REHABILITERING - del 2
  i olika företag någonstans i Sverige

1   3  start

3.1. Vem är arbetsgivare?

Som produktionschef eller lagledare företräder Du arbetsgivaren i förhållande till Dina medarbetare. I det följande använder vi benämningen chef.




3.2. Vem tar initiativet till rehabilitering?

Som chef är det Du som ska agera för att snabbt få Din sjukskrivna medarbetare tillbaka till jobbet. Du ska ta initiativ till att utreda och bedöma behovet av rehabilitering - självklart tillsammans med Din medarbetare.

"Den försäkrades arbetsgivare skall i samråd med den försäkrade svara för att dennes behov av rehabilitering snarast klarläggs och för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. 
"( AFL 22 kap. 3§.)

Medarbetarens ansvar är att aktivt deltaga i planering och genomförande.

"Den försäkrade skall lämna tie upplysningar som behövs för att klarlägga hans behov av rehabilitering och efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen" (AFL 22 kap.4§)

Du, som chef, ansvarar för att en rehabiliteringsutredning görs och skickas inm till försäkringskassan.

Den som varit sjukskriven en längre tid glider ofta över från arbets­rollen till en patient-identitet, självförtroendet sviktar och tron den egna förmågan minskar. Det är därför viktigt att Du är positiv till och visar att Du tror på hans/hennes förmåga och möjligheter att med rätt stöd komma tillbaka i arbete.



3.3. Vem betalar?

När det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering, har arbetsgivaren ansvar för kostnaderna till en viss gräns, dock ej obegränsat. Det innebär att din enhet betalar sådana åtgärder som leder till att den anställde kan återgå i arbete. I vissa fall kan även medicinsk behandling bekostas av företaget. (Se även regionens riktlinjer, bil. 4)

Försäkringskassan kan i vissa fall betala ut rehabiliteringsersättning  när den anställde aktivt deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabiliteringsersättning, söks av den anställde hos försäkringskassan. Förutsättningen är t ex att man varit sjukskriven en längre tid  och har möjlighet att arbetsträna på den egna eller på någon annan enhet. Aktiviteten ska planeras i samarbete med försäkringskassan.

Arbetsgivaren betalar då inte lön under den tiden. Däremot kan andra kostnader uppstå, som arbetsgivaren står för.

Exempel på åtgärder som ger rätt till rehabiliteringsersättning som vi själva genomför inom företaget är "Aktiv sjukskrivning”. Det finns även externa aktörer som till exempel Arbetslivstjänster. 

Våd som är medicinsk respektive arbetslivsinriktad rehabilitering är i praktiken svår att avgöra. 
Omständigheterna i det enskilda fallet avgör.



4. 1. När behöver jag göra en rehabiliteringsutredning?

Ditt ansvar som chef är att se till att en rehabiliterings utredning görs och skickas in till försäkringskassan.

Arbetsgivaren skall: ”……..påbörja en rehabiliteringsutredning

1. när den försäkrade till följd av sjukdom varit helt eller delvis frånvarande från sitt arbete under längre tid än fyra veckor i  följd  

2. när den försäkrades arbete ofta har avbrutits av kortare sjukperioder eller  

3. när den försäkrade begär det." (AFL 22 kap. 3§).

Under punkt 1. avses det som nedan benämns som långtidsutredning och 
under punkt 2. avses korttidsutredning.


Rehabiliteringspotential

Den rehabiliteringspotential som finns hos varje individ
 - oavsett arbetshindrets art eller grad - minskar mycket snabbt i takt med att tiden går.

4. 1. 1. Långtidsutredning  

Tid           Åtgärd

Dag 1        Den anställde gör sjukanmälan till arbetsplatsen. Sjuklöneperioden börjar.

Kom ihåg att krav på läkarintyg kan finnas, s k förstadagsintyg.

Dag 8     Den anställde ska lämna läkarintyg till arbetsgivaren.
Den anställde ska lämna Försäkran för sjuklön dag 1-14 till arbetsgivaren.

Dag 14     Sjuklöneperioden slutar. Arbetsgivaren anmäler fortsatt sjukfrånvaro till försäkringskassan. 

Den anställde ska lämna läkarintyg till försäkringskassan och till  arbetsgivaren i god tid.

Dag 29     Rehabiliteringsutredning påbörjas.

Arbetsgivaren ska utreda och bedöma den anställdes behov av rehabilitering och snarast vidta lämpliga åtgärder.

För att den anställde ska få sjukpenning fr.o.m. den 29:e dagen krävs att han/hon lämnat in en särskild försäkran (bil.3) tillsammans med ett särskilt läkarutlåtande (bil. 6) till Försäkringskassan. 

Det ska innehålla uppgifter om behovet av rehabilitering, pågående och planerade behandlingar eller rehabiliteringsåtgärder. Uppmana gärna Dina anställda att 
ta kontakt med dig i samband med att de skickar in dessa handlingar till Försäkringskassan.


Vecka 8    Senaste tidpunkt då arbetsgivaren ska lämna rehabiliteringsutredning till försäkringskassan.

Om en anställd har flera korta sjukfrånvarotillfällen under en tolvmånadersperiod ska en 
rehabiliteringsutredning påbörjas tillsammans med den anställde. Praxis är att utredningen 
avgörs när den anställde har haft sex sjukfrånvarotillfällen under den senaste tolvmånadersperioden. 

Utredningen ska insändas till försäkringskassan. Detta ska göras oavsett om den 
anställde har haft läkarintyg under frånvarotillfällena eller inte.

Samtal med den anställde bör tas så snart sjukfrånvarotillfällena börjar öka. Vid ett sådant 
samtal ska klarläggas om det finns ett  rehabiliteringsbehov hos den anställde. Det kan 
t ex vara aktuellt med kon­takt med företagshälsovården och/eller friskvården. Det är 
också lämpligt att informera om att krav på läkarintyg (s k förstadags intyg) kan bli aktuellt.

Krav på läkarintyg, från första sjuk­dagen kan ha två syften. Det är i första hand en rehabiliteringsåtgärd. 

Det kan i något fall också vara en kontrollåtgärd.

Som grund för ett beslut om förstadagsintyg ska en rehabiliteringsutredning finnas. 

Innan beslut om förstadagsintyg fattas ska en förhandling ske med den lokala 
fackliga organisationen enligt MBL §11. 

Vid enighet behöver inget protokoll upprättas. Båda parter måste dock underteckna beslutsdokumentet (se bilaga 7). Vid oenighet ska förhandlingsprotokoll 
upprättas.

Rehabiliteringsutredning görs alltid i samråd med den anställde på försäkringskassans 
blankett "Reha­biliteringsutredning" (se bilaga 8). Det är Du som tillsammans med den 
anställde väljer vad som ska göras och samråder med försäkringskassan – numera har 
man ofta en särskild kontaktperson. 

Den anställde kan även ha en representant från den lokala fackliga organisationen med 
som stöd. Dessa har ofta en värdefull kunskap om vilka möjligheter till arbetsanpassning
som finns på arbetsplatsen.

Du som chef ska också se till att de åtgärder ni enas om, genomförs.
I bilaga 9 finner Du förslag på frågor som Du bör få svar på för att fylla i  rehabiliteringsutredningen för lång- resp. korttidsfrånvaro.

Du väljer själv om Du vill använda Dig, av dem, men för att i rehabiliteringsutredningen ge försäkringskassan och andra berörda parter en så utförlig bild som möjligt av den anställde, är det viktigt att Du alltid tänker på att utreda:

- om den anställde -trots sin sjukdom - klarar av någon form av arbete. Betona det friska och inte det sjuka!

- att alla med omplaceringsintyg, innan omplacering sker, även bedöms av läkare på den företagshälsovård som regionen samarbetar med.

- i fall föreskrifterna i läkarintyget följs. (Kan t ex vara arbetsträning, träning i Må- Bra-rummet och/eller sjukgymnastik).

Tänk på att sitta ostört när ni träffas. Stäng av telefonen och ordna så att den anställde kan delta i samtalet utan att känna sig stressad.

Använd gärna sista sidans "Övriga upplysningar" för sådant som Du anser vara viktigt att informera försäkringskassan om.  

Om Du i rehabiliteringsutredningen skriver att Du är intresserad av ett samarbete med försäkringskassan i detta ärende och att 
Du vill att de kontaktar Dig, brukar de höra av sig, ganska snart.

Sträva alltid efter att göra Dina bedömningar så objektiva som möjligt. Du måste göra Din egen bedömning och Du kan inte lämna över Din del av ansvaret  för rehabilitering till någon annan. 

Var öppen för det stöd.

Du kan få av regionens rehab-team, företagshälsovården och försäkringskassan.  

Med rehabiliteringsutredningen som grund, ska arbetsgivaren i samråd med den anställde, försäkringskassan och ev. andra rehabiliteringsaktörer upprätta en rehabiliteringsplan (se bilaga 10). Syftet med planen är att fastställa målet för rehabiliteringen, vilka åtgärder som ska vidtas och  när samt vem/vilka som ansvarar för finansieringen. 

Det ska också klart framgå vem som svarar för uppföljningen.

    Formellt ansvarar försäkringskassan för samordningen och att rehabiliteringsplan upprättas.
    Rehabiliteringsplanen ska sedan undertecknas av den anställde och arbetsgivaren.

 

    Alla som arbetar med sjukfall och rehabilitering har lagstadgad sekretess enligt Arbetsmiljölagen 7 Kap §13.

     Uppgifter om anställds hälsotillstånd eller övriga personliga förhållanden ska behandlas med yttersta 
diskretion och med respekt för medarbetarens integritet. Detta betyder att Du som chef har tystnadsplikt och 
det är inte tillåtet att röja uppgifter om en anställds hälsotillstånd eller övriga personliga förhållanden till andra än de personer som Du samarbetar med i rehabiliteringsärendet. 
I detta avseende har även ledamöter i arbetsmiljökommittén och arbetsmiljöutskotten tystnadsplikt.

      Läkarintyg, sjukförsäkran, kopia av rehabiliteringsutredningen och rehabiliteringsplanen ska förvaras på ett 
sådan sätt att obehöriga inte har tillgång till dem. De ska förvaras inlåsta och om de behöver skickas, ska det 
ske i slutna kuvert.

      Läkare och annan sjukvårdpersonal omfattas också av sekretessen. Därför lämnar de bara ut uppgifter om 
den anställde först när den anställde godkänt att information får lämnas ut honom eller henne. Den anställde 
måste också godkänna till vem eller vilka informationen får lämnas ut.

Rehabilitering del 1
Rehabilitering del 3
Rehabiliteringsutredning
Resultatinriktad rehabilitering
Rehabiliterings skyldigheten
Policy 
Omstart
Ordlista