Överkänslighet

Överkänslighet innebär att en person reagerar vid kontakt med ett ämne som andra normalt tål. Besvären kan uppträda på olika sätt, i luftrören som astma, i näsan som snuva eller nästäppa, i ögonen som bindhinnekatarr och på huden som eksem eller nässelutslag. Antalet personer som drabbats av överkänslighet har fördubblats under den senaste tioårsperioden. En tredjedel av befolkningen bedöms ha någon typ av överkänslighet. Speciellt drabbade är barn och ungdomar. Överkänslighet är ett växande problem och är idag den näst vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom.

I verksamhetsprogrammet för 1997- 1999 fanns målet att samtliga skolor och daghem skulle kartlägga luftkvalitén i sina lokaler och upprätta en åtgärdsplan för lokaler med bristfällig luftkvalitet. Det är nu viktigt att åtgärdsplanerna genomförs.

Arbetarskyddsverket har tidigare uppmärksammat överkänslighetsproblem som gäller effekter på hud och då främst handeksem, som är ett betydande problem för vissa yrkesgrupper. Under kommande treårsperiod ska insatserna koncentreras kring överkänslighet i luftvägarna, där fyra områden valts ut; isocyanater, mjöldamm, trädamm och trämögel.

Isocyanater har fått en ökad spridning genom sina attraktiva kemiskt-tekniska egenskaper. Problemet är att de kan ge allvarliga luftvägsbesvär, främst astma, och allmän överkänslighet mot retande ämnen. Det är vid exponering för ohärdat material och vid upphettning av härdat material som riskerna är stora. Risk för exponering för isocyanater förekommer på minst 10 000 arbetsställen.

Bagare som exponeras för mjöldamm löper den största risken att utveckla yrkesastma. Risk för exponering för mjöldamm förekommer på cirka 1 500 arbetsställen.

Trädamm kan ge upphov till luftvägsbesvär. Höga exponeringsnivåer har uppmätts vid snickerier, där en studie på 30 företag visade att det hygieniska gränsvärdet överskreds vid 16 procent av företagen. I landet finns cirka 2 000 snickerier. Dessutom finns risk för exponering av trädamm i sågverk och slöjdsalar.

Fliseldning förväntas bli betydligt vanligare i framtiden. Vid exponering för mögligt trä kan det uppkomma en särskild form av luftvägsbesvär, "alveolit". Sjukdomen är förhållandevis lätt att förebygga då det krävs relativt hög mögelexponering för att utveckla en överkänslighet. En kartläggning har visat att problem med trämögel är vanligt förekommande på sågverk och fliseldade värmeverk. I landet finns cirka 100 fliseldade värmeverk och cirka 600 sågverk.

1. Ohälsa till följd av bristfällig luftkvalitet i skolor och på daghem ska förebyggas.

2. Exponeringen för isocyanater, mjöldamm, trädamm och trämögel ska minska.

1. Yrkesinspektionen ska kontrollera att upprättade åtgärdsplaner följs i skolor och på daghem med bristfällig luftkvalitet.

2. Yrkesinspektionen ska genomföra riktade tillsynsinsatser mot arbetsställen med exponering för isocyanater, mjöldamm, trädamm och trämögel.

Två procent har symptom som elöverkänsliga

Två procent av den vuxna svenska befolkningen har en symtombild liknande den som elöverkänsliga rapporterar. Det visar en studie från Umeå universitet och Arbetslivsinstitutet.

Studien publiceras i vår och är den första som kartlägger förekomsten av dessa besvär i hela riket. Studien visar också att 1,7 procent har bildskärmsrelaterade hud symptom och 5,7 procent har symtom liknande sjuka hus-sjuka.

Resultaten bygger på en postenkät till 3 000 slumpmässigt utvalda svenskar i åldern 18-64 år i maj 1998. Svarsfrekvensen var 70 procent (2154 svar).

– Syftet var att få ett grepp om hur vanliga dessa besvär är. I tidigare studier av elöverkänslighet har personerna själva fått ange om besvären orsakas av el. Vi har i stället frågat om 25 olika symtom, som är vanliga hos de tre patientgrupperna sjuka, hus-sjuka, elöverkänsliga och de med bildskärmsrelaterade besvär, säger Nils Eriksson vid sociologiska institutionen, Umeå Universitet.

De som hade samtliga av de tio vanligast förekommande symtomen bland patienter som utretts för elöverkänslighet vid Norrlands Universitetssjukhus, klassificerades som att de hade en symtombild liknande elöverkänslighet. Dessa symtom var

- trötthet
- tung i huvudet
- huvudvärk
- koncentrationssvårigheter
- klåda, sveda, irritation i ögonen
- torra grusiga ögon
- torr hud i ansiktet
- hudrodnad i ansiktet
- klåda, stickningar, stramningar, hettande känsla i ansiktet
- kalla händer eller fötter

– Det betyder inte att de är överkänsliga mot el, men de har likartad symtombild, säger Nils Eriksson.

Följande kategorier var överrepresenterade: kvinnor, särskilt gifta, personer i åldern 30-39 år, invandrare, de som har längre utbildning, de som jobbar hos offentliga arbetsgivare, de som arbetar i kontorsmiljöer och med datorer och mobiltelefoner som hjälpmedel.

De geografiska variationerna var stora - i topp låg Kalmar län med 7,8 procent, tätt följt av Örebro län med 7,5 medan andelen i exempelvis Stockholm var 1,8, Norrbotten 4,8 och Västerbotten 0.0 procent.

– Det finns mycket slump här, men man kan konstatera att elöverkänslighet och bildskärmsrelaterade hudbesvär är inte vanligare i storstadsområden än i glesbygd, säger Nils Eriksson.

Studien är också uppdelad på yrken. Andelen med besvär bland civilingenjörer inom elektronikområdet ligger exempelvis på 12,5 procent. För gruppen kontorsarbetare är andelen 4,1 procent, vilket motsvarar cirka 14 000 individer. Rapporten konstaterar att det finns en relativt stor benägenhet att söka medicinsk hjälp.

upp

ooOoo

Elallergi
Elöverkänsliga kan ha medfödda förändringar i det autonoma, icke viljestyrda, nervsystemet som gör dem extra känsliga för stress och yttre påverkan. Det är nya förklaringar som Kjell Hansson Mild och hans forskargrupp vid Arbetslivsinstitutet i Umeå tycker sig ha funnit, enligt Svenska Dagbladet.
Svenska Dagbladet 99-10-10

ooOoo

	Tomteboda Huvudskyddsombudet; Plan 2½ 173 00 Tomteboda; Tfn: 08- 781 75 82
	Webbmäster; Erhan Gömüç e-post