| Kemiska
hälsorisker och skärpta krav vid hantering
|
|
|
|
Vid en industri i södra Sverige har ett 30-tal arbetare som arbetat med
att hetta upp ett polyuretanlim tvingats sluta arbetet därför att de
utvecklat allergi. De visste inte att de genom sitt arbete utsatte sig för
höga halter isocyanater. Liknande besvär rapporteras bl.a. från
bilverkstäder då man svetsar i polyuretanbelagd plåt. På många arbetsplatser flödar mer eller mindre farliga kemikalier. Kemikalieinspektionen, KemI, har en mycket bra webbplats för den som behöver ha svar på frågor om kemiska ämnens påverkan, egenskaper, innehåll, klassificering m.m. Riskline är en bibliografisk databas som innehåller referenser till utvärderad information om ca 3000 ämnen, med uppgifter om miljö och hälsa. Dokumenten som det refereras till måste beställas från respektive utgivare. För att få bästa möjliga resultat bör man söka på CAS-nummer. CAS-numret får du genom att söka i Ämnesregistret som innehåller ca 130 000 kemiska ämnen. Här finns uppgifter om kemiskt namn, synonymer, summaformler, CAS-nummer eller EINECS-nummer. Bekämpningsmedelsregistret har uppgifter om över 2000 bekämpningsmedel som är eller har varit godkända i Sverige. Du kan söka på preparatets namn, verksamt ämne eller levererande företag. Här hittar du också faktablad om 81 verksamma ämnen i bekämpningsmedel. I Flödesanalyser hittar du statistik för kemiska ämnen, hur mycket som används av olika ämnen, hur de används etc. Klassificeringslistan innehåller bindande hälso- och miljöfärlighetsklassificeringar för drygt 2 200 ämnen. Sök på namn, CAS-nummer, EG-nummer eller indexnummer. Du kan också leta upp ämnen genom att söka på riskfras, farosymbol eller farlighetskategori. Databasen innehåller samma information som bilagorna 5 och 6 till Kemikalieinspektionens föreskrifter (1994:12) om klassificering och märkning av kemiska produkter, senaste omtryck 1999:3. Om ämnet du söker inte finns med på listan innebär det att det inte har någon bindande klassificering. Det är INTE samma sak som att ämnet inte behöver klassificeras och märkas. Istället betyder det att tillverkaren/ importören skall göra en egen bedömning av om ämnet skall klassificeras, och i så fall hur. Det gör man utifrån reglerna i KIFS 1994:12. Du når alla de fem databaserna direkt från webbplatsens förstasida på http://www.kemi.se om du klickar på länken "Kemiska ämnesdatabaser". På KemI:s länksida hittar du bland annat portalen Toxnet genom vilken du når ytterligare ett par bra databaser såsom Toxline och HSDB. Mer översiktlig information får du genom att söka upp "Kemiska Hälsorisker - en översikt", på Arbetsmiljöinstitutets webbplats http://www.niwl.se/skola/av98/tema/tema311.htm Avsnitten är skrivna av forskare vid Enheten för Arbetsmedicin vid Arbetslivsinstitutet. På Arbetsmiljöverkets webbsida om isocyanater, http://www.av.se/amnessidor/isocyanater.shtm, får du veta det mesta om ämnet och du kan hämta Arbetsmiljöverkets föreskrift Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 - som PDF-fil (235 kB).
Skärpta krav vid
hantering av kemiska ämnen – Tidigare fanns detta krav med stöd av Internkontrollen, men det var inget absolut krav utan var beroende av hur komplex hanteringen var. Nu ska all hantering riskbedömas och dokumenteras, säger Marie Cardfelt, civilingenjör på Arbetarskyddsstyrelsens enhet för kemi och mikrobiologi. Även tillämpningsområdet utökas. Som farligt kemiskt ämne betraktas numera också ämnen som undantränger luftens syre så att inandningsluften blir kvävande och kemiska ämnen som är farliga på grund av sin temperatur. – Flera dödsfall har inträffat på grund av att syret varit förbrukat. Framförallt i gödselbrunnar och sädessilos, men även på ett varv, där reparatören gick ner i ett litet utrymme som blivit syrefritt när järnet oxiderade, säger Marie Cardfelt. – Det är viktigt att arbetsgivaren gör en bedömning: Finns det syrebrist här? Denna känner man inte, utan man blir trött och svimmar och dör i värsta fall. Det blir som att drunkna i luften. Föreskriften om kemiska arbetsmiljörisker hör ihop med föreskriften "Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar" (AFS 2000:3), som införs samtidigt. – De nya föreskrifterna är dels en anpassning till EG-direktiv, dels ett led i vårt förenklingsarbete. Här har vi slagit samman åtta föreskrifter till två, säger Marie Cardfelt. Vid samma sammanträde beslutade
Arbetarskyddsstyrelsen om ytterligare en ny föreskrift "Användning
av motorkedjesågar och röjsågar" (AFS 2000:2). Den är ett
komplement till föreskriften AFS 1998:4 om användning av
arbetsutrustning. |
