Frågor om skyddsombud - 2   1   3

  

 



Hur utses skyddsombud?

Ett skyddsombud utses i första hand av den facklig organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Skyddsombudet utses på samma sätt som andra fackliga förtroendevalda t ex på ett årsmöte eller på ett medlemsmöte. Finns det ingen facklig organisation på arbetsplatsen kan arbetstagarna ändå välja ett skyddsombud.

När skyddsombudet blivit utsett ska det anmälas
till arbetsgivaren och till Arbetsmiljöverket (www.av.se).

Om det är facket som valt skyddsombudet är det facket som gör anmälan. Det finns en särskild anmälningsblankett som ska fyllas i. Blanketter kan man ringa och beställa gratis från Arbetsmiljöverkets Publikationsservice, telefon 08-730 97 00.

I vissa fall väljer man arbetsplatsombud.
Om arbetsplatsombudet även ska vara skyddsombud är det mycket viktigt att det framgår i beslutet. På blanketten till AV ska det endast stå "skyddsombud". Om ordet skyddsombud inte finns med på anmälningsblanketten, kan det leda till att arbetsgivaren, Arbetsmiljöinspektionen och i sista hand Arbetsdomstolen inte accepterar att personen i fråga är skyddsombud. Det kan i sin tur leda till att den utsedda arbetstagaren helt saknar rättsligt stöd enligt arbetsmiljölagstiftningen.

Ett skyddsombud väljs på högst tre år i taget. Om samma person blir omvald som skyddsombud för ytterligare en period måste det ändå anmälas hos både arbetsgivaren och Arbetsmiljöverket.

Ett skyddsombud ska utses för ett skyddsområde. Med det menas det område inom vilket skyddsombudet företräder arbetstagarna. Det kan till exempel vara en avdelning på ett sjukhus, men det kan också vara medlemmarna i samma fackliga organisation. Det är facket som bestämmer skyddsområdet.


Av: Maria Steinberg

PS- Tomteboda Huvudskyddsombudet: Den som har blivit vald till skyddsombud och anmält det till Arbetsmiljöverket brukade få tidningen Du&jobbet gratis, förut. Att prenumerera till tidningen kostar idag en hel del.

Anmälan av skyddsombud

         Det är den organisation som utsett ombudet, som skall anmäla ombudet till styrelsens skyddsombudsregister. Blanketter brukar finnas hos organisationerna men kan annars fås hos styrelsens IT-enhet.

         Organisationen skall också göra anmälan till arbetsgivaren om valet. Detta är en förutsättning för att skyddsombudet skall inträda i sina rättigheter gentemot arbetsgivaren.

         Enligt arbetsmiljölagen svarar arbetsgivaren och organisationen gemensamt för skyddsombudens utbildning. Inom SAF, LO och PTK  området brukar sådan utbildning ordnas av Arbetarskyddsnämnden, 08-402 02 00, som är ett gemensamt organ för dessa organisationer. De brukar också ha en hel del tryckt  informations- och utbildningsmaterial.
 

Skyddsrond

     Den enda bestämmelse som finns om skyddsrond är 7 § arbetsmiljöförordningen som anger att vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond. Hur ofta detta skall eller bör ske anges inte.

    Hur snabbt en brist behöver åtgärdas är naturligtvis beroende av hur allvarlig den är. Om det finns överhängande risker för liv eller hälsa bör åtgärder vidtas omedelbart. Är det fråga om risker på längre sikt kan det i stället vara tillräckligt att åtgärderna tas in i en handlingsplan för t. ex det närmaste året.

    Ett skyddsombud kan alltid kontakta Yrkesinspektionen för att påpeka eventuella brister på företaget. Det är dock önskvärt att man alltid först ger arbetsgivaren  rimlig tid att rätta till bristerna. Några närmare detaljregler om hur lång tid som behövs för detta i olika situationer finns inte.
 

Skyddsombud

    Enligt 6 kap 2 § arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) utses skyddsombuden av den lokala arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i  förhållande till arbetsgivaren. Om det inte finns någon sådan organisation utses skyddsombuden direkt av arbetstagarna på arbetsstället, t. ex. på ett möte eller genom val med valsedlar.

    Enligt 4 § svarar arbetsgivare och arbetstagare gemensamt för att skyddsombud för erforderlig utbildning. Sådan utbildning brukar tillhandahållas av t. ex. Arbetarskyddsnämnden, Box 3208, 103 64 Stockholm, Tel 08-402 02 00.

    Fackföreningarna brukar vanligen utse någon medlem till skyddsombud. Detta är dock inte nödvändigt enligt lagen utan de kan också, om de så önskar, utse någon icke-medlem.

    Enligt 6 kap 5 § arbetsmiljölagen har skyddsombud rätt till den ledighet som fordras för uppdraget. Arbetarskyddsstyrelsen är inte beredd att ta ställning till hur lång tid som behövs för uppdraget. Tidsåtgången regleras ibland i de arbetsmiljöavtal som finns på vissa delar av arbetsmarknaden. Annars kan råd fås från yrkesinspektionen.

    Ett skyddsombud "ansvarar" aldrig för arbetsmiljön utan detta ansvar vilar på arbetsgivaren och de andra ansvarssubjekt som anges i 3 kap arbetsmiljölagen.

     Skyddsombudets uppgift är att för arbetstagarnas räkning bevaka arbetsmiljön, delta i företagets planering samt hos arbetsgivaren begära de åtgärder som ombudet anser behövs.

   Skyddsombudets uppdrag gäller bara arbetstagarna i det företag för vilket ombudet har utsetts. Däremot gäller det på alla platser där dessa personer arbetar, oavsett var inom Sverige som detta sker. Skyddsombudet har rätt att komma in även på arbetsställen där någon annan arbetsgivare råder om det behövs för att uppdraget skall kunna fullgöras.

    Skyddsombudet kan inte överlåta sina befogenheter till någon annan. Däremot kan ett ombud naturligtvis komma överens med t. ex. skyddsombudet hos en beställare att denna skall meddela ombudet om eventuellt iakttagna missförhållanden för konsulter eller annan utsänd arbetskraft.

    Enligt 6 kap 14 § arbetsmiljölagen inträder ett skyddsombud i sina rättigheter när den organisation eller de arbetstagare som har valt ombudet har underrättat arbetsgivaren om valet. Om valet skulle ifrågasättas kan det styrkas genom t. ex protokollsutdrag, intyg från fackföreningens ordförande eller någon liknande handling. Något bemyndigande från någon myndighet behövs inte. Däremot skall ett ombud snarast möjligt efter valet anmälas till Arbetarskyddsstyrelsen. Blankett för detta kan beställas från styrelsens IT-enhet.

upp  

 

Antalet ledamöter i en skyddskommitté

          I arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen finns inga detaljbestämmelser om hur många ledamöter det skall vara i kommittén. I lagen står bara (8 § ) att kommittén skall vara sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. I 8 § arbetsmiljöförordningen står att antalet ledamöter i skyddskommitté bestäms med hänsyn till antal arbetstagare vid arbetsstället, arbetets natur och arbetsförhållandena.

      Längre tillbaks fanns det centrala avtal på arbetsmarknaden som innehöll mer detaljerade bestämmelser om skyddskommitténs sammansättning. Dessa avtal har dock numera upphört och nya sådana avtal finns bara på några enstaka områden.

       I praktiken torde det därför gå till så att arbetsgivaren och de fackliga organisationerna var för sig utser så många ledamöter som de anser behövs.

      Vanligen träffar man en lokal överenskommelse om detta. Om man inte kan komma överens och arbetsgivaren tycker att facket har utsett för många kan det ytterst bli en lönetvist som får avgöras i domstol. Yrkesinspektionen har inga befogenheter att avgöra en sådan tvist
.
 

Skyddsombuds uppgifter

     Ett skyddsombud väljs normalt av facket och är arbetstagarnas förtroendeman. Uppgiften är att bevaka arbetsmiljön och arbetsgivarens arbetsmiljöarbete. Om skyddsombudet upptäcker brister i arbetsmiljön skall dessa rapporteras till arbetsgivaren. Skyddsombudet har inget eget ansvar för arbetsmiljön utan detta ansvar vilar på arbetsgivaren och de andra skyddsansvariga som anges i 3 kap arbetsmiljölagen.
 

Gemensamt skyddsombud

     Enligt 6 kap 2 § arbetsmiljölagen gäller följande:

    "2 § På arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsättes, skall bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud. Skyddsombud skall utses även på annat arbetsställe, om arbetsförhållandena påkallar det. För skyddsombud bör ersättare utses.

    Skyddsombud utses av lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns ej sådan organisation, utses skyddsombud av arbetstagarna.

    För arbetsställe där skyddskommitté som avses i 8 § inte har tillsatts får lokal  avdelning av förbund eller med sådan avdelning jämförlig sammanslutning av arbetstagare utse skyddsombud utanför kretsen av arbetstagarna på arbetsstället (regionalt skyddsombud). Rätten att utse regionalt skyddsombud gäller endast om avdelningen eller sammanslutningen har någon medlem på arbetsstället."

    Ett skyddsombud skall alltså enligt huvudregeln utses bland arbetstagarna vid ett företag. Skyddsombudet verkar sedan till förmån för alla de arbetstagare i företaget, som arbetar på det aktuella arbetsstället. Ombudet har inga befogenheter såvitt gäller dem som är anställda i andra företag.

    Normalt behövs det alltså minst ett skyddsombud i vart och ett av de tre företag, som Ni nämner.

    Om man vill utse ett gemensamt skyddsombud för två företag har det förekommit att ombudet anställs på halvtid i båda företagen och därefter utses till skyddsombud i båda. Styrelsen känner inte till något fall där någon på detta sätt anställts i tre olika företag.

    En sådan lösning är visserligen formellt möjlig. Det finns dock risk för att det kan få konsekvenser för skatt, pension, sjukersättning och a-kassa om man går ner till 1/3 anställning, d. v. s bara ca 13 timmar i veckan. Detta bör undersökas innan man väljer en sådan lösning.

    Under alla förhållanden är det dock inte arbetsgivaren som avgör hur detta skall ordnas utan den lokala fackliga organisationen, som ju enligt lagtexten är den som utser skyddsombuden.

Information till skyddsombud

     Enligt 6 kap 4 § arbetsmiljölagen skall skyddsombud delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Skyddsombud skall vidare delta vid upprättande av handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §.

    Arbetsgivaren skall vidare underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område.

    Enligt 6 kap 6 § samma lag har skyddsombud rätt att ta del av de handlingar och Få de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet.

    Om en arbetsgivare inte uppfyller lagens bestämmelser om skyddsombud kan det eventuellt bli fråga om att tillämpa bestämmelsen i 6 kap 10 § som föreskriver att skyddsombud inte får hindras att fullgöra sina uppgifter.

    En arbetsgivare som bryter mot 6 kap 10 § kan bli skadeståndsskyldig. En process om skadestånd förs i normalt i arbetsdomstolen a v den fackliga organisation som har utsett ombudet. Det är domstolen som avgör om skadestånd skall utgå.

     Ni bör alltså vända Er till Er fackliga organisation för vidare diskussioner om vilka åtgärder som behöver vidtas.

 

Skyddsombudens medverkan vid rehabilitering

     Enligt 3 kap 2 a § arbetsmiljölagen skall arbetsgivaren se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring vilar på honom.

    Några närmare föreskrifter om hur denna verksamhet skall organiseras finns inte i arbetsmiljölagen.

    Arbetarskyddsstyrelsen har gett ut föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1).

    Ur dessa kan följande citeras:

    "2 § Arbetsgivaren skall organisera och bedriva verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering för arbetstagarna.

    3 § Arbetsgivaren skall ange mål för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering.

    4 § Arbetsgivaren skall fortlöpande ta reda på vilka behov av åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering som finns bland arbetstagarna.

    5 § Arbetsgivaren skall så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för de arbetstagare som har behov därav.

     6 § Arbetsgivaren skall klargöra hur arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering skall fördelas. Den som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering skall ha de befogenheter och resurser samt de kunskaper och den
kompetens som behövs för uppgifterna.

    7 § Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten skall organiseras så att  den kan ske i samarbete med de enskilda arbetstagare som berörs av åtgärderna samt med deras företrädare i arbetsmiljöfrågor.

    8 § Verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering skall organiseras så att den kan bedrivas i samarbete med försäkringskassan och myndigheter som är berörda.

    9 § Arbetsgivaren skall årligen följa upp verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering samt göra de ändringar som föranleds av uppföljningsresultatet.

    10 § Arbetsgivaren skall ha de rutiner som behövs för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering.

    11 § Om det behövs med hänsyn till verksamhetens art eller omfattning skall mål (3§), fördelning (6 §), uppföljning (9 §) och rutiner (10 §) dokumenteras skriftligt."

    Samarbetet med skyddsombuden berörs således i 7 §. I råden till denna paragraf sägs bl. a. följande:

    "Arbetstagarnas företrädare i arbetsmiljöfrågor är viktiga samarbetspartners när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering. Företrädare kan vara skyddsombud  eller arbetstagarnas representanter i skyddskommittén. Enligt 6 kap. 4 § arbetsmiljölagen skall skyddsombudet inom sitt skyddsområde bl.a. vaka över att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap. 2 a §."

    Man kan alltså konstatera att arbetsmiljölagen utgår från att skyddsombud eller skyddskommittéer skall delta i verksamheten med rehabilitering av arbetstagare.

    De citerade bestämmelserna är inte straffbelagda. Om en arbetsgivare inte uppfyller lagens bestämmelser om skyddsombud kan det i stället eventuellt bli fråga om att tillämpa bestämmelsen i 6 kap 10 § som föreskriver att skyddsombud inte får hindras att fullgöra sina uppgifter.

     En arbetsgivare som bryter mot 6 kap 10 § kan bli skadeståndsskyldig. En process om skadestånd förs i normalt i arbetsdomstolen av den fackliga organisation som har utsett ombudet.

    I sådana frågor bör Ni därför vända Er till Er fackliga organisation för vidare diskussioner om vilka åtgärder som behöver vidtas.

    Arbetarskyddsstyrelsen känner inte till om det i försäkringslagstiftningen finns bestämmelser om skyddsombuds medverkan vid rehabiliteringsutredningar. Försäkringskassan bör känna till detta.



Förhandlingar om förändringar 
i den sociala kontakten på arbetsplatsen

     Frågor om förhandlingar vid förändringar i arbetet regleras inte i arbetsmiljölagen utan i medbestämmandelagen. Den lagen ligger utanför Arbetarskyddsstyrelsens verksamhetsområde. Man bör därför vända sig till fackliga organisationen.

    Däremot skall skyddsombud enligt 6 kap 4 arbetsmiljölagen delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation. Arbetsgivaren skall också underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område.

    Om Ni anser att arbetet utsätter arbetstagarna för en oacceptabel psykisk påfrestning kan Ni vända Er till Yrkesinspektionen i distriktet och be att de utreder frågan.
 

 

Huvudskyddsombud

     Enligt 6 kap 3 § arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) skall - om det vid ett arbetsställe finns mer än ett skyddsombud - ett av ombuden utses att vara huvudskyddsombud. Detta innebär dock inte nödvändigtvis att huvudskyddsombudet måste ha ett eget skyddsområde. På större arbetsställen går det ofta till så att ett skyddsombud, som väljs till huvudskyddsombud, därmed lämnar sitt tidigare skyddsområde för att i stället verka över hela arbetsstället. 
     För det tidigare skyddsområdet utses då ett nytt skyddsombud.

    Det finns inget som hindrar att ett skyddsombud behåller sitt tidigare skyddsområde jämsides med uppgiften som huvudskyddsombud. På mindre arbetsställen är detta mycket vanligt. Det är den organisation eller - om någon organisation med kollektivavtal inte finns - de arbetstagare som valt ombudet som avgör hur skyddsområdena fördelas. 

    Enligt 6 § arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) kan före valet samråd ske med arbetsgivaren eller yrkesinspektionen om detta.

    Den situation som Ni beskriver - att en person som inte redan är skyddsombud väljs till huvudskyddsombud utan att tilldelas ett eget skyddsområde - är också möjlig. Formellt får den uppfattas som att personen samtidigt väljs till skyddsombud och huvudskyddsombud, även om detta normalt inte sägs uttryckligen. Vederbörande kan sedan - i enlighet med vad om sagts ovan -tilldelas eller, om det bedöms lämpligare, inte tilldelas ett eget skyddsområde. Denna situation torde dock vara mindre vanlig.

    Många olika typer av organisation är således möjliga när det gäller skyddsombudsverksamheten. Därför är det naturligtvis viktigt att de som förrättar valet ser till att det tydligt klargörs vad valet innebär och vilka uppdrag som olika valda personer har fått.

    Ett skyddsombud eller huvudskyddsombud måste väljas till just skyddsombud eller huvudskyddsombud för att få de rättigheter som anges i 6 kap arbetsmiljölagen.

    Om någon väljs till arbetsmiljösamordnare utan att samtidigt väljas till skyddsombud eller huvudskyddsombud kommer den personen inte att få dessa rättigheter. Däremot är det inget som hindrar att ett skyddsombud eller huvudskyddsombud också ges titeln arbetsmiljösamordnare.

upp   avsnitt3  

  





Frågor om 
skyddsombud -1

Frågor om 
skyddsombud -3

 


Vid denna sida: 

Skyddsombudens rätt 
till information

           
Skyddsronder

           
Regler om skyddsombud

Arbetsmiljöombuds 
rättsliga status

           
Ledighet för skyddsombud

           
Anmälan om skyddsombud

           
Regionala skyddsombud

 

 

 

 

 

 

Arbetsorganisations- & ledarskapsfrågor:


1 Taylorism och den 
moderna organisationen


2 Ledarskap

3 Ledarrollen
    
Bedömning
    Kvinnligt - Manligt
    Bra atmosfär
    Makt

4 Vision 97 och  
Framtidens arbetsplats

5 Den goda arbetsorganisationen

6 Kriterier för en god arbetsorganisation

7 Psykologiska och 
sociala arbetsmiljörisker vid
organisatoriska förändringar

8
Den goda arbetsmiljön
och arbetsorganisation





 

Tomteboda Huvudskyddsombudet Plan 2½, 17300 Tomteboda - Tfn 781 75 82          
 Webbmäster: Erhan Gömüç