Tomteboda
Huvudskyddsombudet

  Piska och morot
 mot ohälsa på arbetet

 

 

  Dålig arbetsmiljö i staten
     Arbetsliv i utveckling, 01-09-10, Torbjörn Uhlin, Artikel nr: 2467
Nu krävs en gigantisk attitydförändring i hela arbetslivet – ohälsan måste synas i företagens redovisningar, anser biträdande näringsminister Mona Sahlin.

– Ansvaret vilar tungt på oss politiker, men även på personalansvariga vid företagen och inom offentliga sektorn, säger hon i en intervju med Arbetsliv.
För att komma tillrätta med ohälsan i arbetslivet vill Mona Sahlin ha en dialog med parterna. Men oavsett utgången av samtalen kommer regeringen att verka för att personalekonomiska instrument och styrmedel utarbetas.

– Det råder en enorm brist på kunskap och långsiktighet ute bland dem som har personalansvar. Arbetsmiljöproblem är komplexa, därför krävs ett brett anslag av alla parter, säger Mona Sahlin.

Hål i budgeten
 Det är bland annat effekterna av nedskärningar och utvecklandet av magra organisationer i början av nittiotalet som skapat ohälsan idag, enligt Mona Sahlin. Då satsades allt krut på att ordna fler arbetstillfällen och arbetsmiljön kom i skymundan. Uttrycket sjuknärvaro förebådade vad som skulle komma när anställda inte orkade längre.

Stress, arbetsskador, psykisk och fysisk ohälsa orsakar personligt lidande, men även stora hål i statens budget. Totalt rör det sig om 80 miljarder kronor årligen, i stort sett samma summa som arbetslösheten kostade när lågkonjunkturen var som värst.

En arbetsgrupp på näringsdepartementet av politiskt sakkunniga har arbetat fram en rad förslag. I en referensgrupp har arbetsmarknadens parter deltagit.

Hälsa i bokslut
 Det behövs ett förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete, enligt Mona Sahlin. Hon påpekar att långsiktiga och förebyggande insatser ska ses som en investering och inte en kostnad. Det uthålliga arbetslivet måste bli verklighet.

– Företag ska vilja visa upp glada anställda som deklarerar att de trivs på jobbet. I det ekonomiska bokslutet ska cheferna stolt visa upp för aktieägarna att man satsat x miljoner på kompetensutveckling och miljöarbete.

Den danska modellen med morötter och piska i fråga om utveckling av arbetsmiljöarbetet på företagen har väckt regeringens intresse. En variant är förslaget om frivillig certifiering och kvalitetsmärkning av systematiskt arbetsmiljöarbete. En satsning på arbetsmiljön bör ge ekonomiska fördelar för företaget.

Regeringen kommer även att se över arbetsmiljölagen och hur den samverkar med medbestämmandelagen. Skyddsombuden ska utbildas och stärkas jämfört med i dag.

Stärk företagshälsan
 Företagshälsovården måste rustas upp, och här inser regeringen att man gjort ett misstag som låtit den utarmas under åren.

– Men det ska vara en företagshälsa som arbetar med helheten, inte bara medicinskt. Den ska arbeta mer förebyggande, med hela organisationen och föra ut sina kunskaper i form av kompetensutveckling.

Tillsynsarbetet ska förstärkas. Arbetsmiljöverket och inspektionen ska samverka med försäkringskassorna. Till exempel ska kassorna larma när många sjukanmälningar kommer från en arbetsplats. Det ska föranleda ett inspektionsbesök.

Ett antal nya regionala kompetenscentra ska bygga upp resurser för rehabilitering och förebyggande arbete. De knyts till Arbetslivsinstitutet, universitet eller Arbetsmiljöinspektionen och ska ha ett partsammansatt styre. Särskilda medel ska satsas på spetskompetens inom stressforskning.

Äldres möjligheter
 De äldres möjligheter att stanna kvar på jobben ses över, med förslag som successivt minskad arbetstid, andra arbetsuppgifter och fortsatt kompetensutveckling. Även invandrarnas problem på arbetsmarknaden kommer att belysas.

– Det är allvarligt att många företag inte har en aning om de framtida perspektiven, den demografiska utvecklingen, utan fortsätter att annonsera efter unga, friska, svenska män, säger Mona Sahlin.

Dålig arbetsmiljö i staten
 Ett antal arbetsorganisationer ska bli pilotprojekt vad gäller god arbetsmiljö. Bland dem finns ett antal statliga verk. Mona Sahlin håller med om att det är generande med en dålig arbetsmiljö inom den offentliga sektorn.

– Jag har funderat mycket hur det kunnat bli så, och kanske handlar det bland annat om att göra nedskärningar i byråkratin. Där har vi varit duktiga inom staten, men det har gått ut över de anställda, som fått ta större ansvar utan att få maktbefogenheter och ofta saknat arbetsledning.

I handlingsprogrammet nämns ökad flexibilitet på de anställdas villkor med bättre möjligheter att påverka arbetstiden.

– Om individerna får större inflytande över sin arbetstid under olika skeden i livet så visar forskning att stressen i arbetslivet minskar, och därmed sjukdomar som relateras till stressen, säger Mona Sahlin.

 

ooOoo
 

Vad tycker du om Mona Sahlins handlingsplan
mot ohälsan i arbetslivet?
Arbetsliv i utveckling, 01-09-10, Torbjörn Uhlin, Artikel nr: 2455
Kerstin Hildingsson, arbetsmiljöhandläggare på Saco (Sveriges akademikers centralorganisation):
 – Jag har suttit med i referensgruppen för parterna. Rapporten är ett utmärkt kunskapsmaterial. Många av våra medlemmar har drabbats hårt av omvandling och kortsiktighet i arbetslivet.

– Det är viktigt att utveckla former för inflytande och delaktighet för anställda. En samverkan enligt AML och MBL försvårar dock och i vissa fall omöjliggör förebyggande arbetsmiljöarbete.

Christer Lundström, arbetsmiljöhandläggare vid SKTF (Sveriges kommunaltjänstemannaförbund):
 – Den har bra fokus på arbetsmiljö och att det är större bekymmer med offentliga sektorn. Där kan ju politikerna förväntas utöva inflytande.

– Det är viktigt att stärka inflytande hos den anställde eftersom egenmakt minskar stress. Mellancheferna behöver mer resurser. Arbetstidsfrågan måste man komma till skott med och flexibiliteten bör då komma i första hand.
Göran Henriksson, förhandlingschef vid Grafiska företagens förbund:
 – Det är viktigt att fokusera på individen och hela dennes livssituation. Rehabiliteringen måste komma i ett tidigt skede och utgå från individens och företagens situation, antingen det är offentligt eller privat, ett litet eller ett större företag.

– En formaliserad partsamverkan löser inte problemet, den modellen tycks väldigt central i handlingsplanen. Fack och företag verkar lätt ovanför individens huvud. Alla insatser måste inriktas på individen.
ooOoo
Tomteboda Skyddsombudens Hemsida;
Ansvarig Utgivare: HSO; Webbmäster: Erhan Gömüc; Tfn: 08-781 7582