PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖ
    Samspelet mellan individ och miljö

Med psykosocial arbetsmiljö menar man 
samspelet mellan individ och miljö 
där individen påverkar miljön och miljön individen.

Den psykiska miljön handlar bl. a. om trygghet i anställningen, möjlighet till personlig utveckling och uppskattning. Den sociala miljön handlar om kontaktnät på arbetsplatsen, samarbete, möjligheter till fysisk träning, gemensamma fester osv. När det talas om att en person har en god arbetsmiljö innefattar det både den psykosociala och den fysiska miljön. Den fysiska miljön handlar bl.a. om arbetsorganisation, belysning, arbetsställningar, rotation, ventilation, buller, rätt bemanning, bra hjälpmedel, ren miljö m.m.

Allt detta samverkar till upplevelsen av om arbetsmiljön är god eller ej.

För en god psykosocial arbetsmiljö

Bra arbetsorganisation: Färre beslutsnivåer vilket gör att ökad delegering och delaktighet blir verklighet. Helhetsansvar innebär ansvar för en lång arbetskedja av varierande arbetsuppgifter.

Positivt arbetsledningsklimat - inom klara riktlinjer ges personalen möjlighet och de resurser som krävs för att självständigt utföra lagarbetet. Ingen detaljstyrning. Chefer som en "coach".

Personalpolitik som inte betraktar personalen i former av ekonomisk termer, t ex humankapital , utan ser dem  som individer med olika förutsättningar . Därför bör arbetsplatsen utformas så att individens olika förutsättningar tas till vara.

Bra arbetsgemenskap - Samhörighet, kontakt och gemenskap med människor som man uppskattar och som man uppskattas av.

Viss egenkontroll - att själv kunna styra arbetstakten och sättet att utföra det egna arbetet. Stimulerande och utvecklande arbetet.

Bra Löneutveckling: Lönen ska höjas i takt med större ansvar och ökad kompetens. Lönesättningen skall vara jämlik och ge möjlighet till utveckling för alla.

God Arbetsmiljö - som ger arbetsmiljöarbete en central roll i arbetsplatsen. Skyddsombud och samverkan kommer på ett bättre sätt än hittills in i det dagliga förändringsarbetet. Arbetsbelastning som är "lagom".

Arbetstiden som förläggas till "normal" arbetstid vilket tar hänsyn till både mänskligt fysiska och sociala förutsättningar. Utrymme för den enskilde att påverka sin egen arbetstid.

 

Psykosocial arbetsmiljö 
påverkar produktiviteten

Höga psykiska krav, bristande kontrollmöjligheter och dåligt socialt klimat leder till ohälsa. Med ohälsa menas inte bara en känsla av obehag eller bristande tillfredsställelse, utan även tyngre ohälsa som till exempel hjärtinfarkt. En dålig psykosocial arbetsmiljö ökar också risken för fysiska belastningsskador som i sin tur medför långvariga sjukdomar och svår rehabilitering. 

På initiativ av Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) startades hösten 1998 ett projekt med namnet Ett friskt arbetsliv. Syftet med projektet är att få upp hälsofrågor på en strategisk beslutsnivå i företagen. Projektet omfattar bl a seminarier som är riktade till det svenska näringslivet. Ordförande i styrgruppen har varit Leif Johansson, VD Volvo. Ett av delprojekten har varit att göra en sammanställning av det vetenskapliga kunskapsläget inom områdena prevention och rehabilitering. Detta redovisas i rapporten ”Ett friskt arbetsliv. Fysiska och psykosociala orsakssamband samt möjligheter till prevention och tidig rehabilitering.” 

De flesta känner till att rökning, högt blodtryck och höga kolesterolvärden ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Vad som inte är lika känt är att arbetets uppläggning är en lika stor riskfaktor. Att ha ett ”spänt jobb” där man har höga krav och lågt inflytande leder till ca 40 procents överrisk för hjärt- och kärlsjukdom. Forskarna menar att över 50 procent av alla fall av hjärt- och kärlsjukdomar är ”onödiga”, i den meningen att vi har kunskap som skulle kunna förebygga dem. 

Studier visar också på att produktiviteten är högst hos anställda med höga arbetskrav i kombination med hög kontroll över arbetet. Ungefär 20 procent av sjukskrivningarna i Sverige orsakas av mental ohälsa. Den mentala hälsan påverkas i högsta grad av höga psykiska arbetskrav, bristande kontroll över arbetet och dåligt socialt stöd. Att ha information och kännedom om sina arbetsuppgifter är också viktigt för att minska stressen på jobbet. 

Kunskaperna om våra möjligheter till prevention och rehabilitering är idag tämligen goda, men inte tillräckligt spridda och har otillräcklig status i styrelserummen på företag och myndigheter. En bättre interaktion mellan forskare och näringsliv efterlyses t ex genom ”industridoktorander” och utbildningsaktiviteter. En väl fungerande företagshälsovård är en nödvändig resurs för ett framgångsrikt preventivt arbete. Företagsledningen måste dessutom ha grundläggande kunskaper om hur förändringar genomförs för att organisationerna ska bli lyckosamma ur både lönsamhets- och hälsoperspektiv. 

Annette Lilliestierna 

För mer information kontakta Göran M Hägg, tel 08-730 93 14, 
e-post: Goran.Hagg@niwl.se. 
Källa: Arbete och Hälsa 1999:22. 

Arbetslivsinstitutet 2000

 

 

LO oroas av  ökad psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan har ökat under 90-talet. Det framgår av LO-rapporten ”Ekonomiska utsikter”.

Framför allt är det de yngre på arbetsmarknaden som lider av psykiska problem. Enligt rapporten kan detta kopplas till en sämre arbetsmiljö. Bland de äldre går det dock inte att se denna koppling. – Men kombinationen sämre hälsa och höga krav kan göra det svårare att vara kvar på jobbet när man närmar sig pensionsåldern, kommenterar Irene Wennemo, utredare på LO. Sjukskrivningarna ökar snabbt. Men sjukskrivningar är inte alltid den bästa lösningen på hälsoproblemen, menar LO-utredarna. – I stället borde mer göras åt arbetssituationen, som orimliga krav och konflikter på jobbet, till exempel. En förlängning av sjuklöneperioden där arbetsgivarna betalar ersättningen avfärdas. – Risken finns då att arbetsgivaren gör allt för att bli av med den sjukskrivne, kommenterar Irene Wennemo.   ooOoo

EGENSKAPER I ARBETET 
SOM MOTIVERAR OSS

• Arbetet ska vara mångsidigt i fråga om krav på kunskaper och färdigheter
• Arbetets helhet, d v s  i vilken grad samma person gör en uppgift från början till slut eller gör en stor och överblickbar del av produkten, är viktig.
• Arbetet ska vara betydelsefullt
• Arbetet ska vara självständigt
• Arbetet ska vara sådant att man förstår om man gjort ett bra eller dåligt arbete.

Övertid

Planerad övertid är förbjudet men förekommer ofta. Beordrad övertid som också förekommer ofta inom terminalen skadar arbetstrivseln väsentligt.

Varje timme övertid rätteligen bör ses i ljuset av den skrämmande höga arbetslösheten.
Flera metoder måste tillgripas för att minska användningen av övertid. En uppenbar är lagstiftningen. En mycket kraftig sänkning av rätten att ta ut övertid bör införas, samtidigt som tydliga signaler utgår om klara och mer restriktiva regler för dispens givningen. En konkret åtgärd kan vara att införa mångdubbelt högre arbetsgivaravgifter på den tid som en arbetstagare tar ut i övertid.

En del i frågans lösning ligger i attityderna hos anställdas själva. Problemet skulle kunna minskas om alla betraktade övertiden ur aspekten att den minskar utrymmet för att anställa en arbetslös, och om man i konsekvens med detta intog en starkt restriktiv hållning till övertidsarbete, inte minst när det börjar anta planerade former.
Fackliga organisationer måste fortsätta att kraftfull agera denna fråga.
 

"Dagens övertidssituation är inte bra. Förbundet måste agera kraftfullt för att få ner övertidsuttagandet. Det är fel att dispensförfarandet ligger på den enskilda klubben, då det är lätt att vi hamnar i utpressarsituationer. Den enskilde medlemmen anser att han hamnar i ohållbara lägen gentemot arbetsgivare och arbetskamrater om han vägrar jobba övertid. Det måste till centrale beslut där arbetarrörelsen är ense om tagen".

Psykosociala
   arbetsmiljö
   och produktivitet

Psykisk ohälsa ökar

Motivation i arbetet

Beordrad eller planerad övertid försämrar trivseln

Skriftlig tillbudsrapport av Psykosocial Arbetsmiljöhändelse

Begäran om undersökning
i den Psykosociala arbetsmiljön

Lästips:

Mer stress - 
och stimulans

»  Den mentala miljöns betydelse för utveckling 
och framgång...

Vad är mental miljö, 
och vad är det i den mentala miljön som får individer, företag och verksamheter 
att växa?

I den nya boken 
"Den mentala miljöns betydelse för utveckling och framgång" ger författaren 
Birgitta Söderlund  
både individ och företag möjligheter att söka svar och lösningar utifrån egna förutsättningar och behov.

att vara stark...

Att vara stark är inte
att aldrig falla
att alltid veta
att alltid kunna

Att vara stark är inte
 att alltid orka skratta
att hoppa högst
att vilja mest

Att vara stark är inte
att lyfta tyngst
att komma längst
eller att alltid lyckas

Att vara stark är
att se livet som det är
Att acceptera dess kraft
och ta del av den
Att falla till botten
slå sig hårt
och alltid komma igen

Att vara stark är
att våga hoppas
när ens tro är som svagast
Att vara stark är
att se ett ljus i mörkret
och alltid kämpa
för att nå dit

Marie Fredriksson

Hem

Innehåll A-Ö

Lästips/Meny

Frågor

Fyra område

Tomteboda

Om oss

Arbetsmiljö & Skyddsombud

     Plan 2½, 17300 Tomteboda - Tfn 781 79 40