Mobbning på arbetet!

 

 


Vad är mobbning?

Frågan är vanlig. I många konflikter anklagar man varandra för mobbning. Mycket få anser sig själv vara en mobbare. Ordet mobbning har blivit mycket värdeladdat. I anklagelsen om mobbning ligger ofta underförstått att den andre parten bär skulden för att konflikten uppstått. Ibland används begreppet lite slarvigt när det egentligen är fråga om en vanlig konflikt. Frågan kvarstår: vad är mobbning?

Den definition som använts i forskningssammanhang har följande komponenter:

¨Det finns en konfliktbelastad kommunikation mellan anställda på en arbetsplats.

¨En person kommer i underläge.

¨Angreppen sker ofta, dvs. minst en gång i veckan.

¨Angreppen har skett under en längre tid, dvs. minst ett halvt år.

¨Angreppen har avsikten eller effekten att stöta ut den drabbade.

Heinz Leymann delade in mobbningsbeteende i fem huvudgrupper:

  Man manipulerar din möjlighet att kommunicera (överordnade förhindra dig att tala; man tilltalar dig inte; man attackerar dig verbalt; du får verbala hot etc.).

  Man manipulerar dina möjligheter att upprätthålla sociala kontakter (man fryser ut dig; kollegor förbjuds att tala med dig; du isoleras; du placeras i ett arbetsrum långt borta från alla andra anställda etc.).

  Man förstör ditt goda rykte (man skvallrar om dig; man hånar dig; man gör sig lustig över ett handikapp som du har, man imiterar dig för att håna dig; man trakasserar dig för din etniska bakgrund etc.).

  Man manipulerar din arbetssituation (du blir avstängd från ditt arbete; du får meningslösa arbetsuppgifter; man försvårar utförandet av dina arbetsuppgifter etc.).

  Man attackerar din fysiska hälsa (man ger dig farliga arbetsuppgifter; man hotar dig fysiskt, du blir sexuellt trakasserad etc.).
 

En enklare men också annorlunda definition (Einarsen m.fl.) är följande:

"Det är fråga om mobbning när en eller flera personer under en längre tid känner sig utsatta för negativa handlingar från en eller flera andra personer i en situation, där den som drabbas har problem med att försvara sig mot dessa handlingar."

Med den senare definitionen räcker det således att man upplever sig vara mobbad. Det väcker onekligen en del frågor och tankar. I en konflikt anser sig båda parter oftast ha rätt och mobbaren försvarar i de flesta fall sina handlingar. Då kan det te sig naturligt att det är offret som bestämmer om mobbning föreligger eller inte. Å andra sidan kan ju "offret" totalt missuppfattat situationen, kanske p.g.a. psykiska störningar. Är det fortfarande mobbning? Med Einarsens definition kan det ju dessutom finnas mobboffer på båda sidor konfrontationslinjen. Faktum är att så ser inte sällan verkligheten ut – flera personer känner sig genuint mobbade.

I stridens hetta är det vanligt att man anklagar den andre för mobbning. Underförstått menas då att motparten bär skulden till konflikten. Människor i konflikt upplever ju att motparten gjort och gör fel medan det egna beteendet är försvarbart. Då används ibland ordet mobbning för att beskriva hur man upplever skuldfrågan.

Ordet mobbning säger dock inget om vem som bär skulden till att konflikten startade, inte heller om vem som sagt de värsta sakerna eller varit mest omoralisk. Bara att konfliktbeteendet gjort att en part kommit i underläge och att konfliktbeteendet fortsatt med syfte eller effekt att stöta ut (vilket förvisso kan sägas vara omoraliskt nog).

I praktiken är skuldfrågan inte alltid lätt att reda ut. Människors bästa sidor visas inte upp i konflikter. Därför brukar det finnas kritiserbart beteende från olika håll. I sämsta fall kan också skuldfrågan stå i vägen för en konstruktiv utvecklingsprocess. Man fastnar i att försöka reda ut vem som gjort vad i stället för att fokusera på hur det kan bli bättre. I det sammanhanget kan den starka värdeladdningen av ordet mobbning kännas belastande. I andra sammanhang kan man behöva beskriva händelser vid dess rätta namn – mobbning – för att vi ska förstå vad det handlar om.

Referenser:

Leymann, H.
Från mobbning till utslagning i arbetslivet.
Stockholm, Publica, 1992.

Einarsen, S., Raknes, B.I., Matthiesen, S.B., Hellesøy, O.H
Mobbning och svåra personkonflikter.
Stockholm, Kommentus, 1998. 

-------------------------------------------------------------------

 

Mobbning på arbetet blir allt vanligare

Metro,2001-05-07

"Mitt bästa råd: Försök ta dig därifrån, trots att det inte är ditt fel. Stanna inte för att försvara din heder eller för att få upprättelse. Det är inte värt det. Du mår mycket bättre om du byter arbete och startar om på nytt!"


Nästan var tionde svensk är utsatt för mobbning på sitt arbete. Det handlar om allt från tystnad och utfrysning till regelrätta trakasserier. - Det är oerhört grymt för de människor som råkar ut för detta. Till sist blir man övergiven av alla, säger Stig Marklund, arbetsmiljöinspektör.

I sitt arbete kommer han i kontakt med mängder av olika arbetsplatser där problem har uppstått. Mobbning eller trakasserier på jobbet är ett tecken på ett grundläggande problem i organisationen, menar han.

- På arbetsplatser som präglas av stress, dåliga chefer, oklara arbetsuppgifter och av ett allmänt missnöje, där finns grogrunden för mobbning, säger Stig Marklund.

Under 1990-talet ökade antalet anmälda arbetsskador orsakade av mobbning eller trakasserier kraftigt. I viss mån beror det säkert på att det talas mer om problemen, vilket också leder till att antalet anmälningar ökar. Men att siffrorna även visar på faktiskt ökade problem är Anna Wigforss, utredare på arbetsmiljöverket, övertygad om:

- Vi ser en ökad mental belastning i arbetslivet över huvud taget, vilket också leder till att problemen med mobbning ökar, säger hon.

Mobbning förekommer inom alla områden i samhället. Statistiken visar dock att det är något vanligare i den offentliga sektorn. Särskilt drabbade är de människa vårdande yrkena inom vård, skola och omsorg.

- Det är arbeten som är oerhört krävande, där stressen hela tiden är stor. Man är ständigt i kontakt med andra människor och det finns nästan aldrig möjlighet att vara i fred. Det gör att konflikter lättare uppstår, säger Anna Wigforss.

Det är också detta som är förklaringen till att kvinnor i större utsträckning drabbas av mobbning. Kvinnor arbetar nämligen i högre grad än män i branscher som är mobbningsutsatta, enligt arbetsmiljöverkets statistik.

Att problemen med trakasserier har ökat på senare år har även Bengt Kjellenberg, psykolog på arbetslivstjänster i Göteborg, noterat.

- Det finns mindre utrymme för personer som går sin egen väg, som är lite udda, i arbetslivet i dag. Toleransen har minskat. Trycket att alla ska uppföra sig exakt som alla andra har blivit hårdare, säger han.

- Samtidigt får man inte glömma att det kan drabba vem som helst. Det kanske är svårt att tro det. Man inbillar sig lätt att det är en viss sorts människor som blir mobbade. Men i fel miljö eller fel grupp kan vem som helst bli utstött. Det är jag fullständigt övertygad om, säger Bengt Kjellenberg.

Enligt svensk lag är det arbetsgivarens uppgift att övervaka även den psykosociala arbetsmiljön. Det är med andra ord upp till chefen att ha så bra koll på sina anställda att hon eller han märker när problem börjar uppstå.

- Tyvärr är det sällan så att man gör något åt mobbningen i inledningsskedet. Oftast gör man inget förrän det är för sent, när konflikten har ätit sig in i alla de anställda. Då förlamas arbetsplatsen och det blir mycket svårt att bryta utvecklingen, säger Stig Marklund.
Till honom vänder sig enskilda personer för att få hjälp - men oftast när problemen redan har blivit akuta.

- När det har gått så långt har de mobbade kommit in i en nedåtgående spiral. De blir utstötta och börjar därför också bete sig konstigt. I värsta fall slutar det med att man helt tappar fotfästet, säger han.

Ofta har man vänt sig till sin chef och till facket, men inte fått hjälp, berättar Marklund. Mobbningskonflikter är svåra att hantera när de väl har uppstått, och det blir lätt så att man tar majoritetens parti mot den mobbade.

- Det går att vända en sådan här utveckling. Det har jag sett. Men det är oerhört svårt. Det viktigaste är att arbeta förebyggande, att hela tiden arbeta för att få en god miljö på arbetet, säger han.
TROTS ATT MAN inte alltid kan lita på chefens eller fackets hjälp är det ändå dit man bör vända sig om man börjar drabbas av mobbning, säger Stig Marklund. Tar man tag i problemen i tid kan mobbningen komma av sig.

- Men börjar det fara i väg för långt, då är mitt bästa råd: Försök ta dig därifrån, trots att det inte är ditt fel. Stanna inte för att försvara din heder eller för att få upprättelse. Det är inte värt det. Du mår mycket bättre om du byter arbete och startar om på nytt, säger han. samtliga texter:
Magnus A Jacobsson

 

Metrofakta / Mobbning på arbetet

8,4 procent av svenskarna säger sig ha varit utsatta för mobbning från chefer eller arbetskamrater under det senaste året.
• Andelen är något högre inom vård, skola och omsorg och lägre inom privat verksamhet som finansföretag samt inom jordbruk, skogsbruk och fiske.
• Även journalister, författare och informatörer säger sig i hög grad vara utsatta för mobbning.
• Störst andel mobbade män finner man i kategorin lägre tjänstemän i åldern 30–49 år.
• Störst andel mobbade kvinnor finns i kategorin högre tjänstemän i åldern 50–64 år.
• Antalet anmälda arbetssjukdomar på grund av mobbning eller trakasserier har ökat på senare år. Vanligast är det inom omsorg och sociala tjänster, följt av religiösa samfund, polis och kriminalvård samt äldre- och handikappomsorg. (Källa: arbetsmiljöverket)
.  

 

Självmord som följd!

Statistiska centralbyrån har gjort en undersökning som visar att det begås 2-5 gånger fler självmord till följd av mobbning på arbetsplatserna än det dör personer på grund av olycksfall i arbetet. Samtidigt visar färsk statistik från Arbetarskyddsstyrelsen visar att antalet sjukanmälningar på grund av mobbning har ökat med 56 procent det senaste året. Yrkesgrupper inom till exempel sjukvården, barn- och äldreomsorgen och kyrkan toppar listan, skriver Svenska Dagbladet.
Svenska Dagbladet 99-10-28

upp

 

Arbetsmiljöupplysningen

Mobbning – komplext och svårlöst problem

Mobbning och trakasserier på arbetsplatsen är ett arbetsmiljöproblem och i förlängningen ett samhällsproblem, som varje år driver människor till långvarig sjukskrivning och ohälsa. Men forskningsbilden är oklar och de exakta siffrorna svåra att komma åt. Myterna kring mobbning är många.

Osäkra chefer och en organisation som haltar, med informella ledare, revir och bevakade maktpositioner. Mindre samarbetsproblem och småkonflikter som lämnas olösta blir inflammerade och förvärras. Destruktivitet och baktalande breder ut sig, fikarummet blir minerat område. Syndabockar söks. Irritation riktas mot en identifierad person som står allt mer ensam – och som själv påverkas och förändras av den hårda pressen. Arbetsplatsen har blivit sjuk och mobbningsspiralen har satts igång.

Det är svårt att beräkna hur stort problemet är. Mobbning är relativt ovanlig som konkret sjukskrivningsorsak, men finns ofta också med i bakgrunden kring andra arbetssjukdomar med psykosociala orsaker. Sannolikt är mörkertalet mycket stort.

- Det är ett tabubelagt ämne på många arbetsplatser, konstaterar Margaretha Strandmark, sjuksköterska och docent i folkhälsovetenskap vid Karlstad universitet, som tillsammans med professor Lillemor Hallberg har givit ut boken ”Vuxenmobbning i människovårdande yrken”.

- Det är inte lätt för forskare att få kontakt med människor som utsatts för mobbning, berättar hon. Eftersom de flesta anmälningarna till Arbetsmiljöverket kommer från skola, vård och omsorg, kontaktade jag chefer, arbetsmiljöansvariga och fackliga representanter från detta område och försökte via dem få tag på arbetstagare som upplevt mobbning. Våra kontaktpersoner sa ofta att ”vi har inga såna problem” och ”hoppas ingen hör av sig härifrån”. Mycket riktigt fick vi inte ett enda svar.

- I stället satte vi ut en annons - då hörde plötsligt en massa människor av sig! Det tyder på att det finns ett stort behov från de mobbades sida att prata om vad de blivit utsatta för.

Många myter om mobbning
Utöver vård, skola och omsorg hade Margaretha Strandmark och Lillemor Hallberg även informanter från andra offentliga arbetsgivare – en präst och en polisman.

- Vår teori är att problemet är mer utbrett i människovårdande yrken, för att man där hela tiden måste ge av sig själv och känna empati med andra. Då blir det lätt att man glömmer bort den mänskliga relationen med arbetskamraterna. Många arbetsplatser i offentlig sektor har också genomgått kraftiga nedskärningar under senare år, med tuffare psykosocial arbetsmiljö som följd.

Djupintervjuerna med de mobbade visade att många vanliga myter om mobbningsoffer saknar täckning.

- En sådan myt är att mobbade personer är socialt isolerade och ensamma, att de är avvikande personer som presterar dåligt på jobbet och ”får skylla sig själva”. Men av de 22 personer vi intervjuade var det bara en som saknade familj och vänner, de andra hade ett bra stöd omkring sig. Ofta var de starka personer som var kompetenta och ambitiösa på jobbet. Jag håller inte alls med om att vissa personer skulle vara mer benägna att bli mobbade än andra – det kan drabba vem som helst.

Kunskap och stöd behövs
Martine Syrjänen-Stålberg, beteendevetare och arbetsmiljörådgivare vid Arbetsmiljöforum i Stockholm, möter ofta problemet i sin roll som expert i tidningen Du & Jobbet och på denna webbplats, Arbetsmiljöupplysningen.

- Det är ett enormt problem för dem som drabbas, och det finns överallt, säger Martine Syrjänen-Stålberg. Ofta är det dem som är väldigt ambitiösa och gör sitt bästa som drabbas. Många vill haka sig kvar på arbetsplatsen för att försöka få upprättelse och kompensation, men det är mycket svårt.

- Om man inte lyckas bryta utvecklingen i tid är det bättre att ta sig vidare på egen hand - jag känner faktiskt bara till ett enda fall där ett mobbningsoffer har lyckats komma tillbaka till sin arbetsplats efter många år av sjukskrivning och kränkningar.

Kunskapen och handlingskraften hos fackföreningar och domstolar kan bli större, menar Martine Syrjänen-Stålberg, som efterlyser offentliga satsningar mot mobbning.

- Jag har sett privatpersoner engagera sig i frågan, försöka starta jourverksamheter eller föreningar. Men många bränns tyvärr ut av alla motgångar. Det som saknas i Sverige är ett oberoende center med offentlig finansiering som kan ge rättshjälp och stöd för dem som drabbas. När jag träffar kollegor ute i Europa blir de ofta förvånade över att vi inte har kommit längre på det här området, trots att vi är så duktiga på andra delar inom området psykosocial arbetshälsa.

Följande råd är hämtade ur Mobbningsboken, skriven av Eva Berlin och Jan Enqvist:

Råd till chefen:

• Ta inte parti mot en anställd. Var beredd på att försvara offret - opartiskhet innebär inte att man ska låta bli att hjälpa en av parterna.

• Gör egna regler. Lägg fast egna etiska principer om korrekt uppträdande på arbetsplatsen. Gör dem så konkreta att de som måste ändra sitt uppträdande förstår den saken.

• Lyssna på den mobbade. Den som kommer till dig berättar att han eller hon särbehandlats och kränkts har rätt att bli trodd.

• Var beredd på ett ovanligt beteende hos den drabbade. Den som förföljts kan inte förväntas uppträda som om inget hänt.

• Agera efter två linjer: en kortsiktig, som syftar till att stoppa kränkande handlingar och stödja som drabbats, och en långsiktig som syftar till att upptäcka och åtgärda de defekter i organisationen som bäddar för oskicket.

• Att ha stormöte om problemen bara förvärrar.

Råd till den mobbade:

• Se varningstecknen: Det kan röra sig om att bli underligt bemött, inte bli tillfrågad i arbetsärenden etc.

• Markera att du inte accepterar. I fortsättningen ska du vara vaksam men inte paranoid.

• För anteckningar. För konkreta minnesanteckningar om vem eller som gjort vad, och när.

• Rådgör med en lugn, klok och pålitlig vän utanför arbetsplatsen.

• Undvik också att skriva långa, känslosamma brev och sprida dem till en mängd instanser.

• Tala med skyddsombudet: Sök stöd hos skyddsombudet i förtroende.

• Byt fack. Du kanske inte bara har vissa arbetskamrater emot dig, utan samma personer har också starkt inflytande i ditt fack.

• Gå högre upp. Om du tycker att din närmaste chef inte klarar att tackla utvecklingen, vänd dig till närmast högre chef och peka på din beroendeställning.

• Informera arbetsmiljöinspektionen om att du drabbas av missförhållanden på din arbetsplats som arbetsledningen har svårt att göra något åt.

• Räkna inte med FHV. Företagshälsovården kan hjälpa till med din hälsa, men inte göra mycket åt arbetsplatsen.

• Fundera på omplacering.

• Överväg rehabilitering.

 

Vill du läsa mer i Mobbningsboken, beställ den hos Arbetsmiljöforum. Telefonnummer 08-442 46 00. Du kan även läsa mer om boken här: Mobbningsboken


Arbetsmiljöupplysningen
Senast uppdaterad: 2007-01-25
Text: Jens Liljestrand
Källa: ”Mobbningsboken” av Eva Berlin och Jan Enqvist

upp

 

 

 

 

 
Vad är skillnaden mellan en konflikt och mobbing? Vad är mobbing? Mobbing är en utveckling av en konflikt. Utan föregående konflikt 
kan mobbing knappast komma igång.

Definition av mobbing

Mobbing är en situation, där någon person mycket frekvent och under lång tid råkat ut för ett fientligt eller tanklöst agerande från andra som för den drabbade innebär övergrepp eller förnedring.

 



Mobbning på arbetet

Viktig att lyssna

Självmord som följd

Mobbning – komplext och svårlöst problem



läs även:

Psykosocial-
arbetsmiljö

Mer stress - och stimulans

Konflikter
Kostar det något?

 

 

 
Kostar...

Mobbning, som är en form av upptrappad konflikt, räknar man med slår ut omkring 22 000 vuxna människor från arbetslivet varje år.

 Fem procent av de anställda, eller omkring 200 000 personer, uppger SCB att ha blivit utsatta för något slag av kränkande särbehandling. 

Enbart inom försäkringskassan i Stockholm räknar man med att 6 % av rehabiliteringsärendena har mobbningsbakgrund.

 Det innebär 1800 sjukskrivna bara inom Stockholmsområdet. Sjukskrivning på grund av mobbning kostar minst en miljon kronor om dagen bara i detta området (Sonja Leikrans, Psykologtidningen nr 17, 1997). Ur ett samhällsperspektiv orsakar personkonflikter knutna till arbetsplatser enorma kostnader.

Om fem procent av anställda på ett företag är utsatt för mobbning bör rimligen antalet personer involverade i konflikter vara betydligt större. Sjukskrivningar som är direkt eller indirekt kopplade till konflikter är mycket vanliga. 

Den sammanlagda kostnaden i ren sjukfrånvaro för företaget är svår att beräkna, men den är med all sannolikhet en tung post.

 


Viktigt att
 någon vill  lyssna på den mobbade
..


Gunnar Bärnarp håller föredrag om mobbning på arbetsplatser.

I Göteborg har Stödföreningen för mobbade, SFM, nyligen dragit i gång sitt arbete. Dess ordförande heter Gunnar Bärnarp, som engagerade sig i frågan när hans hustru tog sitt liv efter att ha upplevt sig som mobbad på sin arbetsplats

SFM erbjuder stödsamtal till personer som mobbats och trakasserats.

- När man råkar ut för något som det här har man ett oerhört behov av att prata med någon som orkar lyssna. I föreningen finns människor som alla själva har erfarenhet av de här problemen. Det kan ge ett oerhört stöd, säger Gunnar Bärnarp.

Hans engagemang kommer sig av att han upplever att samhället inte tar mobbningsfrågor på allvar. Hans hustru, som arbetade som speciallärare på en skola i Göteborg, tog sitt liv 1997.

Försäkringskassan klassar händelsen som arbetsskada och skriver i sitt utlåtande att övervägande skäl talar för att det finns ett samband mellan situationen på hennes arbetsplats och de psykiska besvär som ledde till att hon tog sitt liv.

- Den svåra frågan är: Var ligger ansvaret för att saker som de här tillåts hända? Samhället måste säga ifrån att det här tolererar vi inte. Men det finns ingen som verkligen orkar ta tag i och utreda fall som dessa, säger Gunnar Bärnarp.

Han polisanmälde sin hustrus död, för att få klarlagt om skolans ledning kunde ställas till svars för mobbningen och det efterföljande självmordet.
Men åklagare Bengt Landahl beslöt att inte inleda förundersökning.

- Det är oerhört svårt att få fram en hållbar bevisning i fall av det här slaget. Det finns en lagstiftning, men det är svårt att nå ända fram. Jag kan förstå att man uppfattar det som att rättsväsendet inte prioriterar de här frågorna. Det man inte har resurser till kan man heller inte prioritera. Så är det ju, säger Bengt Landahl.

Magnus A Jacobsson
2001-05-07, Metro

  Skyddsombud & Arbetsmiljö  Plan 2½, 17300 Tomteboda - Tfn 781 79 40   

Kontakta oss!

Hemsidan innehåller utvalda nyheter, notiser, fakta, lag- och avtalstexter med hänvisad källa.   * Webbmäster: Erhan Gömüc