärt- och kärlsjukdomar

TESTA DIG SJÄLV
Hur ofta   

* Har du värk i huvud, nacke el: axlar?
* Mage /tarmbesvär
* Svårt att sova?
* Svårt att koncentrera dig?
* Trött eller nedstämd?
* Oroar du dig i förväg för olika situationer?
* Påverkar din arbetssituation din fritid?
* Tycker du att tiden inte räcker till?
* Har du dåligt samvete för någonting?
  Aldrig   Sällan   Ibland   Ofta

Har du många kryss i de högra spalterna så stressar du mer än vad som är nyttigt för dig. Pröva några av råden nedan, men försök för all del inte göra allt på en gång. Då blir du bara mer stressad. Har du mer kryss på de första tre spalterna (Aldrig- Sällan- Ibland) är din negativa stress hanterlig.

NYA VANOR
¤Lyssna till din kropps varningssignaler. 
När du inte mår bra finns det som regel en orsak. Ta t ex smärta på allvar.
¤ Lär dig en avspänningsteknik.
¤Försök sluta röka. Minska på alkoholen.
¤ Se till att du får tillräckligt med sömn.
¤ Pröva att gå och tala långsammare 
och att t ex låta andra bilister köra om dig.
¤Lär dig säga nej. Tvinga dig att prioritera.
¤ Skriv upp det du skall göra så att 
du inte blir stressad av att glömma något.
¤ Gör bara en sak i taget.
¤ Tänk efter vad som är det värsta som kan hända i en stressad situation. Det är sällan en katastrof.
¤ Se till att du får en stund för dig själv varje dag.
¤ Sätt realistiska mål.
¤ Inse att du duger precis som du är.
¤ Var lika tolerant mot dig själv som du är mot andra.
¤ Se till att du får några glada skratt varje dag. 
Se på dig själv med humor.
¤ Ha mod att ändra på saker som går att ändra. Acceptera det som inte kan förändras.
¤ Försök att inte göra många förändringar i ditt liv samtidigt.

GÖR DIN STRESS TILL EN MÖJLIGHET.
Vet du hur du reagerar i pressade situationer kan du skaffa dig ett handlingsprogram som hjälper dig. Med lite självkännedom och envishet kan du förbättra din tillvaro och förändra din negativa stress till en möjlighet. Försök gärna locka med dig dina arbetskamrater eller din familj i din kamp mot stressen. Många fler än du har antagligen samma problem.
 

IPM Statens Institut för PSYKOSOCIAL MILJÖMEDICIN
Apoteket
Hjärtlungfonden
Folk Hälsoinstitutet

Stress - en urgammal reaktion 
om ständigt antar nya former
Källa: Prima Livet

Stress uppkommer av i stort sett alla typer av påfrestningar, utmaningar och krav som vi utsätts för. Stressreaktionerna är ett nödvändigt och viktigt reaktionssätt för att vi ska kunna fungera och överleva i ett alltmer komplicerat och föränderligt samhälle. I vår hjärna finns inbyggda och förutbestämda reaktionssätt, försvars- och uppgivenhetsreaktioner, som är flera miljoner år gamla.

Vår hjärnas sätt att reagera på hot eller fara är det samma som för stenåldersmänniskan. Det handlar om försvarsreaktioner som, när det begav sig, underlättade för oss att kämpa eller fly. Trots att vi i vårt dagliga liv sällan ställs inför situationer där vi antingen måste slåss eller lägga benen på ryggen för att fly för våra liv finns våra urgamla försvarsreaktioner kvar och gör sig ständigt påminda i form av stress.

Vid försvarsreaktionen frigörs i första hand stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. Ökningen av de båda hormonerna leder till att blod omfördelas så att musklerna får mer medan magsäcken, tarmarna och huden får mindre. Tack vare det ökade blodflödet får musklerna mer bränsle genom att blodsockret och blodfettsyrorna höjs. Dessutom stiger blodtrycket och hjärtat pumpar fortare och starkare. Vidare vidgas pupillen för att vi ska kunna se bättre.

Stress positivt på kort sikt, farlig på lång
I första hand är försvarsreaktionen positiv och när det handlar om kortvariga påfrestningar är dess främsta syfte att hjälpa oss att klara en pressad situation. Men om försvarsreaktionen upprepas ofta och varar länge kan den bidra till uppkomsten av sjukdom, inte minst gäller det hjärt- och kärlsjukdomar. Samma mekanismer som kortsiktigt är positiva blir om de varar länge alltså allvarliga riskfaktorer. Försvarsreaktionens påverkan på kroppens glukosomsättning kan leda till blodsockerrubbningar och i värsta fall diabetes. Om blodsockernivån blir kroniskt förhöjd leder det till att glukos binds till olika proteiner, vilket ökar risken för blodkärlsförändringar eftersom blodkärlväggarnas viktiga bildning av den skyddande kväveoxiden störs. De positiva effekterna av en tillfällig höjning av blodtrycket går förlorade om höjningen varar för länge och yttrar sig då istället till exempel i form av hypertoni och hjärtförstoring, vilket ökar risken för hjärtsvikt.

Stressade toppidrottsmän får nedsatt immunförsvar
Vid uppgivenhetsreaktionen spelar hypothalamus, hypofysen och binjurebarken en viktig roll. Mest avgörande när det gäller uppgivandereaktionen är hormonet kortisol som frigörs från binjurebarken. När hormonet förekommer i mindre mängd och under kortare tid har det positiva effekter - kortisol kan bland annat minska eller avbryta försvarsreaktionen. Men om kortisol nivåerna är höga under längre tid finns risken att immun- och infektionsförsvaret skadas. Vid stress med förhöjda kortisol halter ökar risken för återkommande infektioner och förkylningar. Detta är inte ovanligt inom idrottsvärlden där toppidrottsmän som är stressade många gånger är förkylda strax före en viktig tävling.

Det finns även studier som visar att höga halter av kortison gör att hjärnans celler skadas och dör när tillgången av blodsocker och syre minskar. Många använder alkohol för att slappna av och minska stressen och flera forskningsresultat visar att en hög alkoholkonsumtion i kombination med kroniskt förhöjda kortisol halter ytterligare ökar alkoholens skadliga verkan på hjärnan.

Det är skillnad på stress och stress
Det är skillnad på positiv och negativ stress. Positiv stress, som till exempel förekommer vid hårt intressant arbete där man har möjlighet att påverka sin situation, är sällan farlig. Snarare tvärtom. Den positiva stressen kan ge ökad koncentrationsförmåga, inspiration samt leda till ökad kreativitet och vilja till att ta vissa risker. Likaså ökar energi- och prestationsnivån samtidigt som uthålligheten och produktiviteten tilltar. Höga krav och stort beslutsutrymme leder till en aktiv arbetssituation.
Höga krav i kombination med ett litet beslutsutrymmer ger däremot en spänd och stressad arbetssituation, vilket ger upphov till en negativ stress. Många yrkesgrupper, inte minst bland sjukvårdsanställda, arbetar under sådana förhållanden, och på lång sikt leder detta till trötthet och utbrändhet, större risk för hjärt- kärlsjukdom, depressioner och ökad infektionsbenägenhet. Arbetssituationer som präglas av låga krav kombinerat med litet beslutsutrymme ger en passiv arbetssituation där risken att drabbas nämnda sjukdomstillstånd är stor. Många arbetslösa och förtidspensionerade ingår i denna riskgrupp.

Manlig och kvinnlig stress
En rad studier har visat att kvinnor och män reagerar olika i stressade situationer. Kvinnor som ställs inför prestationskrävande uppgifter utlöser mindre halter av stresshormoner än män. En trend är dock att kvinnor alltmer börjar tillägga sig en manlig stressprofil.
En ytterligare skillnad mellan kvinnors och mäns reaktion på stress är att kvinnor oftare tar med sig stressen hem. Hos männen sjunker ofta stresshormonet noradrenalin framåt kvällen medan kvinnornas nivåer av hormonet ofta stiger när de kommer hem för att ta hand om make, barn och hushåll.

Det är även vanligt med skillnader mellan hur sjukdomar i hjärtats kranskärl yttrar sig hos kvinnor respektive män. Hos kvinnor är det till exempel vanligare med kärlkrampssmärtor innan de får hjärtinfarkt. Det är heller inte ovanligt att kranskärlsförändringar hos kvinnor är svårare att upptäcka vid röntgenundersökningar.

Datastressen - ett nutida fenomen
Ett nutida stressfenomen är den så kallade datastressen - monotont arbete vid en datorskärm, länga väntetider på uppkoppling, avbrott och en rad olika felmeddelanden bidrar till denna typ av stress. Konsekvenserna av datastressen är flera; irritation, trötthet, depression, ögonvärk, huvudvärk, nack- och ryggbesvär och så kallad musarm är bara några exempel. Datorstressen kan orsaka långa sjukskrivningar och inte sällan tvingas den som drabbas att byta arbete.

Som väl är har kroppen egna stressreducerande system som fungerar som motvikter till de hormoner som kan leda till negativa stressreaktioner. Hit hör kroppens egna "lugn-och-ro-hormon", oxytocin, kroppsegna benzodiazepiner (valiumliknade ämnen) och kroppens eget cannabis, anandamid.
Mer om dessa ämnen i nästa artikel som handlar om hur stress förebyggs och behandlas.

Olle Haglund
Bearbetad av Ola Blomqvist, Medicallink, 991020

Behandling och förebyggande av stress
Källa: Medicallink

Våra kunskaper om hur stress uppkommer och hur den bidrar till sjukdom och nedsatt livskvalitet har ökat starkt de senaste åren. Det finns också mycken kunskap om hur stress skall förebyggas och behandlas. Trots denna kunskap innebär vårt alltmer komplicerade och ofta omänskliga samhälle att uppkomst av stressrelaterade sjukdomar starkt ökar. Behovet att förebygga och behandla stress är därför oerhört stort.

Stressreaktioner är nödvändiga och viktiga reaktionssätt för att vi skall kunna fungera och överleva i ett föränderligt och allt mer komplicerat samhälle. Om stressreaktioner sätts igång ofta, kvarstår länge och är starka kan de dock ge upphov till uppkomst av sjukdomar som hjärt/kärlsjukdom, s k metabolt syndrom, psykiska sjukdomar och nedsatt immunitet med ökad infektionsbenägenhet som följd. Generellt medverkar en större eller mindre komponent av stress vid uppkomst av all sjukdom. Det exempelvis flera studier som visar att stress sänker tröskeln för uppkomst av astma och allergi.

Våra kunskaper om hur stress uppkommer och hur den bidrar till sjukdom och nedsatt livskvalitet har ökat starkt de senaste åren. Det finns också mycken kunskap om hur stress skall förebyggas och behandlas. Trots denna kunskap innebär vårt alltmer komplicerade och ofta omänskliga samhälle att uppkomst av stressrelaterade sjukdomar starkt ökar. Behovet att förebygga och behandla stress är därför oerhört stort.

Skall vi gå i kloster?
Ett berömt försök med 144 nunnor och 138 välmatchade kontroller startades i Italien 1964 och pågick under 30 år (Timio 1997). Vid starten var kvinnorna cirka 36 år gamla. Nunnorna arbetade under avspända former med bl.a. trädgårdsskötsel. Vid försökets start hade båda grupperna ett genomsnittligt blodtryck på cirka 127/80 mm Hg. Efter 30 år var det genomsnittliga blodtrycket hos kontrollgruppen 170/96 mm Hg. Hos nunnorna hade dock blodtrycket knappt ändrats en mm.

Förekomsten av dödliga och icke-dödliga hjärt/kärlkomplikationer var mer än dubbelt så vanliga i kontrollgruppen. Att gå i kloster är inte möjligt för merparten av oss. Vem vet, klosterlivet skulle kanske t o m ge ökade stressreaktioner för de flesta! Studien belyser dock hur frånvaro av stress starkt kan förhindra uppkomst av högt blodtryck och hjärt/kärlsjukdom.

Stort antal metoder för avslappning att välja bland
Det finns ett stort antal metoder för att uppnå avslappning och stressreducering. Hit hör metoder som progressiv muskelavslappning, olika andningstekniker, diverse mentala avslappningsprogram, yoga, olika former av meditation, autogen träning, akupunktur, anti-typ A-tekniker, Rosenmetoden m.fl. Jag kan i detta sammanhang inte gå in närmare på dessa. Jag tror att alla människor behöver någon metod för avslappning. Det gäller att hitta en metod som känns bra just för Dig.

För de som inte vill praktisera individuellt eller i grupp under handledning finns rikligt med bra litteratur. Se bl a Läsa mera! Det finns även ett flertal avslappningsprogram på band. Man hör ibland att personen ifråga inte har tid att praktisera avslappning. Just dessa människor skulle verkligen ha nytta av sådan!

Sunt förnuft-metoder för stressreducering
Även om det finns ett stort antal metoder för stressreducering är det mycket man själv kan göra med lite sunt förnuft. När man utsätts för svårigheter av olika slag som ger upphov till stress är det viktigt att först känna igen stressreaktionen som sådan (Sahlin et al 1998). Man behöver också identifiera dess olika komponenter för att kunna avgöra vad som går att påverka och vad som inte går att påverka.
Det finns framför allt två sätt att hantera den uppkomna stressen. Dels att försöka lösa problemen som har orsakat stressen, dels att kunna hantera känslorna som uppkommer i samband med stressen. Att förändra inlärda beteenden kan vara svårt. När man går ifrån sina vanliga beteenden framkallas i regel ångest och oro. Detta får oss ofta att gå tillbaka till det välkända men kanske destruktiva beteendet. All förändring innebär ett stadium av obehag som man måste ta för att kunna förändras på ett positivt sätt. Ofta kan det behövas handledning för att klara detta.

Kan typ A-beteende förändras?
Som nämnts i föregående avsnitt är s k typ A-beteende en stark riskfaktor för hjärt/kärlsjukdom. Studier, bl a i San Francisco och i Sverige av Gunilla Burell och medarbetare, har nu visat att en bearbetning av detta beteende kan minska risken. Den farligaste komponenten i typ A-beteendet anses vara fientlighet (hostility). I de omfattande program som finns ingår bl a en rad övningar. Exempel på sådana kan vara att medvetet ställa sig i den längsta kön på banken och att inte avbryta andra när de talar.

Är alkohol ett bra avstressningsmedel?
Alkohol är kanske vårt mest använda avslappningsmedel. Efter en inledande stimulerande och lustframkallande reaktion fås en avslappnande effekt på både muskulatur och psyke. Den första reaktionen antas bero på signalsubstansen dopamin. Den avslappnande effekten tros bero på endorfiner och GABA. Använt i måttliga mängder är användande av alkohol säker ett bra avslappningssätt. Förtäring av större mängder leder dock till baksmälla/abstinenssymtom dagen efter, ett nytt stressmoment.
Vid långvarig stress går man ofta omkring med förhöjda mängder av stresshormonet kortisol. Dessa förhöjda halter kan minska hjärncellernas motståndskraft mot exempelvis sänkt blodsocker och sänkt syretillförsel. Modern forskning har visat att kombinationen av hög alkoholkonsumtion och kortisol kan öka alkoholens skadande effekt på hjärnan!

Vettig och regelbunden motion ger avslappning
En av de bästa sätten att nå avslappning är vettig fysisk aktivitet. Förutom att minska stress kan fysisk aktivitet ge så mycket annat: naturkontakt, lekfullhet, möjlighet till trevligt socialt umgänge, viktreducering, förbättrade blodfettsvärden, förbättrad kondition m.m.

Den fysiska aktiviteten behöver inte vara hård. En av de bästa formerna för motion är snabba promenader. För att ge god effekt bör den vara regelbunden, minst 4-5 gånger i veckan, gärna dagligen. Den bör också pågå i minst 30 minuter. Motionens avslappnande effekt beror säker på flera saker. En av de förklaringar som ofta nämns är bildning av kroppsegna avslappnande ämnen, endorfinerna.

Flyttank (flotering) spännande metod
Ett av de modernaste sätten att nå avslappning är användande av s k flyttank (flotering). Man ligger här i mörker och halvflyter i en tank som innehåller 2-3 dm av en vätska bestående av magnesiumsulfatlösning. Vattentempteraturen är 34.3 grader. Man kan ha det helt tyst eller vanligen förekommer lämplig avslappnande musik från undervattenshögtalare. Flytandet, som pågår en timme, kan också förenas med avslappningsövning på band. Det hela bör upprepas cirka en gång i veckan. Flytandet stänger ute oönskad information och ger snabbt en minskad muskelspänning i kroppen. Så småningom fås också ökande grad av mental avspänning.

Metoden får allt större spridning. Den finns i Stockholmsområdet dock ännu på relativt få ställen som i Tumba, Vaxholm, Gärdet och på Bosön. Psykologen Torsten Nordlander disputerade för några år sedan på alkohol och kreativitet. I sin efterföljande forskning har han nu visat att flotering ger en liknande ökning av vissa delar av kreativiteten. Bl a ökar graden av originalitet.

Är endorfinerna en del av förklaringen?
Det har visats att frigörande av kroppsegna endorfiner bidrar till känslan av avspänning vid olika aktiviteter. Vi har redan nämnt motion. Endorfiner har också visat sig medverka vid fysisk upplevelse av musik. I ett experiment fick ett antal musikentusiaster ange sin absoluta älsklingsmelodi. Hälften av deltagarna fick därefter ett ämne, naltrexon, som hämmar frisättningen av endorfiner, hälften fick placebo (sockerpiller). Alla fick därefter höra sin älsklingsmelodi.

De som fått placebo berättade om hur de reagerat som vanligt fysiskt då de hörde melodin. Många av de som fått endorfinhämmaren naltrexon kunde dock berätta om hur deras vanliga reaktionssätt, exempelvis rysningar, nu saknades.

Kroppens eget cannabis upptäckt
Sedan länge är det välkänt att cannabispreparat som hasch och marijuana ger avslappning. Bruket och missbruket av dessa är mycket spritt och utgör ett stort problem. Användande anses bl a vara en viktig inkörsport till tyngre narkomani. Dessa preparat verkar på den s k cannabisreceptorn. Kroppen har dock säkert inte utrustats med dessa receptorer för att vi skall kunna röka hasch och marijuana. Man har länge misstänkt att det måste finnas ett kroppseget cannabis. För cirka 10 år sedan upptäcktes ett sådant ämne. Detta är anandamid. Kemiskt sett är det araknoidyl-etanolamid. De båda delarna av anandamid finns i en huvudbeståndsdel av cellernas membraner, fosfolipiderna. Den ena komponenten, arakidonsyra, är en av de vanligaste fleromättade fettsyrorna i bl a hjärncellerna.

Den andra komponenten, etanolamin, sitter i toppen av många fosfolipider i cellmembranerna. När dessa båda komponenter frigörs från cellmembranerna och binds till varandra bildas anandamid. Hur detta går till och i vilka situationer det bildas är ännu oklart. Man har nu upptäckt att det finns cannabisreceptorer inte bara i hjärnan utan även i perifera vävnader. När anandamid verkar på dessa sistnämnda har det smärtlindrande effekt, lindrar migrän, sänker höjt ögontryck och har en kväveoxidliknande kärlvidgande effekt.
Man letar nu efter konstgjorda varianter av anandamid som skulle kunna användas för dessa sistnämnda effekter utan att ha cannabispreparatens beroendeframkallande effekt.

Mörk choklad ökar mängden av kroppseget cannabis!
Det är välkänt att förtäring av framför allt mörk choklad kan ge en angenäm känsla. Förklaringen hittills har varit att choklad innehåller fenyletylamin, ett ämne med lätt centralstimulerande effekt. Man har dock kommit fram till att man för att få effekt måste tillföra hela 15 kg choklad! Man har nu kommit på att förklaringen i stället är att choklad verkar genom det kroppsegna cannabiset, anandamid!

Jakten på kroppseget Valium, endozepiner, pågår
Användande av den vanligaste typen av lugnande mediciner, bensodiazepinerna, är ett mycket vanligt sätt att minska oro, spänning och stress. Till dessa mediciner hör preparat som Sobril, Valium, Librium, Xanor och Temesta. Använda på rätt sätt, d v s under kortare tid och i kombination med samtal och annan psykoterapi, kan de vara utmärkta mediciner. Steget till missbruk är dock kort. Antalet personer som är beroende av denna typ av läkemedel är stort, inte minst bland sjukvårdspersonal. Att komma ifrån ett beroende har visat sig vara mycket svårt och prognosen är därför dålig. Dessa läkemedel, bensodiazepinerna, verkar på den s k GABA/bensodiazepinreceptorn (GABA/BZ-receptorer).
Naturen har dock säkert inte menat att dessa receptorer skall vara till för att vi skall äta lugnande mediciner. Man har länge misstänkt att det i kroppen finns kroppsegna substanser som verkar på denna receptor. Dessa substanser kallas endozepiner. Några kroppsegna ämnen som verkar på dessa receptorer har nu hittats. Hit hör ämnet tuftsin, som består av en kedja av 6 aminosyror (treonin, lysin, prolin, arginin, glycin och prolin). Ett annat ämne som verkar på dessa receptorer är oleamid (cis-9,10-octadecamid). Detta ämne liknar starkt oljesyra, den vanligaste fettsyran i olivolja. BZ/GABA-receptorerna finns inte bara i hjärnan utan även i kroppens perifera vävnader.
Man har nyligen hittat en kroppsegen hämmare av GABA/BZ-receptorn. Den kallas Diazepin-Bindande-Inhibitorn (DBI). Studier pågår för att se om närvaro av denna har betydelse vid uppkomst av spänningstillstånd och psykisk sjukdom.

Kan ömhet och smekningar hjälpa?
Det finns ett flertal studier som visat att frånskilda och ensamstående har en starkt ökad förekomst av bl a hjärt/kärlsjukdom. Det finns också studier som visar att detta ofta inte gäller personer som har ett husdjur. De bakomliggande mekanismerna är oklara och beror sannolikt på många saker.
Kan det vara så att regelbunden ömhet, smekningar o s v på något sätt är en viktig delförklaring? Ett ofta citerat djurförsök kanske belyser detta (Nerem et al 1980). Man ville framkalla grav åderförkalkning på 100 kaniner. Kaninerna förvarades på 4 rader med 25 i varje rad. Samtliga dessa djur erhöll på sedvanligt sätt en diet rik på kolesterol och det förväntades att samtliga kaniner skulle utveckla allvarlig åderförkalkning.
Då kaninerna undersöktes befanns cirka hälften av kaninerna endast ha lätta-måttliga kärlförändringar. Förklaringen var länge oklar. Kaninerna sköttes av en liten, mycket djurintresserad flicka. De som hon lätt nådde och hann med tog hon ut flera gånger dagligen och smekte, kammade och lekte med. Vid noggrann kontroll visade det sig främst dessa kaniner som delvis skyddats från åderförkalkning!

Oxytocin, vårt okända lugn-och ro-hormon
Bildningen av ett av våra stresshormoner, binjurebarkshormonet kortisol, styrs från hypothalamus och hypofysen. Hormonet oxytocin bildas i speciella nervkärnor i hypothalamus och transporteras därefter ner till hypofysbakloben där det utsöndras till blodet. Oxytocin som bildats i hypothalamus kan också påverka många områden av hjärnan. Detta oxytocin förefaller ha en viktig funktion genom att utlösa effekter av antistress och läkande natur. Kerstin Uvnäs-Moberg har här utfört ett banbrytande arbete.
Oxytocin frigörs i stora mängder då en kvinna ammar. Det bidrar till att kvinnan då upplever lycka och avspänning. Djurförsök har visat att även mannen har receptorer som oxytocin verkar på. Om oxytocin ges till försöksdjur, såväl hanar som honor, fås en ångestminskande och avslappnande effekt. Blodtryck och puls minskar och smärttröskeln höjs. Hur oxytocin fungerar är ännu något oklart. Oxytocinets halveringstid är mycket kort (minuter), och hormonet måste därför ha aktiverat sekundära mekanismer som i sin tur vidmakthåller effekterna.

Det har visats att vissa effekter av oxytocin kan sitta i ända upp till 1-3 veckor efter sista tillförseln. Det intressanta är att stimulering av sinnesorganen med värme, beröring, smekningar och massage kan ge frisättning av oxytocin och på så sätt ge bl a avslappnande effekt. Det är alltså möjligt att oxytocinsystemet aktiveras i positiva relationer och därmed bidrar till de hälsobringande effekter som denna typ av relationer visats ha. Positiv sexuell aktivitet mellan två personer fungerar säkert också delvis via oxytocinsystemet. Det är också sannolikt att många av de ovannämnda avslappningsmetoderna åtminstone delvis går via oxytocinet.

Livet går inte ut på att prestera!
Alltför ofta möts jag av besked om hur arbetskamrater och vänner som, liksom jag fyllt de 50, drabbats av hjärtinfarkt, stroke m.m. Uppbyggnaden av den kärlförändring som leder till hjärtinfarkt börjar tidigt i livet. En plötslig hjärtinfarkt är hos män oftast det första symtomet på hjärt/kärlsjukdomen.
Jag har i min tidigare sysselsättning som rättsläkare på halvtid under 13 år sett många personer som efter ett hårt, stressigt och framgångsrikt liv avlidit strax efter pensioneringen. Vårt ofta hektiska och komplicerade samhälle gynnar starkt uppkomst av stress och stressrelaterade sjukdomar. Det gäller därför för alla att så tidigt i livet som möjligt hitta sin egen stressminskande livsstil och våga följa den. Livet går inte ut på att prestera!

Av Olle Haglund, Medicallink, 1999

STRESS - UTBRÄNDHET
 på Posten

Lösning

Problematiken finns idag på Stockholms terminaler och åtgärder måste tas. En arbetsgrupp jobbar för att kartlägga problematiken  och komma med konkreta förslag till lösningen. De vet liksom vi, att en betydande del av terminalens medarbetare upplever att dagens arbetstempo, underbemanning, dålig ledarskap, Oergonomiskt maskiner, lyft och buller orsakar dem stress, psykiska obehag och/eller fysiska besvär.

 Differentierade åtgärder behövs omgående för olika personalkategorier och inom olika enheter.

Vi har några viktiga instrument för att identifiera och utvärdera stressfrågor: "Utvecklingssamtalet, Arbetsmiljöronder, VIP, sjukstatistik och vissa
produktionssiffror.

Förslag till konkreta åtgärder bör framförallt rikta arbetsorganisationen.

Arbetsorganisationen måste förbättras. Otydlighet i vilka krav som ställs ger osäkerhet och befrämjar stress såsom hos administratörer som produktionspersonal. Bemanningen bör utökas där man känner  behovet och delegering (eller fördelning) av arbetsuppgifter bör fungera tydligare och bättre. Produktionspersonalen bör bestämma mer över sitt arbete och laget bör fungera som en "självgående grupp".

  Ledarskapet är också viktigt med ett stödjande arbetsklimat. Varje chef måste titta på sin enhet och lyssna på medarbetarna. Ledare i Posten bör vara goda föredömen när det gäller att ha en bra balans mellan arbete och fritid för att förebygga ohälsa och negativ stress.

För att kunna förebygga stressen behövs vissa andra  insatser/program för  t.ex. "Hälsoundersökning och utveckling, kompetensutveckling (kommunikation och konflikthantering), ledarutveckling (ej efter Taylorism eller auktoritär principer); utöka bemanningen och stressinformation till all personal. 

Kortare arbetstid är annan effektiv medicin   /förebyggande åtgärd för problemet.

Förebygg stress på
arbetsplatsen

Bli av med dagens stress, här, några minuter, använd musknappen om du vill styra.

Vid denna sida:
Hjärnstress!
Stress-
utbrändhet

Stress - en urgammal reaktion om ständigt antar nya former

Behandling och förebyggande av stress

Statistik:
Anmälda stressrelaterade
arbetssjukdomar- och olycksfall

5 sätt att värva ned

Ökad stress överallt

Lästips:
Mer stress - och stimulans

 Toyota modellen :  
Stress,
underbemanning, årsarbetstid , arbetslaget och facket...

Arbetslivsinstitutet
Förebygg stress på din arbetsplats

 

Tre råd till dig som känner dig misslyckad: 1. Tillåt dig att sörja och vara vilsen en tid. 2. Var stolt för att du försökte någonting. Tänk på att bara den som inte gör någonting kan vara säker på att aldrig misslyckas. 3. Skaffa dig distans, reflektera och analysera varför det gick som det gick. Grip den möjlighet till lärande som du har fått och omvandla misslyckandet från en motkraft till en medkraft! Dick Lundberg  (som i elva år var ordförande för den framgångsrika damfotbollsklubben Sunnanå i Skellefteå).

upp