STRESS
Hjärnstress
Risker och Test
Hur varva ner

MOBBNING
På arbetet

PSYKOSOCIALA
ARBETSMILJÖ
*Samspelet mellan individ och miljö
*För en god psykosociala arbetsmiljö...

1- Psykologiska och sociala 
arbetsmiljörisker  vid organisatoriska förändringar

2- Fyra kriterier  
som banar vägen till en god arbetsorganisation

3- Poängsätt på din arbetsplats. 
    Här har du några frågor...

4- Styrning med stress: 
    Toyota modellen!

5- Makten över jobbet: 
"Förr var vi  dumma i huvudet om vi sa nåt.  Nu lyssnar dom"

6- Sjukfrånvaron 
speglar arbetsmiljön

7- Ledarskap:  
    1) Auktoritärt, 
    2) Det demokratiska.

8-Ledarrollen
Ledaregenskaper  
och hur man bedömer framgången.
Kvinnligt /Manligt
Kulturella skillnader
Maktens dimensioner
Framtidens chef
Trivsel ökar effektiviteten

9- "Alla har rätt till...
" Ett beslut  från Arbetsmiljökommittén 1996" 

10- Framtidens arbetsplats: 
Vad innehöll den gamla SEKO TBA:s vision?

meny

Hem
Innehåll A-Ö
Start
Arbetsmiljö_
frågor
Länkar
Nyheter
TBA-meny

Besökare: fr.o.m. 010420

Arbetsliv i utveckling har gett i uppdrag åt företaget Markör att ställa ett antal telefonfrågor om arbetsorganisation till utvalda yrkesverksamma inom olika branscher. Ett tusen personer har svarat.

Resultaten visar att organisationsförändringar har påverkat arbetsförhållandena för två av tre yrkesverksamma svenskar under de senaste tre åren. 36 procent har påverkats i mycket hög grad.

Av de 670, som upplevt förändringar, anser en tredjedel att deras arbetsförhållanden har försämrats, medan 40 procent anser att förhållandena förbättrats. Detta är en betydligt ljusare bild än den som vanligen brukar presenteras.

Var fjärde yrkesverksam man och nästan var tredje kvinna tillbringar minst halva arbetstiden framför bildskärm, sju procent av männen och tolv procent av kvinnorna nästan hela arbetsdagen.

Förändringarna har berört fler anställda inom den offentliga sektorn, kvinnor och äldre. Ju högre befattning, desto mer positivt ser man på förändringarna. Anställda inom den privata sektorn är mest positiva, liksom yngre personer.

Mer stress
Mer än hälften anser att förändringarna har medfört ökad stress. Mer än 20 procent uppger att de har drabbats av mycket mera stress. Bara var tionde uppger att stressen har minskat. Stressen har ökat mest inom offentlig sektor, bland chefer, arbetsledare, kvinnor och äldre.

Var fjärde svarande anger att den förändrade organisationen har lett till mer fysiska besvär. Nästan lika många uppger ökade psykiska besvär. Framför allt gäller detta tjänstemän och kvinnor inom offentlig sektor. Bara två procent uppger minskade fysiska eller psykiska besvär. Två av tre svarande har dock varken upplevt ökade eller minskade besvär.

Resultaten kan synas motstridiga, men ökad stress och mer fysiska och psykiska besvär tycks ha uppvägts av mer stimulerande arbetsuppgifter.

Stimulerande uppgifter
Närmare hälften av de svarande uppger att de har fått mer stimulerande uppgifter, varav 11 procent anser sig ha fått mycket mer stimulerande uppgifter. Bara 17 procent har fått tråkigare uppgifter. Framför allt gäller detta personer som är äldre än 45 år. Dessa har i större utsträckning än yngre även upplevt både mer fysiska och psykiska besvär. Äldre inom offentlig sektor, med en viss övervikt för kvinnor, tycks vara den grupp som har farit mest illa av organisationsförändringarna.

Offentliganställda illa ute
En jämförelse mellan branscherna tyder på att alla anställda inom gruvor och mineral har påverkats, men antalet svarande är ganska få. Därefter följer offentlig förvaltning och försvar, utbildning, hälso- och sjukvård, andra samhällstjänster, media, verkstads- och tillverkningsindustri. Antalet svarande inom näringsgrenen el, gas, värme och vatten är alltför få för att tas med vid en jämförelse.

Branscher, där anställda har påverkats i mycket hög grad är gruvor och mineral, följt av utbildning, media, offentlig förvaltning och försvar, hälso- och sjukvård, andra samhällstjänster, banker och försäkringsbolag.

Mycket mera stress har drabbat anställda inom offentlig förvaltning och försvar, utbildning, jord- och skogsbruk, jakt och fiske, hälso- och sjukvård, byggnadsverksamhet, banker och försäkringsbolag. Alla dess branscher har drabbats av mer stress än genomsnittligt.

Utbildning värst drabbat
Ökade fysiska besvär har främst drabbat anställda inom utbildning och media, där var tredje svarande uppger detta. Därefter finns ett hopp till samfärdsel, post och tele, andra samhällstjänster, hälso- och sjukvård, offentlig förvaltning och försvar samt banker och försäkringsbolag, som alla ligger omkring 25 procent.

Ökade psykiska besvär är vanligast inom utbildning, där 40 procent har drabbats, vilket är alarmerande. Tätt därpå följer offentlig förvaltning och försvar sedan banker och försäkringsbolag, byggnadsverksamhet, varuhandel samt hälso- och sjukvård.

Roligare i gruvorna
Vad gäller mer stimulerande arbetsuppgifter ligger gruvor och mineral i topp med 57 procent och banker och försäkringsbolag i botten med 39 procent. Alla andra näringsgrenar ligger relativt jämnt, mellan 40 procent och 53 procent.

Den näringsgren som tycks ha påverkats minst, både vad gäller förändringar och besvär, är hotell och restauranger.

Text: Börje Nenzén