|
" Ge oss modet att ändra det som
bör förändras. |
|
|
Personuppgifter i Outlook
Många av oss har fortfarande felaktiga personuppgifter i
Outlook och det är vi själva som
bär ansvaret för att uppgifterna är korrekta. Uppgifterna i Outlook
uppdateras inte
automatiskt ihop med Silva och SAP, istället behöver du skicka in den
interaktiva blanketten
”Ändring av Personuppgifter för SAP, Silva, Telefonväxel och Outlook”
för att
meddela ändringar av dina uppgifter.
| Rehabkedjan
2009: "Vägen tillbaka" "Tillbaka till arbetet" Försäkringskassan beskriver de nya reglerna. Viktigt!
|
Goda råd när
du ansöker om arbetsskadelivränta |
| Läs mer på www.alla.lo.se |
|
|
| När kroppen säger ifrån |
| Många
får ont i kroppen av sina arbetsuppgifter. Värk i nacke och rygg
är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Att
variera rörelserna och att lyssna på kroppen är bästa sättet
att förebygga värk.
|
Arbetsskadeförsäkringen
ur olika perspekt
”Arbetsskadeförsäkringens villkor ur olika perspektiv” var temat
vid ett frukostseminarium som Göran Larsson, webbmaster och Stig
Nordberg, ämnesansvarig på skyddsnet.se deltog vid en tisdagförmiddag
i februari. (2008-03-05)
| Läs mer här |
Skyddsombud
får skadestånd
Skyddsombud
ska vara med när jobbets lokaler ändras.
Medbestämmande förhandlingar
med facket räcker inte.
Det
är innebörden av en dom från Arbetsdomstolen.
Elektrikerförbundet
hade stämt installationsföretaget Bravida för att inte ha låtit
skyddsombudet vara med i hela planeringen av ett mat- och pausrum
i företagets lokaler på Liljeholmen i Stockholm.
Läs
mer på lotidningen.lo.se
(2009-03-25) Utlandsfödda akademiker har svårare att få kvalificerade jobb än infödda svenskar trots att de har samma utbildning. En av orsakerna antas vara färre kontakter och sämre nätverk. (/Sundliv.nu)
WEST-projektet,
som är ett pilotprojekt inom Meddelande, behandlar sex så kallade
riskfaktorer inom arbetsmiljöområdet; olycksfall, belastningsergonomi,
psykosocial och allmän arbetsmiljö, buller och vibrationer, samt
kemiska hälsorisker. Delstudierna kommer att beröra ODR, Leverans och
Terminal Brev och projektet ska vara slutrapporterat september 2007.
Projektet
genomförs vid ODR-centralen i Västerås, fyra brevbärarkontor i
Stockholmsområdet, samt brevterminalen i Sundsvall. Resultaten skall
dock spegla vad arbetsmiljön kostar för ODR, Leverans och Terminal
Brev oavsett var i landet man befinner sig.
Rapporten
för delstudie ODR som skulle ha skickats ut under hösten har tyvärr
blivit försenad, men är nu så gott som klar. En presentation kommer
att göras för personalen vid ODR-centralen i Västerås under februari
månad.
Då
flera av riskfaktorerna har visat sig vara svåra att generalisera för
hela ODR-nätet kommer projektet inte att sprida hela rapporten, utan
endast en populärversion av denna.
Rapporten
visar att den högsta riskfaktorn/kostnaden för arbetsmiljön inom ODR,
jämfört med referensverksamheten, återfinns inom
belastningsergonomiområdet. Detta beror på en kombination av tunga
lyft med hög frekvens, stor andel manuell hantering, starkt styrt och
bundet arbete, samt olämpliga arbetsställningar vid framför allt
bladningsmaskinerna. Även vad gäller olycksfall är kostnaden högre
än för referensverksamheten. Här är det största risken den höga
frekvensen av pallhantering i verksamheten.
Projektgruppen
har nu besökt de fyra brevbärarkontor i Stockholmsområdet som ingår
i delstudien. På samma sätt som inom ODR har man att studerat de olika
riskfaktorerna, och därmed kostnader, som dessa medför. Studien
inom Leverans är grovt sett uppdelat i inne- och utearbete.
Resultaten
håller på att sammanställas och är tänkta att ge en allmän bild av
kostnaden för arbetsmiljön på brevbärarkontoren runt om i landet. En
delrapport kommer att presenteras i mars/april 2007.
Den
8:e februari kommer delar av projektet att besöka terminalen i
Sundsvall för att informera dem som skall delta lokalt. Under mars månad
kommer man sedan att genomföra praktiska studier på plats, samt
intervjuer med ett antal utvalda personer. Resultaten beräknas vara
klara att presenteras till midsommar.
För
ett ytterligare test av modellen, men i mindre skala, kommer projektet
även att besöka brevterminalen i Nässjö i slutet av februari.
2007-01-25
/ Information
Posten Meddelande AB, Produktion, Utveckling, Désirée Roxberger.
|
|
Skyddsombud
efterlyser bättre utbildning
"Till kaffet börjar chefen
reflektera över skyddsombudens roll. Han har hela
tiden trott att det bara var en uppgift som ingick i
det fackliga uppdraget. Nu förstår han att ett
skyddsombud kan hjälpa både ledning och de anställda
att uppnå en bättre arbetsmiljö, för alla på
arbetsplatsen, inte bara för dem som är fackligt
anslutna. Med ett begynnande leende på läpparna förstår
han vem som kan bistå honom att reda ut vilken
minister som skall avkrävas ansvar".
Mer
utbildning om arbetsmiljö, både till skyddsombuden
själva, övriga anställda och arbetsgivare.
Det var de vanligaste tipsen när 60 000
skyddsombud inom LO analyserade arbetsmiljön på
sina arbetsplatser under den europeiska
arbetsmiljöveckan i slutet av oktober 2001.
Skyddsombuden fick ”Skyddsombudsboken” som
bilaga i Du&jobbet tillsammans med vykort där
frågor om arbetsmiljön skulle besvaras tillsammans
med tips för att förbättra arbetsmiljön.
– Många skyddsombud tycker att många
arbetsgivare är för okunniga, säger Stefan
Wiberg, ombudsman på LO. LO vill med satsningen visa vilken nytta
arbetsplatserna har av skyddsombuden och påtala hur
viktigt bra arbetsmiljö är för sysselsättning
och tillväxt.
– Många skyddsombud har avsagt sig uppdraget
under lågkonjunkturen. På det här sättet hoppas
vi höja deras status och öka intresset för
arbetsmiljöfrågor.
LO har även öppnat en ny hemsida
om arbetsmiljö.
Vid Tomteboda har skyddsombuden begärt specificerade
utbildningar i olika ämnen som de frivilligt valt.
Checklista
för bättre utredningar av innemiljön
Arbets- och miljömedicin har ingått i en
expertgrupp med praktiker och forskare som har tagit fram en modell för
innemiljöutredningar.
Gruppen har arbetat inom ramen för SWESIAQ - det
svenska nätverket för inomhusmiljöfrågor. Bakgrunden är
utredningarna alltför ofta fokuseras mot luftprovtagningar som inte sällan
är svårtolkade. Istället vill expertgruppen att innemiljöutredningarna
ska drivas brett, stegvis och systematiskt där luftmätningar endast
sker om det finns en klar motivering.
Modellen består av en bakgrund,
en checklista och kommentarer till checklistan. Syftet är att innemiljöutredare
ska arbeta enligt checklistan och tanken är att de som beställer en
innemiljöutredning ska kräva att checklistan följs.
Modellen för
innemiljöutredningar finns på http://www.swesiaq.se/
under Arbetsgrupper och Utbildning/certifiering av skadeutredare.
Du kan också kolla på fyra av
Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter, http://www.av.se/Aktuellt
Ökat
inflytande föreslår flera partier
Bättre rehabilitering, förstärkt företagshälsa, ökat inflytande i arbetslivet, förstärkta läkarintyg. Det tror riksdagspartierna ska motverka ohälsan, enligt en enkät som Arbetsliv genomfört. /2006
Många vill förändra sin arbetssituation...
Hör du till dem som inte nöjd med
arbetssituation? Du är inte ensam.
Drygt en tredje del av de fast anställda ville byta yrke eller
arbetsplats fram till krisen.
Bland tillfälliga anställda
var motsvarande andel 62 procent.
Dessa så kallade inlåsta drabbas
oftare av magbesvär, trötthet, olust och håglöshet visar en ny
undersökning från Arbetslivsinstitutet. De som är dubbelinlåsta, det
vill säga anser sig vara i både fel yrke och på fel arbetsplats
drabbas av flest besvär.
Många av de inlåsta ansåg att de hade dåliga möjligheter och
erfarenheter att lära nytt eller utvecklas i yrket. De upplevde också
oftare att de inte kunde påverka sitt arbete. De drar sig även för
att kritisera arbetsvillkor och arbetsmiljö. Bristen på stöd från
chefen är också vanligare inom denna stora grupp. Inlåsningen
är större i LO-grupperna och bland de lågutbildade. {Källa: Yrkes- och arbetsplatsinlåsning. Arbete och Hälsa nr
2000:5-Bo Gruselius] Och nu under kris tider minskar bemanningar
överallt. Då är det "Futurum" är
kanske någonting för dig.
Om
du vill förbättra något...![]()
Hur förbättrar man den
psykosociala
arbetsmiljön?
"- På vår arbetsplats har vi både
organisations- problem och dåliga chefer, som med sina beslut gör att alla mår dåligt".
Frågor och
svar.
Även
de anställda själva har ett ansvar för
arbetsmiljön:
Vållandenämnd VN Ärende: 940/00
Om
"att
vägra utföra farligt arbete"
(VN
ärende: 870/00)
Om du inte är trivs och kritiska mot arbetsorganisationen på din
arbetsplats
var så god läs den först, fundera och
besvara;
Vad är
Operatörsunderhåll
är för något?
Bra att veta..
Ska vi alla bli "städare"?
TBA Skyddsombuden kontrollerar och förbättrar
arbetsmiljön...
Arbetsbelastningen
är fortfarande ett stort problem...
Sammanställningen av de sista årens
arbetsmiljöronderna visar klart och tydligt att
Terminalens personal upplever många besvär som
har med arbetet göra. Över två hundra arbetskamrater har sökt vård för förra året. Lyft, trånghet, buller
samt dålig arbetsorganisation och ledarskap är bidragande orsak till
sjukfrånvaron och lägre VIP och produktivitets siffror. Dessa är nu Årsta postterminalens största problem och snart hamnar Segeltorp och
Tomteboda på samma läge.
De försämringarna har skapats av strukturförändringarna(nedläggning av terminaler) och lösningen är, att göra stora
arbetsmiljöförbättringar som skyddsombuden pekar ut.
Det har gjorts
en ergonomisk kartläggning och riskbedömning vid våra maskiner ute
på arbetsplatserna som visar vägen till förbättringar.
>
FSM studie.
som visar ergonomiska brister vid
maskinerna.
Var sjunde
yrkesverksam
känner sig ofta tömd på energi. Var tionde
är ofta psykiskt överansträngd och
känslomässigt utmattad. De är eller riskerar
därmed att bli utbrända. Det visar en undersökning som "Arbetsliv i
utveckling" låtit göra:
Nyheter -
Arkiv - Fakta - Juridik
Anledningen
till detta, tycker vi, är att kunna konkurrera med omvärlden. Man glömmer att
Sverige har uppnått välfärden utan att följa västvärldens vilda spår.
Man är nu ute efter ett levnads/arbetssätt som skadar allt och alla.
Återhämtning
viktigare än vi tror
Återhämtning
är betydligt viktigare för hälsan än man tidigare trott och den
som får tillräckligt med vila kan inte bli utbränd,
tror forskare idag. Man identifierar tre typer av trötthet: fysisk,
mental och känslomässig trötthet. För att bli
pigg krävs olika former av återhämtning.
Det är inte säkert att
motion och umgänge alltid är den bästa formen av rekreation
på fritiden.
Ibland kan zappande framför TV:n eller bara slöa vara just det som kroppen behöver. Att göra ingenting är för många en bortglömd konst.
I Arbetsmiljöupplysningens fokusområde Återhämtning behandlas olika
typer av trötthet och återhämtning, sömnens betydelse,
natt- och skiftarbete, vardagsmotion och hur man på arbetsplatsen
kan verka för att ge utrymme för reflektion.
Läs mer på arbetsmiljoupplysningen.se
Tillgång till gällande föreskrifter:
"Det
väsentliga är att de finns tillgängliga för arbetstagarna
och inte hur de finns tillgängliga".
Huvudskyddsombuden ställer krav på Posten!
Huvudskyddsombuden är överens om att krav
måste ställas på Posten för att förbättra
maskinoperatörernas arbetsmiljö.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter i AFS
1998:1 ska följas.
I AFS 1998:1 finns bland annat föreskrifter om att ensidigt,
monotont och starkt styrt arbete inte får förekomma.
Om det inte finns teknik som kan undanröja
denna typ av arbeten så skall tiden med såna
arbetsuppgifter vara så kortvarig som möjligt för
den enskilde arbetstagaren.
Vi tror på goda grunder att orsaken till arbetsskador,
tillbud och sjukskrivningar i hög
grad beror på bemanningen,
oergonomiska och monotona
samt ensidiga
arbetsuppgifter.
|
Terminalens
|
samtal rättigheter och skyldigheter |
S t R e s S |
"Pulsen
dunkar och adrenalinet stiger. Så är det när stressen ökar. Ibland är det en skön utmaning. Men ofta känns det jobbigt. För oss terminalarbetare är stressen en komponent till det dagliga arbetet, särskilt vid urslagstider, alltså många gånger om dygnet..." |
|
|