Skyddsronder ska enligt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete
genomföras regelbundet.
Viktigt är att skyddsombuden blir absolut delaktiga samt att man går igenom hela
arbetsplatsen.
Här är exempel på saker som man bör beakta i en skyddsrond.
Arbetsledning,
Arbetsmängd,
Arbetsorganisation,
Arbetsställningar
Arbetsrörelser,
Arbetstempo,
Arbetstid,
Arbetsuppgifternas innehåll,
Belysning,
Buller,
Farliga ämnen,
Maskiner,
Möjlighet till inflyttande,
Samarbete,
Ventilation,
Vibrationer,
Värme och kyla.
Steg för steg kan man arbeta med att först göra en undersökning,
sedan rätta till det som går att förbättra. När detta är genomfört
gör man en handlingsplan där man budgeterar och tidsätter åtgärder
som kan förbättra arbetsplatsen. Sedan gör man en uppföljning för
att se om man är nöjd eller om man fortfarande kan förbättra
arbetsplatsen.
Hänsyn till arbetsmiljön ska alltid ingå i de beslut som tas för
arbetsplatsen.
Sedan är det bara att fylla på med allt som man kan relatera till
den egna arbetsmiljön. Ett bra hjälpmedel är checklistan för
skyddsrond, med relevanta frågor. Den finns hos
Prevent.
Här
kan du även hitta kommentarer
till frågeställningarna. Prevent är en intresseorganisation
inom arbetsmiljöområdet som ägs av LO, Svenskt Näringsliv och PTK.
Dessa
skall göras regelbundet och tillsammans med skyddsombudet /
skyddsombuden, för berörd verksamhet. Se även tidigare brev
i denna fråga.
Skyddsronden
ska noggrant dokumenteras ( använd helst bif. dokument )
Arbetsgivaren
är ansvarig för att dessa ronder görs, samt att de som
skall delta blir kallade i god tid, samt också planera så
att de kan delta.
Arbetsgivaren
kan om de vill ta med annan person utöver skyddsombuden om de
anser att det är nödvändigt.
En
skyddsrond kan om så krävs vara riktad till särskild
hantering. Detta skall i så fall vara tydligt i kallelsen
till en sådan skyddsrond, samt helst vara aviserad på en förekommande
samverkan.
Arbetsgivaren
skall delge samtliga deltagare dokumentationen från
skyddsronden, samt huvudskyddsombudet.
Om
det finns behov av en handlingsplan där det inte omedelbart går
att åtgärda en brist så skall den upprättas snarast och
bifogas till skyddsrondsprotokollet.
Skyddsrondsprotokollet
skall också följas upp, och vid behov ligga till grund för
handlingsplanerna rörande verksamheternas budget i enlighet
med arbetsmiljö året.
Inventera riskerna i arbetsmiljön
Är det ordning och reda, inget spill och
skräp som kan orsaka halkolyckor eller att någon snubblar?
Har alla trappor ledstänger och skyddsräcken?
Fungerar ventilationen och görs underhåll
med jämna mellanrum?
Hur är det med buller och belysning?
Finns det utrustning för första hjälpen
och vilka har fått utbildning?
Finns det skyddsutrustning till alla,
fungerar den? Kan personalen använda den rätt?
Har ni övat på utrymning vid brand? Är
nödutgångarna märkta? Syns de i mörker?
Är arbetsplatserna ergonomiskt utformade?
Hur har ni det med stress?
Är sjukfrånvaron hög, långtidssjukskrivningar
och korttidsfrånvaro?
Har nyanställd personal fått tillräcklig
information och utbildning?
Har tidigare tillbud och olycksfall följts
upp och åtgärder vidtagits?
Vet ni vilka lagar och föreskrifter som gäller
för er arbetsmiljö och följer ni dem?
Psykosocial skyddsrond
Det här är ett exempel på vad som kan ingå
i en checklista
för en psykosocial skyddsrond på jobbet:
Det ges tillräcklig information om vad
som händer/planeras på arbetsplatsen.
Det finns möjlighet för enskilda
arbetstagare att bidra med kunskaper/ansvar/initiativ.
Det finns möjlighet att påverka det egna
arbetets planering/uppläggning.
Det finns möjlighet att påverka den egen
arbetstakt/arbetsrytm.
Det finns möjlighet att själv välja
arbetsmetod/hjälpmedel.
Det finns möjlighet att begränsa
ensidiga/monotona arbetsuppgifter.
På arbetsplatsen förekommer det inte långvarig
psykisk anspänning, påfrestande ansvar eller onormalt stor övertid.
Kontakten och gemenskapen inom/mellan
arbetsgrupper/personalkategorier fungerar tillfredsställande.
Frågor om arbetstrivsel, samarbete och
arbetsorganisation tas upp vid arbetsplatsträffar, planerings- och
utvecklingssamtal och utbildning.
Det finns rutiner för att fånga upp
signaler och vidta åtgärder mot kränkande särbehandling och social
utstötning.
Psykiskt påfrestande och krävande arbete
med elever/patienter/klienter/kunder/allmänhet är beaktade.
Risker för våld, hot eller trasserier är
beaktade. Säkerhetsrutiner finns och är kända av alla anställda.
Åtgärder mot riskfyllt eller psykiskt påfrestande
ensamarbete är beaktade.
Det finns beredskap och rutiner för
krisstöd. Arbetstagare, chefer och arbetsledande personal har tillräckliga
kunskaper för att planera och genomföra krisstöd.