Denna är din arbetsmiljö hemsida

 Lägg sidan till dina favoriter
Hur kan man veta att man har 
en god arbetsorganisation?

Arbetsorganisationsfrågor-6

1 2 3 4 5

SJUKFRÅNVARON SPEGLAR ARBETSMILJÖN

1 2 3 4 5

1. Sjukfrånvaro incidensen samvarierar med såväl fysiska som arbetsorganisatoriska och psykosociala aspekter av arbetsmiljön. Det starkaste sambandet observerades för "dålig arbetsinnehåll", "dålig arbetsorganisation" och "dålig trivsel"(*).

(*) Studien som gjordes av Margaretha Vass och Birgitta Floderus, är en del rapport i projektet "Postmiljö 2000 - ett femårigt projektsamarbete mellan Posten och Arbetsmiljöinstitutet 1989-1993". Detta åtgärdsinriktade arbetsmiljöprojekt initierades av Posten mot bakgrund av att sjukfrånvaron och arbetsskadorna hade ökat markant sedan mitten av 80-talet, liksom i samhället i stort. Syftet med projektet var att identifiera de mest utsatta grupperna inom Posten - och därefter - initiera praktiska åtgärdsprogram till arbetsmiljöförbättringar.( ur Postmiljö 2000)

Gör vi en liknande studie idag kommer vi att hitta samma orsaker till dagens högre sjukfrånvaro. De är alltså, "dålig arbetsorganisation", "dålig" arbetsinnehåll" och "dålig trivsel".

Skyddsombudet på Tomteboda vill också att det genomförs en bättre arbetsorganisation än dagens. Arbetsledningens roll på golvet, deras kompetens och attityder mot personalen, solidaritet över gränserna samt vilka arbetsuppgifter bör delegeras ner och skötas av laget, ligger i centrum. Att kunna skapa "självgående grupper" som följer efter flödet, kan höja arbetstrivseln avsevärt och därmed produktionssiffrorna. En terminal som ligger bra borde bli svårt att lägga ner.

2. Frånvaro som mätinstrument

Frånvaro från arbetet kan vara allt från lagstadgad ledighet till "bondpermission". Det framförs i debatten med jämna mellanrum att Sverige har västvärldens lägsta andel effektiv arbetstid. Vad menas då med effektiv arbetstid och hur kan den mätas?

Med arbetad tid, eller effektiv arbetstid, som den också kallas, menas den tid som återstår när vi från stipulerad eller ordinarie arbetstid dragits bort all frånvaro. Så här kan det illustreras:

Arbetad tid:

Ordinarie arbetstid          t ex 1 980 timmar/år
Frånvaro                       t ex    500 timmar/år
Arbetad tid                           1 480 timmar/år

Frånvarobegrepp som används i arbetstidsredovisning:

Frånvaro, procent (1)           Arbetare               Tjänstemän lägre
---------------------------------------------------------------------------------------
Semester                                   7,8                                  8,6
Sjukfrånvaro (2)                        12,6                                 6,0
Lagstadgad ledighet (3)                 4,5                                2,7
Övrig ledighet (4)                         5,1                                 4,3

Arbetad tid, procent               69,9                               78,5
----------------------------------------------------------------------------------------
(1)   Av ordinarie arbetstid (100%)
(2)   Den anställdes sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron kan delas in i kort och lång frånvaro samt arbetsskadesjukfrånvaro
(3)   Föräldraledighet, vård av barn, militärtjänstgöring, studier, ej betalda fackliga aktiviteter
(4)   Kompensationsledighet, permittering, arbetskonflikt, ej beviljad och beviljad övrig ledighet

Källa: "Tidsanvändningsstatistik- genomsnittstal år 1998 grundat på 110 000 arbetstagare", SAF 1989

Som vi ser av ovanstående redovisning mäter inte statistiken den egentliga arbetstiden, d v s den tid vi arbetar "effektivt". Man kan ändå säga att tid redovisningen visar de yttre ramarna för den effektiva arbetstiden. Hur dessa ramar uppfylls varierar.

Upp

3. Frånvaro och arbetsmiljö

Effekter av fysisk och psykosocial arbetsmiljö, motivation, ledarskap och administration visas genom frånvarostatistik.

Bra arbetsgemenskap motiverar till ökad närvaro och även till snabbare återkomst till arbete efter en arbetsskada eller lång sjukfrånvaro.

Dålig arbetsgemenskap kan bl.a. i de långa sjukfrånvarofallen vara just det avgörande i utslagningen från arbetet. Den långtidssjuke ser inga möjligheter att komma tillbaka till en arbetsgrupp där skadan eller sjukdomen inte accepteras.

Finns det dessutom risk för trakasserier på grund av sjukdom blir återkomsten mycket svår.

Lösning

Problematiken finns idag på Posten och åtgärder måste tas. En betydande del av terminalens medarbetare upplever att dagens arbetstempo, underbemanning, dålig ledarskap, Oergonomiska maskiner/arbetsställe, lyft och buller orsakar dem stress, psykiska obehag och/eller fysiska besvär.

Differentierade åtgärder behövs omgående för olika personalkategorier och inom olika enheter.

Vi har några viktiga instrument för att identifiera och utvärdera stressfrågor: "Utvecklingssamtalet, Arbetsmiljöronder, VIP, sjukstatistik och vissa produktionssiffror.

Konkreta åtgärder bör framförallt rikta arbetsorganisationen.

Arbetsorganisationen måste förbättras. Otydlighet i vilka krav som ställs ger osäkerhet och befrämjar stress såsom hos administratörer som produktionspersonal. Bemanningen bör utökas där man känner behovet och delegering (eller fördelning) av arbetsuppgifter bör fungera tydligare och bättre. Produktionspersonalen bör bestämma mer över sitt arbete och laget bör fungera som en "självgående grupp".

Ledarskapet är också viktigt med ett stödjande arbetsklimat. Varje chef måste titta på sin enhet och lyssna på medarbetarna. Ledare i Posten bör vara goda föredömen när det gäller att ha en bra balans mellan arbete och fritid för att förebygga ohälsa och negativ stress.

För att kunna förebygga stressen behövs vissa andra insatser/program för t.ex. "Hälsoundersökning och utveckling, kompetensutveckling (kommunikation och konflikthantering), ledarutveckling (ej efter Taylorism eller auktoritär principer); utöka bemanningen och stressinformation till all personal.

Kortare arbetstid är annan effektiv medicin /förebyggande åtgärd för problemet.

Upp

4. Tre orsak till ökad sjukfrånvaro, AHA utredningen:

Arbetsliv, 02-08-19, Torbjörn Uhlin, Artikel nr: 2691

En åldrande arbetskraft, en förändrad attityd till sjukskrivning och ett mer pressat arbetsliv. Det är orsakerna till den ökande sjukfrånvaron enligt AHA-utredningen.

AHA, analys av hälsa och arbete, är en regeringens utredning under Riksförsäkringsverkets chef Anna Hedborgs ledning, som ska söka formerna för en analysgrupp och arbetet med frånvarostatistiken. Den har nyligen redovisat en studie av ohälsoläget. Folkhälsan konstateras inte har försämrats.

Åldern, anser utredningen, är inte rätt analyserad tidigare. Det demografiska läget med en åldrande arbetskraft bör förväntas leda till ökad sjukfrånvaro. Att jämföra med de alltför låga talen från 1995 är fel, anser utredningens sekreterare Ingrid Wennemo.

– Det var för svårt då att vara sjukfrånvarande, och i dag ser vi rekylen. Det är viktigt för individen att våga vara sjuk. Det psykiska välbefinnande har dock försämrats under hela nittiotalet, och numera vågar man stå för sina psykiska besvär.

– Det som är mest oroande är de yngres högre sjuktal, speciellt yngre kvinnors. Sjukskrivning tycks ha blivit ett acceptabelt sätt att hantera ohållbara situationer. Det är inte fusk, men en acceptans till frånvaro från odrägliga arbetsförhållanden, säger Ingrid Wennemo.

Upp

5. Sjukfrånvaron angagerar (*doc = word dokument)

Värdet av
att skaffa arbetshjälpmedel
Exempel 12:

ur Johanson.U. och Johrén (2001)
PERSONALEKONOMI, IDAG. UPPSALA PUBLISHING HOUSE

Inom ett eldistributionsföretag hade man problem med att linjearbetarna hade stor sjukfrånvaro. 20 procent hade kroniska rygg- och ledbesvär. 25 procent av sjukfrånvaron ansågs bero på ryggbesvär. Personal över 50 år samt personal med rygg- och ledbesvär hade svårt att utföra stolparbete. Det ansågs också vara för tungt för vissa kvinnor. Det är riskfyllt att ta sig upp i och byta ut rötskadade stolpar.

Om man utnyttjar personkorg på kran (så kallad skylift) kan en stor del av dessa arbetsmiljöproblem minskas.

Skyddsingenjören bedömde att företaget behövde köpa 10 skyliftar.

Kalkyl

Uppoffringar

Kostnad för en skylift      150 000 kr
Ekonomisk livslängd                 8 år
Restvärde 10%              15 000 kr
Kalkylränta   15 %

Då uppstår en årskostnad (beräknad som annuitet över 8 år) 32 300 kr
Service och underhåll 7 700 kr

Summa 40 000 kr

Om tio skyliftar köps in blir kostnaden 10 x 40 000 kr 400 000 kr

Förtjänster

Tidsvinst

Tidsvinsten uppskattas till en halv timme per stolpe och man monterar cirka 100 stolpar per arbetsgrupp och år.

Med ett pris på 500 kr/timme (debiteringspris)
blir det 50 timmar x 500 kr = 25 000 kr/maskin och år

För 10 maskiner blir det 10 x 25 000 kr 250 000 kr/år

Minskad sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron är idag 12 dagar/anställd och år och 25 procent av den totala sjukfrånvaron anses bero på ryggbesvär.
Antag att denna frånvaro kan minskas med 5 procent (bland totalt 165 personer).

12 dagar x 165 x 5 procent x 25 procent = 25 dagar

25 x 8 timmar x 300 kr 60 000 kr/år
(frånvarokostnaden beräknas till 300 kr/tim)

Minskad frånvaro på grund av olycksfall

Frånvaron under det senaste året på grund av olycksfall
för denna yrkeskategori var 400 dagar.

Antag att olycksfallen kan minskas med 10 procent.
Det ger 40 dagar.

40 x 8 timmar x 300 kr 96 000 kr/år

Bättre utnyttjande av personalen

Antag att man med skylift kan använda personer över 50 år, personer med rygg- och ledbesvär (totalt 20 procent av denna personalkategori) 2 procent bättre än vad som är fallet idag.

2 procent x 20 procent x 165 x 1 500 timmar
(totala antalet arbetstimmar) x 500 kr (timpriset) 396 000 kr/år

Dessutom ökar arbetstrivseln, kundernas uppskattning och jämställdheten mellan könen.

Totala intäkten blir då cirka 800 000 kronor per år.

Vinsten blir cirka 400 000 kronor per år.

Känslighetsanalys

Om sjukfrånvaron bara minskar med 2,5 procent (i stället för 5 procent) och olycksfallen endast minskar med 5 procent (mot beräknade 10 procent) samt om utnyttjandet av personer med förslitningsskador bara kan förbättras med 1 procent (mot beräknade 2 procent) så blir kalkylen:

Kostnader

Enligt ovan cirka 400 000 kronor per år

Intäkter

250 000 + 30 000 + 48 000 + 198 000 cirka 596 000 kronor per år

Man får alltså fortfarande en vinst, knappt 200 000 kronor per år.

Slutsats: Satsning på arbetsmiljön är lönsamt.

Läs också numera den nya rehabkedjan "Vägen tillbaka"..
Försäkringskassans nya regler betyder att bekämpning mot sjukskrivningarna
känns inte "tillräckligt". Mycket hårda regler gäller nu.