ett exempel
avtal om samverkan
Inom
Tomteboda Postterminal, Brevnätet sluter Posten, SEKO Post, ST-Post och
SACO-Posten följande avtal om samverkan grundat på Avtal om
medinflytande m m i Posten 96-08-26, Avtal om Arbetsmiljö och företagshälsovård
med bilagor 97-05-07.
1.
Syfte med samverkan
Med
samverkan genom hela beslutsprocessen läggs en grund till större förståelse
och delaktighet i de förändringar som sker i Posten.
Avtalet
syftar också till att effektivisera beslutsfattande, förbättra
delaktighet och inflytande för de anställda, lägga mindre tid på
formalia och formella förhandlingar och avsätta mer tid åt gemensamt
ansvarstagande för att nå målen om nöjda kunder, lönsamhet,
personal som trivs och förnyelse. Målet är ett praktiskt och förtroendefullt
samarbete mellan arbetsgivaren, de anställda och
arbetstagarorganisationerna.
2.
Forum för samverkan
Samverkan
sker i olika former där de väsentligaste är:
l
Samverkansgrupp – terminalen,
produktionsenheterna och Teknik/underhåll
l
Arbetsplatsträff
l
Utvecklingssamtal
3.
Samverkansgrupp
Samverkansgruppen
är det forum där samverkan sker mellan arbetsgivaren och företrädare
för arbetstagarorganisationerna och skyddsombuden. Här behandlas frågor
som rör postterminalens verksamhet. Samverkansgruppen är tillika
skyddskommitté.
Mötesfrekvens
i samverkansgruppen är en gång per månad (ej juli och december),
eller vid behov. Tid ska avsättas för mötet. Parterna delges
minnesanteckningarna för justering innan dessa sprids.
Stående
dagordning för samverkansgrupp
l
Föregående minnesanteckningar
l
Resultat
l
Aktuella ärenden
l
Arbetsmiljö (en gång per kvartal: Uppföljning av företagshälsovården,
sjukfrånvaro, arbetsskador, arbetsmiljöronder)
Terminalen
Terminalens
samverkansgrupp består av terminalchef, personalchef samt
adjungerade i olika frågor, två representanter för SEKO
(Klubbstyrelsen), en
representant för vardera ST och SACO samt Huvudskyddsombudet. De
fackliga organisationerna kan också adjungera personer i specifika frågor.
Enheterna
Samverkansgruppen
inom Kund resp Teknik/Underhåll består av chefen med ev adjungerad, en
representant för SEKO och en representant för ST samt ett skyddsombud.
De fackliga organisationerna kan adjungera personer i specifika frågor.
Samverkansgruppen
inom SSM resp GSM/IRM resp KSM/Flöde består av två chefer med ev
adjungerade, två representanter för SEKO, en representant för ST samt
ett skyddsombud. De fackliga organisationerna kan adjungera personer i
specifika frågor.
Enhetens
samverkansgrupp ansvarar för att:
organisera
arbetsplatsträffar
en
gång i kvartalet följa upp antalet genomförda utvecklingssamtal och
handlingsplanen
organisera
arbetsmiljöronderna på arbetsplatsträffar
arbetsmiljöenkäterna
sammanställs
utifrån
statistik och skyddsrond göra riskbedömningar
ta
fram handlingsplan
redovisa
rond och handlingsplan vid arbetsplatsträff
Vid
oenighet kan frågan lyftas
till terminalens samverkansgrupp.
Arbetsplatsträffen
är forum för information och diskussion och för att tillvarata
medarbetarnas kompetens och erfarenheter för att utveckla verksamheten.
Det ska vara en tydlig koppling mellan samverkansgruppen och
arbetsplatsträffarna inom resp enhet. Här skapas delaktigheten i det
dagliga arbetet. En av de viktigaste syftena med arbetsplatsträffen är
att etablera en tvåvägskommunikation mellan chef/lagledare och
medarbetare. Därför måste tidsutrymme för viktiga frågor skapas på
arbetsplatsträffen.
På
varje arbetsplats ordnas regelbundna arbetsplatsträffar/lagmöten.
Tid
ska avsättas för arbetsplatsträffen, vilken ska ingå i det ordinarie
arbetet. Den skall vara inplanerad i god tid och följa en dagordning
som skickas ut ett par dagar i förväg. Minnesanteckningar förs.
Utvecklingssamtalet
är en nyckelaktivitet för de anställdas delaktighet och utveckling i
företaget. Chefen och den anställde har ett gemensamt ansvar för att
samtalet kommer till stånd, med det är chefens ansvar att följa upp
det som överenskommits under samtalet. Utvecklingssamtalet leds av
chefen eller av chefens ställföreträdare, t ex lagledaren.
Medarbetaren kan välja att ha sitt samtal med chefen.
Vid
utvecklingssamtalet går man igenom enhetens förutsättningar och mål,
medarbetarens bidrag till enhetens resultat, förutsättningar för och
önskemål om utveckling. Detta är också forum för medarbetarens
feed-back till sin chef/lagledare i syfte att stärka samarbete och
arbetsförutsättningar. Det man kommer överens om under samtalet ska
dokumenteras i medarbetarkontraktet som den anställde får en kopia av.
Utvecklingssamtalet
hålls minst en gång/år med varje månadsavlönad medarbetare.
Medarbetaren får ut kopia av medarbetarkontraktet i god tid så han/hon
kan förbereda sig.
6.
Skyddsområden
Terminalen
(Brevnätet) indelas i följande skyddsområden:
Plan
2, plan 3, Teknik/Underhåll, Produktionsstöd samt
Gruppreklamcentralen. På plan 2 resp. plan 3 ska utses minst ett
skyddsombud från varje enhet.
7.
Formalia frågor
I
enlighet med Avtal om
medinflytande m m anses
arbetsgivarens förhandlingsskyldighet fullgjord enligt 11, 12, 19 och
38 §§ i MBL samt Skyddskommittéverksamheten enligt 6 kap AML och
underrättelse enligt 12 § AMF i och med att en fråga har behandlats i
samverkansgruppen.
Om
en facklig avtalspart inte är företrädd i samverkansgruppen skall
arbetsgivaren fullgöra sin informations- och förhandlingsskyldighet
enligt 11, 12, 19 och 38 §§ i MBL.
Avtalet
gäller fr o m 2002-05-01 och tills
vidare med 3 mån. uppsägningstid.
Posten
SEKO-Post
2002-04-
2002-04-
ROS
modellen och samverkan "
ROS-modellen är bl.a. ett kraftfull sätt att driva
förbättringsarbetet. De olika team som bildats runt detta
arbetssätt är sammansatta så att de kan arbeta
tvärfunktionellt dvs. flera olika kompetenser samarbetar kring
gemensamma problem. Vi har etablerat 5 team i den överste
ledningen. De är alla sammansatta så att vi har liknande
kompetens i varje team. ROS-modellens team bygger på att samtliga
team medlemmar bidrar med sin specifika kompetens och sin
organisations resurser.
Den
fackliga samverkan kring teamens arbete avser vi fullfölja på
följande sätt:
Om det blir aktuellt i ett enskilt team att arbeta med frågor som
bör påkalla samverkan med fackliga organisationen så skall
detta självklart ske på initiativ från varje team. Det bör
således återfinnas som aktiviteter i aktivitetslistan.
Om det mot förmodan skulle uppstå tveksamheter kring samverkan
har naturligtvis de fackliga representanterna möjlighet att
kontakta teamledaren för ev. klargörande.
Detta bör kunna leda till en större insyn och möjligheter till
bättre samverkan än vid arbete med traditionella
ledningsgrupper.
Således skall det inte finnas fackliga representanter i några
ROS-team om det inte är så att en facklig förtroende man
eller kvinna har en yrkes eller specialistkompetens som gör
personen lämplig som teammedlem".
2002-02-18
Syftet med samverkan är att få facket att vara med i beslut
processen redan vid idé stadiet.
Här nedan citerar vi Brevnätschefens beskrivning om ROS modellen
och facklig samverkan (brev 2002-02-18) och lämnar tolkningen
till våra läsare:
Efter varje BC (Business kontroll) möte, skrivs ett
detaljerat protokoll som distribueras till fackliga
representanter. Här ges en bra möjlighet att få full insyn i
vilka problem som bearbetas och vilka aktiviteter som planeras.
Rapport
efter
en enkät
om
hur samverkan
fungerar
