RAPPORT
efter genomförd enkät
angående uppföljning av Medinflytandeavtalet

Facket skulle vara med i beslutsprocessen redan vid idé stadium vilket samverkan grundar sig på. Men vissa arbetsgivarföreträdare ser mötena som rena informationsträffar.
Arbetsmiljöfrågorna tar för lite utrymme på samverkansgruppernas möten.
Vissa fackligföreträdare vill  fortfarande ha kvar den mer formella hantering av ärendena som man hade när det var MBL som var tillämplig.
Arbetsplatsträffar fungerar ej tillfredställande. 

Bakgrund

Under hösten 1996 träffades mellan Posten och de inom Posten verksamma fackliga organisationerna ett avtal om Medinflytande. Avtalet, som började gälla den 1 januari 1997, är en vidareutvecklad och förenklad tillämpning av MBL, AML och AMF samt ett sätt att integrera medbestämmande frågorna med arbetsmiljöfrågorna. Avtalet innehåller i stort tre delar, nämligen bestämmelser om inrättande av samverkansgrupper, genomförande av arbetsplatsträffar samt genomförande av utvecklingssamtal. Avsikten med avtalet var att snabba upp och effektivisera beslutsprocessen inom Posten samt att ge de fackliga organisationerna och medarbetarna ett större inflytande över och ansvar för verksamheten. I början av våren 2001 tog man i Postens stora samverkansgrupp, Postsam, beslut om att genomföra en undersökning av hur tillämpningen av Medinflytandeavtalet har fungerat i praktiken. Uppdraget att genomföra denna undersökning gavs till Klf Human Resources samverkansgrupp.

Enkäten

Under våren och sommaren 2001 har därför en enkät genomförts. Enkäten har framförallt varit inriktad på att följa upp hur arbetet i samverkansgrupperna har fungerat. Enkäten innehöll dels 17 slutna frågor (redovisas som en bilaga till denna rapport) och dels tre öppna frågor:
1) Nämn någon/några saker som blivit bättre med medinflytandeavtalet 2) Nämn någon/några saker som blivit sämre med medinflytandeavtalet 3) Nämn något som skulle kunna förbättras med medinflytandeavtalet.

Enkäten skickades ut till 133 samverkansgrupper inom enheterna Produktion, Poståkeriet, Servicenätet, Försäljning, Affärsenheterna och IT. Inom varje samverkansgrupp har samtliga parter (dvs Posten, SEKO, ST och SACO) beretts möjlighet att svara. Totalt har således 532 enkäter skickats ut. 325 svar har inkommit. Det ger en svarsfrekvens på 61 %, vilket gör svaren statistiskt pålitliga. Av arbetsgivarföreträdarna har 25 % underlåtit att svara på enkäten. Även SACO's och ST's företrädare har lägre svarsfrekvens, vilket till viss del kan förklaras med att de inte finns representerade i alla samverkansgrupper.

Analys av enkätens svar

Bifogat finns en redovisning över medelvärdena på enkätens slutna frågor. En mer detaljerad redovisning av svaren på de öppna frågorna kommer att överlämnas till respektive enhets personalchef för egen analys/handläggning/åtgärd.

En genomgång av enkätsvaren visar på ett genomgående bra resultat. Av de slutna frågorna, där man kan svara på en skala 1-6, finns inget utfall med medelvärde under 3,0. Värt att notera är dock att SEKO i stort sett genomgående är något mindre positiva än övriga parter.

Ytterligare en sak värt att notera är att medelvärdena för de slutna frågorna, i svaren hos Posten och de olika fackliga organisationerna ligger nära varandra, dvs man tycker förhållandevis lika i de flesta frågor.

I övrigt kan följande kommentarer göras kring enkätsvarens både slutna och öppna frågor. Kontakterna mellan arbetsgivare och fack har blivit enklare och mer informella. Medinflytandeavtalet har också bidragit till en ökad förståelse och ett bättre samarbete mellan parterna. De fackliga organisationerna kommer in tidigare i beslutsprocessen och ges en reell möjlighet att påverka de beslut som fattas. Denna uppfattning har både Posten och de fackliga organisationerna.

Å andra sidan noteras från de fackliga organisationerna vissa svar som tyder på att de anser att de inte i tillräcklig omfattning får vara med och bestämma. Detta kan tyckas motsägelsefullt. En förklaring kan vara att man från fackligt håll dels tycker det är bra att man nu kommer in i ett tidigare skede men att man fortfarande vill ha kvar den mer formella hantering av ärendena som man hade när det var MBL som var tillämplig.

Enkätsvaren visar att arbetsgivaren har något större inflytande över vilka frågor som skall behandlas vid samverkansgruppens möten än de fackliga organisationerna. Vissa svar tyder också på att arbetsgivaren ibland samverkar för sent eller inte alls när beslut fattas och att de fackliga organisationerna då känner sig överkörda. Vissa arbetsgivar-företrädare tycks tro att i de frågor där MBL inte längre gäller, utan Medinflytandeavtalet istället är tillämpligt, är det bara att tuta och köra och samverkansgruppens möten ses som rena informationsträffar. Det bör därför påpekas att Medinflytandeavtalet tvärtom går längre än MBL när det gäller de fackliga organisationernas rätt till information och möjlighet att påverka redan i ett tidigt skede. Skillnaden är att det nu sker på ett mindre formellt sätt. Arbetsgivarparten har emellertid som tidigare kvar beslutanderätten. Avsikten är att man på samverkansgruppens möten skall behandla mer övergripande frågor rörande verksamheten, t ex framtida inriktning och personalpolitiska frågor, och att detaljerna vid verkställandet av fattade beslut kan överlämnas till ansvariga chefer.

Enkäten visar också på två områden som skulle kunna förbättras. Dels får arbetsmiljöfrågorna för lite utrymme på samverkansgruppernas möten, enligt enkätsvaren beroende på bristande utbildning hos de ledamöter som sitter i samverkansgrupperna. Dels skulle arbetsplatsträffarna kunna förbättras och utvecklas och inte bara ses som ett tillfälle för arbetsgivaren att ge information. En av avsikterna med medinflytandeavtalet har ju också varit att få väl fungerade arbetsplatsträffar, där medarbetarna inte bara ges information utan också ges en möjlighet att komma med synpunkter och påverka arbetsgivarens förslag samt även komma med egna idéer och förslag till förbättringar av verksamheten. I takt med att arbetsplatsträffarna fungerar bättre kommer också arbetet i samverkansgrupperna att förenklas. Enkätsvaren visar också på att informationen till medarbetarna om vilka frågor som har behandlats på samverkansgruppens möten idag inte fungerar helt tillfredsställande. Vissa svar ger också vid handen att dokumentationen från samverkansgruppens möten ibland är bristfällig.

När det gäller svaren på de öppna frågorna finns av naturliga skäl större variationer i svaren beroende av vilken enhet svaren avser och vilken part det är som svarat. Svaren på de öppna frågorna överensstämmer och bekräftar också de svar som man gett på de slutna frågorna, dvs. man har varit konsekvent i sitt tyckande.

När det gäller svaren på de öppna frågorna kan man snabbt konstatera att vissa synpunkter är mer allmänt förekommande. På frågan "Nämn någon/några saker som blivit bättre med Medinflytandeavtalet" noteras följande återkommande synpunkter:
· Kontakterna mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna har blivit mer informella
· Det har blivit en bättre förståelse och ett bättre samarbete mellan parterna
· Medarbetarna har fått större påverkansmöjligheter
· Beslutsvägarna har blivit kortare och snabbare
· De fackliga organisationerna får vara med tidigare i beslutsprocessen

På frågan " Nämn någon/några saker som blivit sämre med medinflytandeavtalet" noteras följande synpunkter:
· Arbetsgivaren beslutar ibland utan att först samverka
· Arbetsmiljöfrågorna får för litet utrymme på samverkansgruppens möten

På frågan "Nämn något som skulle kunna förbättras med medinflytandeavtalet" noteras följande synpunkter:
· Arbetsplatsträffarna borde utvecklas och förbättras
· Det behövs mer utbildning i vad Medinflytandeavtalet innebär
· De fackliga organisationerna vill komma in ännu tidigare i förändringsprocessen

Sammanfattning

Enkätsvaren visar på att resultatet av införandet av medinflytandeavtalet i stort sett är vad man önskade uppnå. Kontakterna mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna är mindre formella, det finns ett större engagemang och en större förståelse bland de fackliga organisationerna och medarbetarna, de fackliga organisationerna och medarbetarna får vara med och påverka i ett tidigare skede och beslutsvägarna har blivit snabbare och enklare.

Enkäten visar emellertid också på vissa områden som kan förbättras. Arbetsmiljöfrågorna behöver få ett större utrymme på samverkansgruppens möten och ledamöterna utbildas i arbetsmiljöfrågor. Vidare kan arbetsplatsträffarna bli bättre och fler för att därigenom öka medarbetarnas möjlighet till inflytande.

Slutligen så visar också enkätsvaren att det finns ett behov av information om och utbildning i Medinflytandeavtalet. Både vad gäller avtalets innehåll och hur det bör tillämpas. Framförallt är det viktigt att nya chefer i Posten snabbt informeras om avtalet och sätts in i dess innebörd. Ó BW 2001-10-09

Resultat grundat på 325 enkäter
Medinflytande avtalet

Grundfakta

Antal samverkansgrupper: 133
Totalt inkomna enkäter: 325 (av 532)
Totalt inkomna Posten: 108
Totalt inkomna SACO: 20
Totalt inkomna SEKO: 126 Totalt inkomna ST: 64
Totalt inkomna övriga (ej skrivit tillhörighet): 7

6,0=högsta möjliga värde

AE = Affärsenheter
SN = Servicenätet
PÅ = Poståkeriet
PR = Produktion
IT = Posten IT
FÖ = Försäljning

Variabel 1: På vår enhet sker samarbetet mellan arbetsgivare och fack
genom enkla och demokratiska former.