Nyheter - Arkiv - Juridik

Nya regler

Föreskrifter som träder i kraft den 1 juli 2007:

Användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4

Omslagsbild: AFS

Föreskrifterna gäller användning av arbetsutrustning i arbetet. De grundar sig på arbetsmiljölagen 1977:1160. Ansvarig för arbetsmiljön är arbetsgivaren som kan vara en juridisk eller fysisk person. Om flera arbetsgivare bedriver verksamhet på samma ställe är de skyldiga att se till att de inte utsätter andras anställda för risker från den utrustning de använder. Tre grundelement i arbetsmiljöarbetet är Människan (M), Tekniken (T) och Organisationen (O) – ett s.k. MTO-perspektiv. Det är viktigt att hitta risker för ohälsa och olycksfall innan de byggts in i systemet. fr.o.m. 1 juli 2007

Användning av truckar, AFS 2006:5

Föreskrifterna gäller användning av truckar och utbytbar utrustning till dessa. Gäller även andra mobila maskiner
när de används med gaffelarmar eller annat lyftaggregat med liknande funktion på plana och hårdgjorda underlag
och för annat ändamål än byggnads- och anläggningsarbete. Arbetsförhållanden ska undersökas och riskerna
bedömas när truckar ska användas.
Användning av truckar ska planeras och genomföras så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs.
Träder i kraft 1 juli 2007.

Användning av arbetsutrustning; AFS 2006:6

Omslagsbild: AFS

Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar, AFS 2006:7
Föreskrifterna gäller utrustning och arbete då personer lyfts med kranar eller truckar som ursprungligen inte är konstruerade
och tillverkade för att lyfta personer. Personer får lyftas med en kran eller en truck endast i en för ändamålet utformad
arbetskorg. Arbetsgivaren ska utse en person som ska leda arbetet samt ha tillräckliga kunskaper och tillgång till
nödvändig information. Personlyft ska planeras och genomföras så att ohälsa och olycksfall förebyggs.
Provning med över- eller undertryck, AFS 2006:8

Föreskrifterna gäller personsäkerhet vid provning med över- eller undertryck. Vid provning finns risker för ohälsa och
olycksfall både för dem som utför provningen och för dem som befinner sig i närheten av provningsplatsen.
Provning får endast ledas och utföras av den som har kompetens och känner till de risker som är förenade med provningen.
Föreskrifterna gäller inte vid pumpning av hjul och däck.

De nya föreskrifterna innebär att ackreditering som kontrollorgan krävs för att utföra trycksättning med gas. Ackreditering hos
Swedac ersätter tidigare tillstånd från Arbetsmiljöverket.

Ackreditering innebär ett godkännande av att man har tillräckliga kunskaper och rätt utrustning. Den kompetensprövningen
innebär att Swedac kontrollerat att företaget har utbildad personal och att utrustning och rutiner följer både en standard och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Sprängarbete, AFS 2007:1

Den 7 augusti 2007 träder också AFS 2007:2, ändringsföreskrift om Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar
(AFS 2005:17), i kraft. Ändringen gäller Bilaga 1, anmärkningar till gränsvärdeslistan, III. Vägledande EG-gränsvärden.

Vi är varandras arbetsmiljö

Detta påstående gäller naturligtvis framför allt för relations täta yrken där kontakten med andra människor utgör en väsentlig
del av arbetet, som t ex post-tele, olika vårdyrken och läraryrket.

Psykosociala faktorer i arbetsmiljön omfattar allt ifrån vilken möjlighet individen har att påverka sin egen arbetssituation,
arbetsorganisation, löneformer och arbetstidens förläggning till möjligheter att samarbeta, känna trygghet, samhörighet,
gemenskap, uppskattning och att kunna påverka förändringar på den egna arbetsplatsen. Ett väl anpassat arbetsinnehåll
med tillräckligt kvalificerade arbetsuppgifter och möjlighet till egenkontroll ökar människans välbefinnande och utvecklar
hennes förmåga till självständigt tänkande och kreativitet.

Vad som egentligen kan betraktas som "det goda arbetet" har diskuterats sedan 1960-talet. Att negativa förhållanden
undanröjs är inte ett tillräckligt villkor för det goda arbetet. Rätten till en bra arbetsmiljö och rätt att medverka i utformningen
av sin egen arbetssituation är numera fastslagen i arbetsmiljölagen.

Skyddsombudet kan ha rätt till skadestånd

Det bör snarast prövas om åklagaren ägnat sig åt obefogat åtal och om tingsrätten gjort sig skyldig till domvilla, skriver Hans Olof Wiklund

I augusti 2005 höll byggföretaget Peab på med va-arbeten vid Tegs kyrka i Umeå. Vid grävning för en avloppsledning inträffade ett ras ner i rörgraven. Arbetsmiljöverket konstaterade bland annat att det brustit i riskbedömning, och att schaktningen utförts med för brant släntlutning, och begärde åtalsprövning.

Tingsrätten friar visserligen de båda åtalade eftersom den oaktsamhet de gjort sig skyldiga till inte var grov. Men domskälen beträffande skyddsombudet har vållat stor oro hos andra skyddsombud, bland LO-förbunden och även inom Arbetsmiljöverket.

Tingsrätten konstaterar nämligen, utan någon närmare prövning av åklagarens påståenden: ”Lagtextens ordalydelse utesluter inte att ett skyddsombud kan hållas straffrättsligt ansvarig, om än ett sådant ansvar säkert är ovanligt. Vanligtvis läggs skyddsansvaret på arbetsgivaren själv, företagsledningen eller någon anställd med delegerat ansvar, till exempel en platschef.”

Läs mer på www.lo-tidningen.se

Svenskar lider av sömnbrist
Arbetsmiljöupplysningen,2006-01-09

Film: Göteborgs universitet. Vi lider av kronisk sömnbrist i Sverige. Var fjärde svensk sover mindre än 6 timmar per natt och
de som sover allra sämst är unga människor mellan 18 och 35 år.

Sömnforskare vid Göteborgs universitet menar att sömnbristen kan få allvarliga medicinska konsekvenser, och bland annat leda till stress, smärta, diabetes, hjärt- och kärlbesvär och utbrändhet. Se filmen

God sömn är viktigt för säkerheten på arbetsplatsen
God sömn är viktigt för både arbete och fritid. Dålig sömn eller förskjutningar i dygnsrytmen gör att man blir trött och sliten. Detta leder till sämre reaktionsförmåga och koncentrationssvårigheter. Läs artikeln här.

Produktivitet ökar inte med individuell lön

Idag vill de flesta anställda ha individuell lönesättningen många är missnöjda med hur den fungerar i praktiken.
Flera undersökningar visar att lönen inte har så stor betydelse för arbetsmotivationen så länge den når en "tillfredsställande nivå". Andra arbetsvillkor som erkännande från arbetskamrater och chefer, utvecklingsmöjligheter samt ansvar och befogenheter har större betydelse för arbetsmotivationen.
En svårighet med att lönesättningen blir alltmer individualiserad är att arbetsorganisationen går åt motsatt håll i marknaden; alltmer arbete blir gruppbaserat och beroende av samarbetet och lärandet i gruppen. Många chefer tycker t ex att det är svårt att skilja ut och premiera enskilda prestationer när det är gruppens resultat som är viktiga, säger sociolog Annbritt Ryman som tillsammans med sociologen Tommy Nilsson har gjort en genomgång av vad forskningen säger om den individuella lönesättningens effekter - både för den enskilde och för företaget/verksamheten. Författarna har inte funnit något stöd för den så vanliga tron på att individuella lönesättning bidrar till högre arbetsmotivation bland de anställda och därmed till bättre prestationer, produktivitet och ekonomisk tillväxt för både företag och samhälle.
- "Den som får bara en liten eller inte någon löneökning alls får nog ta det som en uppmaning att byta jobb, säger Tommy Nilsson.

Ingemar Karlsson Gadea, Perspektiv på arbetslivet, Nyhetsbrev nr 4-2005/Arbetslivsinstitutet.

"Krisreaktion är inte alltid en sjukdom"
skyddsnet.se

En kris- och sorgreaktion efter att ett barn eller en make gått bort ger inte automatiskt rätt till sjukpenning.
Inte ens under ett par veckor. Försäkringskassan gör en bedömning av hälsotillstånd och arbetsförmåga i varje enskilt fall.

Enligt lagen har man bara har rätt till sjukpenning om det är en sjukdom som gör att man inte kan jobba. Sociala och ekonomiska
skäl får man inte blanda in. Försäkringskassans uppgift är att väga läkarintyget mot en persons arbetsförhållanden och göra en bedömning av hur mycket han eller hon skulle kunna jobba. Om en kris- och sorgreaktion betraktas som en sjukdom som ger rätt till sjukpenning, är olika från fall till fall. Enligt Kerstin Forsberg, enhetschef på försäkringskassan i Falun, finns inga generella riktlinjer. Läs mer på www.dalarnastidningar.se
Publicerad av: Stig Nordberg
Publicerad: 2007-11-16

Liknande arbetsmiljöfrågor
vid varje företag!

Luft, arbetsorganisation, ergonomi, psykosociala frågor, belysning och buller är de dominerande problemen för företagen,
enligt en enkät till chefer, skyddsombud och huvudskyddsombud på 1 000 företag och offentliga verksamheter med högt 1 000
anställda.
Studien visar också att inte något av de dominerande områdena - förutom ergonomi - prioriteras i företagens
efterfrågan på företagshälsovården. Den används framförallt till allmän sjukvård, rehabilitering och ergonomiska problem.
Företagen uppfattar inte heller att företagshälsovården skulle kunna nyttjas mer och på andra sätt än idag.
Det här är ett allvarligt problem som företagshälsovården måste ta itu med, anser Göran Bostedt vid Arbetslivsinstitutet.
Företagshälsovården har dessutom en hög medelålder bland sina anställda och behöver utveckla metoder
för att anpassa sig till de förändringar som skett i arbetslivet.

Arbetsskadorna fortfarande ligger på en alltför hög nivå
Färre anmälda arbetssjukdomar år 2004
2005-05-23

Med 18 procent minskade antalet anmälda arbetssjukdomar 2004 jämfört med året innan, enligt preliminär arbetsskadestatistik
från Arbetsmiljöverket. Antalet anmälda arbetsolyckor som medfört frånvaro har minskat obetydligt. Generaldirektör (f.d/red)
Kenneth Pettersson välkomnar minskningen, men framhåller att arbetsskadorna fortfarande ligger på en alltför hög nivå.
Läs pressmeddelandet från Arbetsmiljöverket
Läs rapporten Arbetsskador 2004
Se arbetsskadestatistik uppdelad på län och den kommun där arbetsplatsen är belägen.

Många överkvalificerade för jobbet
Varannan akademiker anser att arbetsplatserna misshushåller med deras kompetens och att lönsamheten påverkas negativt.
Det framgår av en ny Temo-undersökning.

Fler kvinnor än män har nedsatt hörsel
Hörselproblem i arbetslivet har blivit en allt större kvinnofråga. Men fortfarande är det männen som anmäler flest arbetsskador
till följd av buller, enligt statistik som presenteras i nya numret av Du&jobbet. Prenumerera på Du&jobbet >>

Miljön på jobbet påverkar vårt privatliv

Den miljö där vi människor lever och arbetar måste ses som en helhet. Våra förhållanden i arbetslivet kan inte isoleras från resten
av våra liv. Hur vi har det på arbetet påverkar vår fritid och vårt familjeliv och vice versa. Studier har visat att människor som
upplever sig ha ett utvecklande arbete med goda möjligheter att påverka, har en rikare och mer utvecklande fritid än personer
med monotona, föga stimulerande arbeten och små påverkansmöjligheter.

Effekter av en dålig arbetsmiljö kan få katastrofala effekter även för människors liv utanför arbetet. Hit hör till exempel utbrändhet
(burnout), det depressiva tillstånd med trötthet och nedstämdhet som uppstår efter utbränning och som ofta drabbar människor
med höga ambitioner i arbetet. Men stress kan orsakas både av att ha för mycket och för litet att göra:

"Det är omöjligt att njuta helt av sysslolöshet om man inte har mycket att göra" (Jerome K Jerome) (www.niwl.se)

Mobiltelefoni, cancerrisken
och försiktighetsprincipen

Långvarig användning av mobiltelefon ökar risken att drabbas av hjärntumörer. Det visar en stor svensk studie av 1 600 tumör-
patienter, som har letts av Lennart Hardell, professor i onkologi vid Örebro universitet.

Undersökningen har gällt analoga NMT-telefoner, men en viss riskökning har även noterats för personer som ofta har använt
GSM-telefoner och trådlösa kontorstelefoner.

Risken tycks öka med användningstiden. Efter tio års bruk av NMT-telefoner var överrisken 3,5. Det gäller tumörer i den del av
hjärnan som ligger närmast telefonen. Även frekvensen av tumörer på hörselnerver ökade med exponeringstiden.

Undersökningen presenterades vid en internationell forskarkonferens i London (jan 2002). / Prevent

WHO-CHEF REKOMMENDERAR FÖRSIKTIGHETSPRINCIP FÖR MOBILER

WHO-chefen Gro Harlem Brundtland har i norsk press berättat om sin överkänslighet mot strålning från mobiltelefoner. Hennes
personliga rekommendation är att tillämpa försiktighetsprincipen och inte använda mobiltelefoner mer än nödvändigt. WHO:s
egen strålningsenhet ser däremot inget skäl att ändra sina rekommendationer (mars 2002).

HJÄRNSTRESS

- dyra fakta om ett folkhälsa problem

I välfärdslandet Sverige beräknas kostnaderna för sjukskrivning år 2000 till 36 miljarder kronor., lika mycket som det svenska
försvaret kostar. År 1998 var motsvarande kostnader 18 miljarder kronor. Lägg därtill att läkemedel kostnaderna har ökat från
7 miljarder till 14 miljarder under 90-talet.

Pillertrillarnas tio i topplista domineras av stressreleterade orsaker (losec, prozac, cipramil och andra antidepressiva medel i
lycobringande syfte, "lycopiller" för själen samt benzodiazepiner - lugnande medel i narkotikaklass). Till detta ska påföras
kostnader för produktionsbortfall med ett antal miljarder.

Sverige går framåt, köpkraften ökar, men vem tar hand om lidandet som 36 miljarder sjukskrivningskronor genererar? Stress,
hjärnstress och utbrändhet har blivit en folkhälsosjukdom i Sverige.

Det produceras för lite av det goda stresshormonet oxytocin, ett hormon som aktiveras vid barnfödande, amning, kafferaster och
levande möten människor emellan. Detta hormon kan inte ersättas av e-mail eller bredband. Höger frontallob i hjärnan slocknar av
stress och utbrändhet och demensliknande symtom uppstår. Inte minst inom vårdyrken (kriminalvård, socialvård, ungdomsvård med
flera) samt inom polis och skola har detta redan fått förödande konsekvenser. Nedskärningar och besinningslösa omorganisationer
har på ett effektivt sätt bidragit till denna dolda välfärdssjukdom. "fackligt perspektiv, SEKO-blad, april 2000".

JURIDIK

EG-domstolen:
Deltidsanställda kvinnor har rätt till retroaktiv pension

EG-domstolen har en dom förklarat att deltidsanställda kvinnor som blir diskriminerade i strid med artikel 119 genom att de utesluts
från ett kollektivavtal om pension kan kräva att bli retroaktivt anslutna till pensionssystemet från och med den 8 april 1976
(dagen för domen i målet Defrenne II).

På svensk arbetsmarknad är det vanligt förekommande att deltidsanställda som inte når upp till ett visst arbetstidsmått är uteslutna
från förmåner som utgår enligt kollektivavtalen. För svensk del kan retroaktiv anslutning till kollektivavtal om pension knappast
sträcka sig längre bakåt än till dagen för medlemskapet – den 1 januari 1995.

Deltidsanställda missgynnas också i offentliga system som arbetslöshetsförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Från denna aspekt
har TCO angripit arbetsskadeförsäkringen genom den anmälan som gjorts till kommissionen om att den svenska arbetsskade-
försäkringen står i strid med EG-rätten.

(EG-domstolens dom av den 10 februari 2000 i mål C-50/96, Schröder).

Graviditet och tillsvidareanställning
76/207/EEG

Sedan en tysk arbetsgivare i Mecklenburg-Vorpommern med hänvisning till graviditet vägrat en kvinna tillsvidareanställning har
beslutet underställts EG-domstolen.

Domstolen har nu i en dom konstaterat att arbetsgivarens beslut inte är förenligt med likabehandlingsdirektivet 76/207/EEG.
I detta fall hänvisas också till tysk nationell lagstiftning med förbud för arbetsgivare att använda gravida kvinnor för vissa arbeten.

Arbetsgivarens invändning var således att eftersom kvinnan var gravid kunde hon inte enligt gällande lag direkt börja med de
arbetsuppgifter som den sökta tjänsten innebar och därför vägrat henne anställning. Denna argumentation blev alltså underkänd
av EG-domstolen.

Mycket intressant dom om
möjligheten att avstå rättigheter enligt kollektivavtal

Fem sågverksarbetare hade krav på viss ersättning enligt kollektivavtal. När de framställde kraven till arbetsgivaren skrev
arbetsgivaren ett dokument med innebörd att arbetarna avstod från den ersättning de hade rätt till enligt kollektivavtalet.
Arbetsgivaren förmådde sedan arbetarna att skriva under handlingen genom att hota med att lägga ned verksamheten.

Arbetsdomstolen redogjorde för två AD-domar från 30-talet där AD funnit att liknande situationer stred mot 3 § lagen om
kollektivavtal. AD fann inte skäl att ändra sin praxis. Arbetarnas avstående var därför ogiltigt enligt 27 § MBL. Arbetarna fick
5 000 kr var i allmänt skadestånd och Skogs- och Träfacket fick 50 000 kr i allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott. De två arbetsgivarledamöterna i AD var skiljaktiga.

Domen är en viktig facklig framgång. Det förekommer då och då att arbetsgivare genom påtryckning förmår de anställda att avstå
från sina rättigheter. Domen visar att en arbetsgivare som gör det riskerar ett kännbart skadestånd.

AD:s dom 2000 nr 29.

Könsdiskriminering vid tjänstetillsättning

Vid Fresenius Kabi AB:s fabrik i Stockholm utlystes sommaren 1999 en tjänst som "GMP-controller". Bland de sökande fanns en man
och en kvinna. Bolaget beslutade tillsätta tjänsten med mannen. Industrifacket har väckt talan mot bolaget vid Arbetsdomstolen och
hävdar att kvinnan haft bättre sakliga förutsättningar för tjänsten och att bolaget därför gjort sig skyldigt till könsdiskriminering.
Bland annat har kvinnan längre yrkeslivserfarenhet och hon har till skillnad från mannen den gymnasiekompetens som krävs för arbetet. Bolaget har förklarat sitt beslut med att mannen har bättre personlig lämplighet. Detta bestrider Industrifacket och menar dessutom
att det i vart fall inte räcker som förklaring. Industrifacket har yrkat skadestånd till kvinnan. /TT

Facklig Rättshjälp

För att få hjälp av våra jurister måste du ansöka om facklig rättshjälp. Medlemmar i LO- och TCO-förbund kan få rättshjälp för alla
tvister som rör arbetet om det finns en rimlig chans att vinna. Förbundet betalar då rättegångskostnaderna. Vi är normalt ombud i domstolen, men vissa TCO-förbund har egna jurister. Tvisten ska ha en anknytning till arbetet och kan exempelvis röra tvist
om lön, anställningsskyddstvister, rätt till arbetsskadeersättning eller sjukersättning och brott som har samband med arbetet.

Klubben, avdelningen eller arbetsplatsombudet hjälper till med ansökan. Vi kan inte hjälpa till innan förbundet beviljat rättshjälp.

Om Du inte har adressen till ditt förbund kan du gå till länkar där samtliga LO och TCO-förbunds hemsidor kan nås.

Arbetsrätt

Genom de arbetsrättsliga reglerna skyddas de anställda mot godtycke på arbetet. Juristerna på vår arbetsrättsenhet driver många
olika typer av mål där medlemmar har juridiska problem som har samband med jobbet. Vanliga mål är tvister där en anställd sagts
upp eller avskedats felaktigt. I andra fall har medlemmar inte fått ut sin lön vilket kan bero på att man tvistar om beloppets storlek.
Men ibland saknar arbetsgivaren pengar. Då måste vi sätta arbetsgivaren i konkurs så att medlemmen kan få ut sin lön via den statliga lönegarantin. Vi är också försvarare i mål där medlemmar anklagas för brott som har samband med jobbet och där
medlemmar fått sina körkort indragna.

Här under hittar du intressanta och aktuella domar som rör arbetsrätt. I nästan samtliga fall har våra jurister varit ombud.
Du kan ibland även hitta annat intressant material som rör arbetsrätten, exempelvis principiellt intressanta mål som vi driver.

LIVRÄNTA

Det finns numera 3 olika utslag i olika kammarrätter som varit överklagade av riksförsäkringsverket men där Regeringsrätten inte
beviljat prövningstillstånd. Innebörden är att om man har drabbats av sämre inkomstutveckling än medeltalet av motsvarande
arbetsgrupp skall SGI ändrats. Detta gäller både vid livränteprövning och föräldraledighet.

Domarna har kommit med anledning av att stora delar av löneökningen är individuell.

OBS! Riksförsäkringsverket vägrar ändra sina direktiv ut till försäkringskassorna med hänvisning till en utredning som pågår.
Det innebär att uppgiften att bevaka detta faller på oss som fackliga. Man kan grov säga att de skall ha minst den summa som
vi har att förhandla om per individ plus det generella.

SÅ BLIR DU EN "EKO-BILIST"...

¤ Accelerera snabbt (men utan rivstart) upp till körhastigheten utan att varva så mycketpå varje växel. Pröva också att hoppa över en växel; starta på tvåan om det inte lutar uppåt, gå sedan direkt till fyran eller ettan till trean. Men undvik att slira för mycket på kopplingen.
¤ Kör jämt och mjukt och så låga motorvarv som möjligt; en modern motor har ofta tillräcklig driftkrav från 50 km/h på högsta växeln.
¤ Var förutseende så att du t ex kan lätta på gasen i tid och rulla fram till röd ljuset. Varje onödigt stopp ökar bränsleförbrukningen. Varje bromsning kostar ny fart ökning med ny gas och mer bränsle till motorn.

DYRT GE JÄRNET...

OLIKA BEHANDLING AV GASPEDALEN PÅVERKAR ENLIGT KONSUMENTVERKET DEN MOMENTANA BRÄNSLETÖRSTEN HOS SAMMA BIL I VISSA FALL 40 L/100 KM VID KRAFTIGA ACCELERATIONER TILL 4 L/100 KM VID JÄMN FART PÅ PLAN VÄG. BILEN KAN ALLTSÅ DRA TIO GÅNGER MER BENSIN NÄR DEN ACCELERAS MED "PLATTAN I MATTAN" ÄN NÄR DEN GLIDER FRAM MED INKOPPLAD KONSTANT FARTHÅLLARE.

Högre marsch fart kostar också bensin. Jämn fart prov som Konsumentverket gjort, visar att en bil som drar 8,5 liter bensin per 100 km i 90km/h. Men i farten 110 km/h har samma bils förbrukning på samma sträcka ökat till 10,5 l/100 km.

Kallstarter är dyra och ger extra smutsiga avgaser. Under de första 5-6 kilometrarna med kall motor drar bilen 20-100 procent mer bränsle beroende på ute temperaturen. Med en motorvärmare slipper man kallstarter, men den bör inte vara inkopplad längre än 1,5 timme.

Lästips: Foldern "Vilken bil väljer du? Kalla fakta om bränsleförbrukning, koldioxid och miljöklass" är en bra guide för dig som går i bilbytar tankar. Utgivare är Konsumentverket, Vägverket, Naturvårdsverket och Bilprovningen.

(Folksam, Nya tider, våren 2000)

Mer att läsa:
Arbetsmiljö upplysningen - Suntliv - Statens folkhälsoinstitut - JämO - Alna - IVL - Ledarna

Verktyg för könsneutral lönesättning

Analys Lönelots är en enkel metod för att bedöma kraven i arbetslivet och kan därför vara ett smart verktyg i en könsneutral lönesättning. Finns att ladda ner som pdf-fil på JämOs webbplats. (2007-02-20)
Läs mer på JämOs webbplats

JämO,
Utbildningar i jämställdhet

Vill du veta mer om sexuella trakasserier eller hur man arbetar fram en jämställdhetsplan? Boka dig då på någon av JämO:s utbildningar under våren 2007. (2007-02-20) Läs mer på JämO:s webbplats.

Statens folkhälsoinstitut,
Samtalet om tobak

Samtalet om Tobak är en webbaserad utbildning som syftar till att studerande och verksamma inom vårdyrken ska utveckla sin förmåga att föra motivationshöjande samtal kring tobaksavvänjning.(2007-02-20)
Läs mer på www.somt.se

Statens folkhälsoinstitut,
Tobaksavvänjare i ditt län

För den som vill sluta röka (eller snusa) kan en professionell tobaksavvänjare vara ett stöd. Gå in på Tobaksfakta och hitta rätt kontaktperson i ditt län på vårdcentraler, företagshälsovården, tandvården och...(2007-02-20)
Läs mer på Tobaksfakta.org

Prevent,
Samspela - en webbplats om mångfald i arbetslivet

Webbplatsen Samspela har som mål att skapa samspel och möjligheter för alla i yrkeslivet. Besök Samspela och ta del av information, inspiration, tips och kunskap kring mångfaldsfrågor.(2007-02-19)
Läs mer på www.samspela.se

Toppen på att vara i botten - Ny metod ska ändra sjukstatistiken

Överkalix kommun hör till kommunerna med allra högst sjukfrånvaro. Satsningar på att komma till rätta med sjukskrivningarna har inte lett till önskvärt resultat. Nu hoppas kommunen att samarbete med AFA Försäkring...(2007-02-19)
Läs mer på Suntliv.nu

Hälsorisker med skiftarbete

Arbete på udda tider ökar risken för Olyckor – på grund av trötthet Det metabola syndromet - Övervikt och bukfetma - Förhöjt blodsocker, typ 2-diabetes - Förhöjda blodfetter - Hjärt- och kärlsjukdom...(2007-02-19)
Läs mer på Suntliv.nu

Ett körkort i att jobba skift

Projektet Skiftarbetarkörkortet utbildas skiftarbetare i goda kost- och sömnvanor för att de ska få en bättre hälsa och för att minska sjuktalen. Projektet mötte först motstånd men har blivit en stor framgång. (2007-02-19)
Läs mer på Suntliv.nu

Nattens lugn lockar

Samtidigt som nattens lugn ger honom möjlighet att bättre lära känna patienter och anhöriga så sliter den oregelbundna arbetstiden på kroppen, tycker sjuksköterskan Norbert Pfister. (2007-02-19)
Läs mer på Suntliv.nu

och mer:

Arbetsmiljöupplysningen,
Stora brister i tandläkares arbetsmiljö

Ett människovårdande yrke där relationen mellan tandläkare och patient bör stå i centrum, har i stället blivit ett slitsamt löpande band där värderingar riskerar att sättas på undantag, visar ny avhandling. (2007-02-16) Läs mer

I arbetslinjens tjänst

Allt för många personer står utanför arbetslivet på grund av sjukdom, kompetensbrist eller andra orsaker. "I arbetslinjens tjänst" heter en nyproducerad rapport om hur tjänsteföretagen vill hjälpa till att...(2007-02-13) Läs mer

Vården ska få riktlinjer för att bryta farliga vanor

Vilka är de bästa metoderna för att få människor att bryta vanor som riskerar att skada hälsan? Det ska Socialstyrelsen ta reda på. Deras riktlinjer ska sedan användas som beslutsstöd i sjukvården för att hjälpa...(2007-02-12)
Läs mer på Suntliv.nu

Gladare med kortare arbetsdag

”Vi var gladare”, ”Vi hade mer tid med våra barn”, ”Jag började cykla till jobbet”, ”Vi blev mer effektiva”. Hemtjänstpersonalen i Hökarängen, i södra Stockholm, har bara positiva minnen av tiden då de ingick i ett...(2007-02-12)
Läs mer på Suntliv.nu

Sex timmars arbetsdag

”Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex timmars arbetsdag”. Så har det låtit i många demonstrationståg. Men ännu är det norm att jobba åtta timmar om dagen och det råder delade meningar om vi skulle bli...(2007-02-12)
Läs mer på Suntliv.nu

Obegränsade uppgifter på begränsad tid

Det är svårt att avgöra när en lärares jobb är färdigt. Det är alltid möjligt att göra mer. En möjlighet som gjort lärarkåren till en av landets sjukare yrkesgrupper. (2007-02-12) Läs mer på Suntliv.nu

Arbetsmiljöupplysningen,
Allt färre kvinnor arbetar inom industrin

Trots stress och trista skämt trivs kvinnorna som arbetar inom industrin. De tjänar bättre än i många andra yrken och gillar sammanhållningen på jobbet. (2007-02-12) Läs mer

Arbetsmiljöupplysningen,
De som inte vill synas

Upp till var fjärde invandrare i Europa beräknas arbeta och bo illegalt. De står utanför sociala trygghetssystem och arbetsmiljölagar, saknar försäkringsskydd och reglerade arbetstider. Europafackens...(2007-02-07) Läs mer

Utvecklingsrådet,
Seminarium om rehabilitering

Den 16 april hålls ett seminarium i Stockholm om rehabilitering. Linköpings universitet, Migrationsverket och Polishögskolan berättar om sina projekt, medan forskaren Bodil Heijbel presenterar sin forskningsrapport... (2007-02-06) Läs mer

Kollegors erfarenheter bättre än proffstips

Att få återkoppling av chefskollegor som arbetar på samma organisatoriska nivå är bättre än både coacher och ledarskapsböcker, anser forskaren och psykologen Christer Sandahl. (2007-02-05) Läs mer på Suntliv.nu

Minskad flexibilitet med nya arbetstidslagen

En grupp om fem, sex kvinnor står eller sitter framför datorn i det lilla kontoret på Brännagårdens äldreboende när suntliv.nu kommer på besök. De är undersköterskor och djupt engagerade i att få ihop en vettig...(2007-02-05)
Läs mer på Suntliv.nu

Samma lag - olika tidsregler

Vad har förändringarna av arbetstidslagen fört med sig? Det finns många svar på det. Lagen tillämpas olika av olika arbetsgivare. På Sahlgrenska sjukhuset skiljer det sig till och med mellan olika avdelningar....(2007-02-05)
Läs mer på Suntliv.nu

IVL,
Färre arbetsskador med moderna städmetoder och tidiga åtgärder vid besvärsdebut

Arbetsskador bland städare orsakas ofta av onödigt tunga och omoderna städmetoder, av bristfällig organisation av arbetet och negligering av tidiga besvär. Det är några av de slutsatser som kan dras av rapporten...(2007-02-02) Läs mer

Arbetsmiljöupplysningen
Diskriminering i arbetslivet på grund av läs- och skrivsvårigheter

Behovet av hjälpmedel i arbetslivet för personer med läs- och skrivsvårigheter är på många arbetsplatser en dold nödvändighet. Samtidigt är det ett handikapp som allt fler erkänner och uppmärksammar. I våras...(2007-02-01) Läs mer

Alna
Dialog på arbetsplatsen

Alna anordnar under våren seminarier runt om i landet på temat "Dialog på arbetsplatsen - grunden till en mer medveten syn på alkohol". Målet är att förmedla kunskap om förebyggande insatser. En öppen dialog på...(2007-01-30) Läs mer

Arbetsmiljöupplysningen
Om funktionshinder och kön

I det nya numret av JämOs tidning Jämsides uppmärksammas temat ”Funka – funka inte?”. Det handlar om funktionshinder och jämställdhet. (2007-01-29) Läs mer

Skapa arbetsglädje! - chefen som arbetsmiljöfaktor

Anki Udd från Ledarna föreläser på Kunskapsdagarna i Malmö 14 februari. Tema är hur man som chef kan arbeta för att förbli en friskfaktor och inte en riskfaktor. (2007-01-29) Mer info hos Kunskapsdagarna

Nya böcker om arbetsmiljö och hälsa våren 2007

Chefer måste våga vara chefer och medarbetare ska vara flexibla. Man bör satsa på sitt personliga varumärke, bygga nätverk och ha en mentor. Och de flesta problem löser man med med KBT- kognitiv beteendeterapi....(2007-01-29)
Läs mer på Suntliv.nu

Rehabiliteringsprogrammet som alltid leder till avslut

En stor fördel med Postens rehabiliteringsprogram Omstart är att det alltid blir ett avslut, det blir inget omtag. – "Omstart har som målsättning att medarbetaren ska kvalificera sig för ett nytt arbete utanför...(2007-01-29) Läs mer på Suntliv.nu

Det räcker att vara man

Det kan räcka med att vara man för att få uppskattning och högre lön. Det visar Palle Storm i sin uppsats om män som arbetar inom äldreomsorgen. (2007-01-29) Läs mer på Suntliv.nu

Rollen som avdelningschef har bristande legitimitet

Trots att de numera är anställda för att jobba administrativt, så arbetar många avdelningschefer i vården praktiskt kliniskt för att få respekt av sina underordnade. Chefsrollen har förändrats men förväntningarna...(2007-01-29)
Läs mer på Suntliv.nu

Arbetsmiljöupplysningen
Nya riktlinjer ska förbättra sjukskrivningar

Strax före jul överlämnade Försäkringskassan och Socialstyrelsen ett förslag med en rad åtgärder för en bättre sjukskrivningsprocess till regeringen. Den del som handlade om särskilda riktlinjer vid sjukskrivning...(2007-01-29) Läs mer

Arbetsmiljöupplysningen
Små barn och arbetslivet - en ständig balansgång

Mia Högfeldt är ensamstående mamma till Christopher, 15 år och Charles, 18 månader. Hon jobbar som makeupartist och frilansande skönhetsskribent, och har under åren fått många erfarenheter av att pussla ihop...
(2007-01-25)Läs mer

Ledarna
Kroppen talar ut

Vi kan aldrig vara säkra på om våra tolkningar av en annan människas kroppsspråk är riktiga, såvida vi inte kontrollerar det genom att fråga. Det är bra att vara uppmärksam på kroppsspråkets inverkan vid...
(2004-12-30) Läs mer på Ledarna.se

Samtalets grundbultar

Börja samtalet med att klargöra syftet. Det är viktigt att båda parter känner till vilket syfte man har och att det inte finns några dolda agendor. Du påverkar dialogens kvalitet genom att skapa ett gott...(2004-12-30)
Läs mer på Ledarna.se

Lär känna dina medarbetare

Det är tillsammans med dina medarbetare som du kan lyckas i ditt arbete som chef. Att tidigt börja bygga upp förtroendefulla relationer är en avgörande framgångsfaktor. Var noga med att tidigt planera in samtal med...(2007-01-26) Läs mer på Ledarna.se

Metod för konfliktlösning

Konflikter kan ofta upplevas som ett hot, men det kan också vara stimulerande att tillsammans lyckas lösa en konflikt. Som chef får du ofta agera medlare och då är det bra att behärska någon metod för konfliktlösning. (2004-12-30) Läs mer på Ledarna.se

Konfliktstilar

Hur var och en av oss betraktar och närmar oss konflikter beror delvis på vilka vi själva är. Lite förenklat kan vi tala om två olika synsätt som i sin tur påverkar hur vi angriper konflikter. Den starkt...(2004-12-30)
Läs mer på Ledarna.se

Hur jämställt är det på ditt jobb?

Med hjälp av det här testet kan du få en indikation på hur det står till med jämställdheten på ditt jobb.(2004-12-29)
Läs mer på Ledarna.se

Tydligt ledarskap

Tydlighet är ett nyckelord för att skapa en god psykosocial arbetsmiljö. Den svenska arbetslivskulturen präglas i hög grad av konsensus och stor egen handlingsfrihet. Men när ramarna blir alltför oklara eller helt...(2004-12-29)
Läs mer på Ledarna.se

Till AKTUELL

NYHETSBREV FRÅN PREVENT
(ARBETSMILJÖ I SAMVERKAN SVENSKT NÄRINGSLIV, LO & PTK)

=========================================================
SAHLIN SÄTTER FOKUS PÅ 50+
Inom det närmaste året föreslår regeringen en rad konkreta åtgärder för att underlätta för de äldre i arbetslivet så kallade 50+.
Det berättade statsrådet Mona Sahlin vid ett frukostmöte för arbetsgivar- och fackförbund arrangerat av Prevent. LÄS MER: http://www.prevent.se/arbetsliv/art/2438.shtml

NYA METODER SKA FRÄMJA MÅNGFALD
Ett tjugotal utvecklingsprojekt har genomförts i syfte att bättre utnyttja de tillgångar som mångfald i arbetslivet erbjuder.
Vid ett seminarium i Stockholm presenterades resultaten av ett tvåårigt samverkansprojekt, Kompetens för mångfaldens
arbetsliv.
LÄS MER: http://www.prevent.se/arbetsliv/art/2436.shtml

FRAMTIDENS MEDARBETARE - RAPPORT FRÅN SVENSKT NÄRINGSLIV
För få söker IT- och ekonomiutbildningar inom högskolan, och när de väl studerar så tar för många aldrig ut sin examen.
God social kompetens är avgörande för anställning IT- och telekomföretag, medan traditionella industrin är mer ljum.
LÄS MER: http://www.prevent.se/arbetsliv/art/2435.shtml

BÄSTA ARBETSPLATS FÖR KVINNOR UTSEDD

Valtech AB, ett IT-konsultföretag med cirka ett hundra anställda i Stockholm och Uppsala har utsetts till Sveriges mest kvinno-
vänliga arbetsplats. Tävlingen arrangerades av Svenskt Näringsliv samt tidningarna Entreprenör och Amelia.
LÄS MER: http://www.prevent.se

ARBETE HINDRAR FÖRÄLDRASKAP
Hälften av HTF:s yngre, kvinnliga medlemmar anser att det är svårt att förena föräldraskap och arbetsliv. Det visar en enkätundersökning bland ett tusen HTF-medlemmar i åldersgruppen 19-39 år.
LÄS MER: http://www.prevent.se/arbetsliv/art/2417.shtml

FARLIGA KEMIKALIER FÖRBJUDS
Tolv av de farligaste miljögifterna förbjuds. Beslutet har undertecknats av 120 länder vid ett möte i Stockholm.
LÄS MER: http://www.prevent.se/arbetsliv/art/2416.shtml

ÖKADE KOSTNADER FÖR SJUKSKRIVNINGAR
Kostnaderna för sjukpenning och förtidspensioner fortsätter att öka. Kvinnor står för tre fjärdedelar av ökningen.
LÄS MER: http://www.prevent.se/arbetsliv/art/2415.shtml

I KORTHET
Hälsonätverk ger bränsle åt eldsjälar
Forskning kring kvinnors hälsa
Yrkestoxikolog får Stokingerpris
Bättre lagstöd för deltidsarbetande
LÄS MER: http://www.prevent.se/arbetsliv/not/

DELTIDSARBETANDE KVINNOR MÅR BÄTTRE
Vid fysiskt tunga arbetsuppgifter mår deltidsarbetande kvinnor bättre än
heltidsarbetande. Det är en av slutsatserna i en ny doktorsavhandling, som
har lagts fram av Per Båvner vid Sociologiska institutionen vid Stockholms
universitet.
LÄS MER: http://www.prevent.se/arbetsliv/art/2411.shtml

MILJÖPROPOSITION MED MÄTBARA MÅL
Luften ska bli renare, utsläppen minska, farliga kemikalier fasas ut,
strålning begränsas och transporterna bli mer energisnåla. Det är några av
de avsnitt som påverkar näringslivet i den miljömålsproposition som
regeringen har presenterat.
LÄS MER: http://www.prevent.se/arbetsliv/art/2409.shtml

Arbetsmiljöupplysningen • Klara Södra Kyrkogata 18 • 106 27 Stockholm • redaktionen@arbetsmiljoupplysningen.se

Dålig ekonomi sätter sig i ryggen

HÄLSONYHET | 2009-12-10

Har du mycket skulder får du ont i ryggen, enligt en ny studie.

Forskare i Tyskland har i dessa ekonomiska kristider undersökt om det finns något samband mellan att vara överskuldsatt och ryggbesvär. Kopplingen skulle vara att det massiva ekonomiska trycket skulle sätta sig i ryggen.

I studien samlade forskarna uppgifter från nära 1 000 personer, ungefär hälften män och hälften kvinnor, som hade stora skulder. De jämfördes med en skuldfri kontrollgrupp.

Resultatet är att bland de skulddrabbade hade 80 procent ryggsmärtor, jämfört med 20 procent i den andra gruppen. När forskarna tagit hänsyn till andra faktorer så ger att vara skuldsatt elva gånger så stor risk att få ont i ryggen.

De tyska forskarna konstaterar att mycket litet tidigare varit känt om vilken effekt ekonomisk stress har på hälsan. Här visar man alltså att skuldsatta personer är en riskgrupp för ryggsmärta.

• I Sverige beräknas det idag finnas 400 000 människor som är överskuldsatta. Allt fler får skuldsanering. Nästan 2 000 personer har fått skuldsanering under det första halvåret 2009 vilket är en ökning med 26 procent.
Hans Lundgren, Du&Jobbet,