Denna är din arbetsmiljö hemsida.
Lägg sidan till dina favoriter för att kunna komma åt sidan vid behov.
 
 
 

Arbetsmiljöfrågor

SÅ HÄR KAN SJUKFRÅNVARON MINSKA

 

"Skapa arbetsorganisationen efter tjejernas förutsättningar ..."

Inom Posten och vid andra företag blir det färre och färre tjejer. Jobbet har blivit så tungt så att dom inte orkar. Kassa servicen, där det finns mycket tjejer, står väl inför en nedläggning, om inte ägarna agerar. Inom Terminal i Stockholm  så blir tjejerna allt sjukare.

Tjejerna är nu dubbelt så mycket sjuka och borta från jobbet som killarna. Varför?

  Är det så även inom terminal att jobbet har blivit för tungt? Fast införandet av alla dessa maskiner borde ha gjort jobbet fysiskt lättare. Är det så att jobbet har blivit mer enformigt och som det heter repetitivt?

  Eller har stressen ökat? Vi vet ju av andra undersökningar att tjejer ofta är mer utsatta för stress. Killarna har en stresstopp under arbetsdagen, tjejerna har två. Den andra infinner sig strax innan dom skall gå hem, då man börjar att grubbla över hämtning från dagis, vad man skall köpa till middagsmat osv. Buller skapar stress, det vet man. Bullret har ökat markant. Kan det vara så att tjejer påverkas mer av detta och därför känner vantrivsel?

  Eller beror problemen på en kombination av alla faktorerna?

  Arbetet på terminal har blivit mycket mer stressigt under dom senaste åren. Samtidigt har det blivit tråkigare. Vi är numera till för att serva maskinerna. Det innebär att det är maskinerna som styr arbetet och arbetstakten. Vad säger lagstiftningen om just detta?

  Arbetsmiljölagen: Arbetsförhållandena skall anpassas till människors förutsättning i fysiskt och psykiskt avseende. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas.

Arbetarskyddsstyrelsens rekommendationer:

För arbetstillfredsställelsen är det i allmänhet fördelaktigt om arbetstagaren kan överblicka den egna insatsens bidrag till slutprodukten och den egna arbetsuppgiftens betydelse för den samlade organisationens verksamhet.

* variera arbetsmetoder och arbetstakt.
* påverka ordningsföljden mellan olika arbetsmoment.
* påverka mängden arbete och när det skall utföras.
* påverka kvaliteten av sitt arbete.
* kontrollera resultatet av sitt arbete.

  Arbetet bör utformas så att det ger utrymme för variationer och omväxling såväl fysiskt som psykiskt. Arbetsformer som binder arbetstagaren till viss arbetsrörelse, bör sålunda undvikas.

  Jag anser att vi behöver en grundlig undersökning av dom här problemen.

  Vi vet väldigt lite om hur förändringar av det här slaget påverkar människor. Vi behöver ta reda på det och vi behöver göra dom förändringar som behövs om vi skall kunna ha några tjejer kvar på terminal.

  Och vi skall komma ihåg att negativa problem i arbetsmiljön oftast påverkar tjejer först, men så småningom också killarna. 
 
  Man brukar säga att arbetsmiljön skall skapas efter tjejernas förutsättningar, då klarar sig också killarna.

Lasse Lövlie
(Facktuellt 3/1998)

 

Arbetsorganisationsfrågor 1 2 3 4 5 6 
Nya riktlinjer
Arbetsmiljöupplysningen

Nya riktlinjer ska förbättra sjukskrivningar

Strax före jul överlämnade Försäkringskassan och Socialstyrelsen ett förslag med en rad åtgärder för en bättre sjukskrivningsprocess till regeringen. Den del som handlade om särskilda riktlinjer vid sjukskrivning presenterades och debatterades under ett seminarium hos AFA Försäkring den 24 januari.

Bakgrund till de nya rekommendationerna
I slutet av 2005 gav regeringen Försäkringskassan och Socialstyrelsen uppdraget att utforma en mer kvalitetssäkrad och enhetlig sjukskrivningsprocess. Bakgrunden finner vi i ett högt ohälsotal, den totala sjukfrånvaron fördubblades på fem år mellan åren 1998 och 2002, och ett politiskt engagemang om att komma tillrätta med den negativa utvecklingen. Bakom riktlinjerna ligger även studier som visat att sjukskrivningstiderna för samma sjukdom varierat kraftigt, samt sett olika ut över landet.

– Många oroade sig då över den växande andel som fastnade i sjukskrivningssystemet och blev långtidssjuka, menar Siwert Gårdestig från Försäkringskassan. Siwert visar på att flera undersökningar talar för att sjukskrivningar ofta kan ha negativa effekter. Människor som får besked om en lång sjukskrivning känner sig sjukare än den som får besked om en kortare. För att undvika onödigt långa sjukskrivningar vill man nu förenkla för såväl läkaren som patienten genom att sammanställa rekommendationer för olika sjukskrivningslängder.

Försäkringsmedicinska riktlinjer
De föreslagna riktlinjerna presenteras i den underlagsrapport som överlämnades till regeringen den 21 december 2006. Den innehöll bland annat rekommenderade sjukskrivningslängder för 80 olika diagnoser.

– Riktlinjerna för sjukskrivning är ett omfattande men väldigt viktigt arbete om vi ska kunna förändra och förbättra kvaliteten i läkarnas sjukskrivningar, säger Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund i ett pressmeddelande.

Kortare sjukskrivningstider rekommenderas
Nedan följer ett par exempel på detaljerade rekommendationer för olika diagnoser (exemplen är inte slutgiltigt förankrade):

• Lumbago (ryggskott) som idag sjukskrivs med ett genomsnittstal på cirka 120 dagar (enligt Läkartidningen), har i de nya rekommendationerna 1-14 dagar vid normalt arbete och upp till 28 dagar vid tunga arbeten.

• Akut blindtarmsinflammation (operation buksnitt) ger ofta smärtor vid rörelse och fysisk ansträngning.  Rekommendationerna gällande bedömning av arbetsförmåga vid arbete som inte medför fysisk ansträngning är därför ingen sjukskrivning (utöver patientens egen sjukanmälan), vid fysiskt ansträngande arbete 7-21 dagar.

• För hjärtinfarkt har Sverige dubbelt så lång mediantid, nästan 200 dagar, som prognosen från amerikanska MDA över internationella riktlinjer på knappt 100 dagar, vilket är det mest kända exemplet på internationella riktlinjer. I det nya svenska förslaget ligger den normala sjukskrivningstiden för hjärtinfarkt på upp till en månad, om inga komplikationer uppstår.

Sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen
Sveriges läkarförbund tog 2005 fram ett policyprogram för att förbättra sjukskrivningsprocessen ur sjukvårdens perspektiv. Med det framtagna policyprogrammet ville man såväl förbättra situationen för läkarnas arbetsmiljö som för patienternas tillstånd, menar Eva Nilsson Bågenholm, Läkarförbundets ordförande.

– Många läkare uppfattade tidigare att de fick skulden till de ökande sjukskrivningstiderna och ville därför gärna ha ett andra utlåtande innan man sjukskrev. Det var tidskrävande och många allmänläkare undvek därför ofta sjukskrivningar, säger Eva Nilsson Bågenholm. För att förbättra kvaliteten i sjukskrivningsprocessen krävs stöd i rollen som behandlande läkare. Så att läkarna kan känna att de har tid att sätta sig ner och lyssna, inte bara skriva ett intyg.

Enligt policyprogrammet krävs också att forskningen förbättras, för utan fakta och kunskap är det svårt att ge riktlinjer. Detta innebär att Läkarförbundet rekommenderar att man satsar mer på fortbildning i försäkringsmedicin.

– I dagens läkarutbildning ser det väldigt olika ut hur många timmar eller dagar som ägnas åt försäkringsmedicin, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Jämförelse mellan riktlinjerna och policyprogrammet
Eva Nilsson Bågenholm konstaterar många likheter mellan programmen och är i stort sett positivt inställd till de nya riktlinjerna.

Att ökad utbildning krävs är man överens om och att det är viktigt att förtydliga försäkringsläkarens roll och höja statusen. Någon form av beslutstöd eller sjukskrivningsstöd ser man behov av i båda programmen och därtill absolut bättre hjälp till individen att komma tillbaka i arbete så fort som möjligt.

– När jag tittar på rekommendationerna från Försäkringskassan och Socialstyrelsen är jag positivt inställd. Men det är viktigt för oss inom sjukvården att påpeka att vi vill ha rekommendation och inte bindande riktlinjer, avslutar Eva Nilsson Bågenholm.

Läs rapporten "Beslutsstöd i form av försäkringsmedicinska riktlinjer"

Läs artikeln "Första riktlinjerna för sjukskrivning klara" i Läkartidningen


Senast uppdaterad: 2007-01-31
Text: Malin Drougge

Företagshälsovården ska få starkare roll

Företagshälsovården ska få en ny och starkare roll. Det vill socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson. På tisdagen fick Anna Hedborg i uppdrag att utreda hur den kan se ut - ska företagshälsovården exempelvis kunna sjukskriva?

Länk till extern sida: Dagens Nyheter

 
  Sjukfrånvaron ökar också i Posten Sverige AB

...
  "Det har kommit oroande signaler om en ökad sjukfrånvaro i Posten. Ledningen ser allvarligt på detta och man har också informerat Postens styrelse om att man ser behovet av åtgärdsprogram som nödvändiga för att komma tillrätta med problemet.

  Här ska vi av naturliga skäl spela en viktig roll, och vi måste alla bli aktiva i samverkansgrupper och i det löpande arbetsmiljöarbetet för att ge vårt bidrag till arbetet med att minska sjukfrånvaron. Vi vet inte i dag om det blir någon form av centralt beslutat åtgärdsprogram, men oavsett det kommer det reella arbetet måste utföras nära verksamheten. Vi ska fokusera på långsiktiga frågor som arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetstider. Det känns också viktigt att vi här också lyfter fram frågor som arbetets innehåll och kompetensutveckling. Utan att kunna leda det i bevis finns det ändå en tydlig känsla av att arbetsinnehållet på många arbetsplatser har urholkats de senaste åren.

  Genom arbetet med att bygga upp Posten Service har vi en chans att ”lyfta in” våra frågor och därigenom bidra till att utveckla en alltför produktionsorienterad verksamhet till en modern och serviceorienterad lokal organisation."
(Åke Kihlberg, månadsinfo från SEKO, maj 2000).

 
 
 Rapport om sjukskrivningar sågas

Lennart Hallsten

Publicerat 30 Nov, 2006 vid Webb tidningen

- Det här är något av det mest upprörande som jag har läst, säger forskaren Lennart Hallsten om Försäkringskassans nya rapport rörande attityder och sjukskrivningar.
- Man har utsatt personer för stolliga frågor och dragit felaktiga slutsatser.

 

Lennart Hallsten är docent i psykologi och har under många år forskat om psykisk ohälsa för Arbetslivsinstitutet.  Det är Försäkringskassans analys Sjukförsäkring - Kulturer och Attityder (läs vår tidigare artikel), som får honom att se rött

- Istället för att undersöka och resonera kring vad som ligger bakom sjukskrivningarna, hårdrar man ett mycket tveksamt orsaksmönster, säger han. Man har tron att det är människans attityd som ligger till grund för skillnader i sjukskrivning mellan olika län, inte livsvillkor och arbetsförhållanden. Ett stort forskarlag har misslyckats på en central och genomgående punkt: De har helt missat, eller avsiktligt undvikit att med ett ord beröra, hur orsakssambanden mellan attityder och beteenden kan se ut.

Omfattande  forskning sedan 30-talet och en stor mängd litteratur i ämnet - det hänvisar Lennart Hallsten till.
- Folk uttrycker vissa attityder men deras beteende kan visa något annat, det finns 100-tals studier om  det.  Det är lättare att förändra attityder än beteenden. Attityder blir en restpost.

Försäkringskassans forskarlag har dessutom genom sina frågor fått svar på något helt annat än individers attityder, menar Lennart Hallsten:

- Typ av kryssfrågor som "Tycker du att man ska kunna sjukskriva sig i följande situationer: Jobbigt hemma, mobbad på jobbet" och så vidare, går inte att svara på utan ytterligare information. Vad är det enda rimliga svaret? "Ja, det beror på", nämligen om personerna i fråga är sjuka eller inte. Men det sista finns inte med i frågan.

- Frågorna är lika intelligenta som om man skulle fråga fotbollsentusiaster följande: "Tycker du att man ska döma mål i dessa situationer: När en spelare kommer fri i centrum och skjuter ett hårt skott mot krysset, när det kommer ett inlägg från höger som målvakten missar", och så vidare. Den avgörande informationen, om bollen går i mål eller inte, saknas i frågan.

- Vad försöker folk göra när de får en omöjlig fråga? Jag tror att de flesta har gjort en riskuppskattning här - om till exempel någon blir mobbad på jobbet, hur stor risk är det då att personen blir sjuk och får nedsatt arbetsförmåga av det? Det är inte en attityd man får fram och mäter då, det är en riskuppskattning. Även det finns det omfattande forskning om men det tas inte heller upp.

Undersökningen visar dock att de som har varit sjukskrivna, har en mer restriktiv hållning till sjukskrivning.
- Där faller ju hela tanken med att det skulle vara en alltför tillåtande attityd som ligger bakom högre sjukskrivningsnivåer, betonar Lennart Hallsten. Så hur förklarar forskarna det? Jo, då har de kommit fram till att de intervjuade kanske inte menar vad de säger här. Att de vill framställa sin egen sjukskrivning som mer legitm. Jaha, det kanske är så. Men det som talar emot den teorin, negligeras. Är det slappare attityd i de län där det finns höga sjuktal? Nej, det visar inte rapporten.

Att sjukskrivningar främst skulle bero på en slapp syn på sjukförsäkringen bland sjukskrivna och andra - det är en högst tvivelaktig förklaring som riktar udden mot de sjukskrivna, för att reducera kostnader för sjukskrivningar, menar Lennart Hallsten. Men det tycks gå hand i handske med Försäkringskassans jaga fuskare-giv.

- Vad är det som hindrar återgång till arbete efter sjukskrivning? Det borde man istället göra en studie på. Vad är det som har hänt sedan 90-talet? frågar Lennart Hallsten retoriskt. En gissning är att kraven på de arbetande har ökat. Att toleransen för sänkt prestationsförmåga och utrymmet för specialdesignade jobb har minskat. Och om personerna inte klarar av sitt gamla arbete och nya jobb inte kan skapas, då förlängs deras sjukskrivning i stället.

Det är inte antalet sjukskrivna människor som har blivit fler - det är istället längden på sjukskrivningarna som har ökat. Det konstaterade även Lennart Hallstens forskarkollega, Tor Larsson, i en tidigare intervju för Paraplyprojektet.

- Hur kommer man tillbaka till arbetslivet? Hur bedömer man människans möjligheter att kunna göra det? Det är frågor som borde vara i fokus, anser Lennart Hallsten. Personer som har en partiellt nedsatt arbetsförmåga, som skulle kunna jobba halvtid, sägs istället upp idag. Tidigare, för ett tiotal år sedan, resonerade man annorlunda: Då gick Försäkringskassan in och ersatte på halvtid, så att inte personen skulle bli utstött ur arbetslivet. Det borde man kanske ha fortsatt med, om man vill hålla nere sjukskrivningarna. Och hålla uppe sysselsättningen tills nya, passande jobb har skapats.

 

  Marie Eriksson
info@europaforum.se

 
C 2007 Tomteboda Huvudskyddsombudet, Plan 2½ 173 00 Tomteboda, 08-781 75 82  e-post