UTVECKLA MÅNGFALD !och rättvisa!

ATT KUNNA BANA VÄGEN FÖR...

Tidigare var Sverige etniskt homogent. Så är det inte längre. 
Vi måste alla inse att Sverige har förändrats, oåterkalleligt. Vi lever numera i den globala byn. Det går inte att stänga dörren för detta faktum. 

Den reaktionära människan längtar förgäves tillbaka till en svunnen tid bortom verkligheten av i dag.  Sverige som är ett föregångsland i andra avseenden kan om det bestämmer sig bli ett land som banar väg för integration och mångfald.

MÅLET: ALLAS DELAKTIGHET och RÄTTVISA

"Segregation", "Integration", "Mångkulturellt samhälle" osv. är komplexa och svårdefinierade begrepp som dessutom ofta är laddade med starka positiva och negativa känslor. Det är därför viktigt att, när man använder dem, så långt som möjligt klargöra de olika begreppens innebörd.

Ett centralt begrepp i diskussionen om segregation och integration är begreppet "KULTUR". Segregation och diskriminering ses ofta som problem som handlar om relationer mellan olika "kulturer". Föreställningen om separata och entydiga kulturer är dock lika förenklad och felaktigt som föreställningen att mänskligheten kan indelas i separata "raser". 

De kulturer, som vi som individer ingår i, är sammansatta av en mängd olikartade mänskliga föreställningar och traditioner: sedvänjor, språk och dialekter, myter, konstnärliga uttryck, matvanor, religion, kroppsspråk, historia, politiska traditioner osv. Det finns inga "rena" kulturer och alla kulturer är i varierande grad blandad kulturer. Dessutom finns klassbaserade kulturella skillnader (arbetarkultur, överklasskultur) och olika typer av subkulturer, t.ex. bland ungdomar.

Segregationen -åtskillnaden mellan grupper i samhället följer många olika gränser som korsar och överlappar varandra: social och klassmässig segregation, språklig segregation, segregation baserad på religion, hudfärg eller ursprung. Segregationen innebär dels åtskillnad mellan grupper, dels att vissa grupper diskrimineras politiskt, ekonomiskt och social.

Motsatsen till segregation är integration. Detta begrepp måste dock preciseras: Integration av vilka, i vad och på vilket sätt? Integration betyder inte att alla människor skall ha samma sedvänjor och traditioner. 

Att vissa medborgare firar ramadan och äter couscous, medan andra firar jul och föredrar potatis är inget samhälleligt problem. Däremot är det ett allvarligt problem att vissa grupper saknar tillgång till den politiska demokratiska processen, diskrimineras på arbetsmarknaden och har otillräckliga språkkunskaper. Integration som är också motsatsen av assimilation betyder inte att den som kom från ett annat land måste utplåna sin identitet - sin kultur, och tänka och bete sig som en svensk!

Det övergripande målet "integration", innebär i korthet rättvisa och DELAKTIGHET i samhället. Samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter ska gälla för alla, oberoende av ursprung, klass och kön. 

Detta är det övergripande målet för integrationsarbetet och förutsätter en gemensam kamp för RÄTTVISA, SOLIDARITET och DEMOKRATI.
 

TYDLIGA RUTINER
Ett viktig krav på den fackliga organisationen och arbetsgivaren är att det finns tydliga rutiner när det blir problem. I LOs bok "Mångfald på arbetsplatsen" finns några uppmaningar:

- Den som anser att han eller hon är diskriminerad eller trakasserad ska ha någon att vända sig till som kan vidta rätt åtgärd så snabbt som möjligt. Enskilda klagomål skall behandlas varsamt och med sekretess.

- Vid diskriminering eller trakasserier ska de drabbade individerna få det stöd som behövs. Om två personer står i konflikt med varandra ska de ha varsitt ombud.

- Chefer ska få utbildning i att facket och medlemmarna ska visa solidaritet med människor som utsätts för rasism och etnisk diskriminering.

Det personliga stödet är ovärderligt för den som drabbas och förövarna får klart besked om vilka värderingar som gäller och dessutom att de är i minoritet.

Karin Lindgren Strömbäck, LO tidningen 10 dec 1999 nr 38 sid7

upp

Diskriminering av redan anställda av olika nationellt ursprung vid interntillsättningar av tjänster

Projektansvarig

Fil.dr. Sten Höglund

Sammanfattning av projektet

Vid en tidigare undersökning på postanställda fann vi att grupper från olika ursprungsregioner upplevde sig diskriminerade eller orättvist behandlade i olika grad. Bland personer som kom från områden till vilka svenskarna upplevde den kulturella distansen vara stor, var andelarna som upplevde sig diskriminerade eller orättvist behandlade högre än bland dem som kom från områden till vilka svenskarna upplevde den kulturella distansen vara liten. Huvudfrågorna för detta projekt är: Hur mycket av den upplevda diskrimineringen motsvaras av en öppen och direkt diskriminering? Förekommer "indirekt" eller "statistisk" diskriminering? Vilka mekanismer förklarar den eventuella diskrimineringen? Undersökningen skall genomföras vid Postterminalen i Tomteboda, Stockholm, och en del närliggande enheter som nyligen genomfört en omfattande nedskärning och omorganisation, samt vid ett privat industriföretag i Västsverige. Det senare kan inte namnges vid ansökningstillfället. Intervjuer kommer också att göras med personer utanför dessa företag. Vid datainsamlingen kombineras olika metoder. Intervjuer kommer att spela en viktig roll men vi kommer även att göra specialbearbetningar av dataregister, samt genomföra ett par enkäter. Förväntat resultat är en fördjupad kunskap om karaktären hos och orsakerna till den diskriminering som riktas emot invandrare på arbetsmarknaden och arbetsplatser och därmed förbättrade möjligheter att ingripa och försöka minska denna.

Publikationer från projektet
Tillämpningsområde: Internationell migration och etniska relationer

Sverige anklagas för diskriminering

Sverige har inte gjort nog för att stävja diskriminering och rasism, anser Europarådet.

DN, Publicerad 14 juni 2005 16:00

Externa länkar • ECRI

Rådets tredje rapport om Sverige innehåller en lång rad detaljerade rekommendationer om förbättringar.

Framsteg har gjorts jämfört med vad Europarådets granskare fann vid de två första rapporterna om Sverige. Men det räcker inte, anser den europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI).

Rasdiskriminering präglar fortfarande livet för vissa etniska minoriteter i Sverige, skriver utredarna.

Diskriminering är särskilt påfallande i yrkeslivet men är utbredd också inom boendet.

ECRI uppmärksammar till exempel att exempelvis svarta afrikaner ofta utestängs från nöjeslokaler.

Segregering är ett faktum i bostadsområden och skolor. Detta motverkar ansträngningarna att skapa ett integrerat samhälle.

Utsatta minoritetsgrupper som nämns i den 47-sidiga rapporten är romer, samer och muslimer.

ECRI bekymras av att rasistiska grupper är aktiva i Sverige och kan sprida propaganda via Internet.

Utredarna understryker att rasisterna bär ansvar för våld och trakasserier som det svenska samhället fortfarande dras med. Man nämner att antisemitisk propaganda inte motarbetas tillräckligt.

ECRI föreslår att större uppmärksamhet ägnas åt uppgifter om polisvåld och väktarvåld.

Sverige bör godkänna den del av Europakonventionen för mänskliga rättigheter som innehåller ett generellt förbud mot diskriminering.

Lagar och förordningar bör också finslipas så de bättre kan användas mot rasism och diskriminering.

De svenska myndigheterna bör vinnlägga sig om att göra kampen mot diskriminering till en hjärtefråga. Detta innebär att man måste koncentrera sig mer på majoritetsbefolkningen. ECRI rekommenderar särskilda ansträngningar på arbetsmarknaden.

Sverige är inte det enda land som granskats. Samtidigt med rapporten om Sverige offentliggjordes på tisdagen liknande rapporter om Storbritannien, Polen, Albanien och Kroatien. Kritik riktas mot hur mänskliga rättigheter efterlevs i alla länderna.