|
SKYDDSOMBUDENS
RÄTTIGHETER |
Tomteboda  Huvudskydds- ombudet
|
|
Ett
skyddsombud utses i första hand
av den facklig organisation som har
kollektivavtal med arbetsgivaren. Skyddsombudet utses på samma sätt
som andra fackliga förtroendevalda t ex på ett årsmöte eller på ett
medlemsmöte. Finns det ingen facklig organisation på arbetsplatsen kan
arbetstagarna ändå välja ett skyddsombud. PS-
Tomteboda Huvudskyddsombudet: Den som har blivit vald till skyddsombud och anmält det till Arbetsmiljöverket
brukade få tidningen Du&jobbet gratis, förut. Att prenumerera till
tidningen kostar idag en hel del. Det är den organisation som utsett ombudet, som skall anmäla ombudet till styrelsens skyddsombudsregister. Blanketter brukar finnas hos organisationerna men kan annars fås hos styrelsens IT-enhet. Organisationen skall också göra anmälan till arbetsgivaren om valet. Detta är en förutsättning för att skyddsombudet skall inträda i sina rättigheter gentemot arbetsgivaren.
Enligt arbetsmiljölagen svarar arbetsgivaren och organisationen gemensamt
för skyddsombudens utbildning. Inom SAF, LO och PTK området brukar
sådan utbildning ordnas av Arbetarskyddsnämnden, 08-402 02 00,
som är ett gemensamt organ för dessa organisationer. De brukar
också ha en hel del tryckt informations- och utbildningsmaterial.
Den enda bestämmelse som finns om skyddsrond är 7 § arbetsmiljöförordningen som anger att vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond. Hur ofta detta skall eller bör ske anges inte. Hur snabbt en brist behöver åtgärdas är naturligtvis beroende av hur allvarlig den är. Om det finns överhängande risker för liv eller hälsa bör åtgärder vidtas omedelbart. Är det fråga om risker på längre sikt kan det i stället vara tillräckligt att åtgärderna tas in i en handlingsplan för t. ex det närmaste året.
Ett skyddsombud kan alltid kontakta Yrkesinspektionen för att påpeka
eventuella brister på företaget. Det är dock önskvärt
att man alltid först ger arbetsgivaren rimlig tid att rätta
till bristerna. Några närmare detaljregler om hur lång
tid som behövs för detta i olika situationer finns inte.
Enligt 6 kap 2 § arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) utses skyddsombuden av den lokala arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Om det inte finns någon sådan organisation utses skyddsombuden direkt av arbetstagarna på arbetsstället, t. ex. på ett möte eller genom val med valsedlar. Enligt 4 § svarar arbetsgivare och arbetstagare gemensamt för att skyddsombud för erforderlig utbildning. Sådan utbildning brukar tillhandahållas av t. ex. Arbetarskyddsnämnden, Box 3208, 103 64 Stockholm, Tel 08-402 02 00. Fackföreningarna brukar vanligen utse någon medlem till skyddsombud. Detta är dock inte nödvändigt enligt lagen utan de kan också, om de så önskar, utse någon icke-medlem. Enligt 6 kap 5 § arbetsmiljölagen har skyddsombud rätt till den ledighet som fordras för uppdraget. Arbetarskyddsstyrelsen är inte beredd att ta ställning till hur lång tid som behövs för uppdraget. Tidsåtgången regleras ibland i de arbetsmiljöavtal som finns på vissa delar av arbetsmarknaden. Annars kan råd fås från yrkesinspektionen.
Ett skyddsombud "ansvarar" aldrig för arbetsmiljön utan detta
ansvar vilar på arbetsgivaren och de andra ansvarssubjekt som anges i 3 kap
arbetsmiljölagen. Skyddsombudets uppdrag gäller bara arbetstagarna i det företag för vilket ombudet har utsetts. Däremot gäller det på alla platser där dessa personer arbetar, oavsett var inom Sverige som detta sker. Skyddsombudet har rätt att komma in även på arbetsställen där någon annan arbetsgivare råder om det behövs för att uppdraget skall kunna fullgöras. Skyddsombudet kan inte överlåta sina befogenheter till någon annan. Däremot kan ett ombud naturligtvis komma överens med t. ex. skyddsombudet hos en beställare att denna skall meddela ombudet om eventuellt iakttagna missförhållanden för konsulter eller annan utsänd arbetskraft. Enligt 6 kap 14 § arbetsmiljölagen inträder ett skyddsombud i sina rättigheter när den organisation eller de arbetstagare som har valt ombudet har underrättat arbetsgivaren om valet. Om valet skulle ifrågasättas kan det styrkas genom t. ex protokollsutdrag, intyg från fackföreningens ordförande eller någon liknande handling. Något bemyndigande från någon myndighet behövs inte. Däremot skall ett ombud snarast möjligt efter valet anmälas till Arbetarskyddsstyrelsen. Blankett för detta kan beställas från styrelsens IT-enhet.
Antalet ledamöter i en skyddskommitté I arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen finns inga detaljbestämmelser om hur många ledamöter det skall vara i kommittén. I lagen står bara (8 § ) att kommittén skall vara sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. I 8 § arbetsmiljöförordningen står att antalet ledamöter i skyddskommitté bestäms med hänsyn till antal arbetstagare vid arbetsstället, arbetets natur och arbetsförhållandena. Längre tillbaks fanns det centrala avtal på arbetsmarknaden som innehöll mer detaljerade bestämmelser om skyddskommitténs sammansättning. Dessa avtal har dock numera upphört och nya sådana avtal finns bara på några enstaka områden.
I praktiken torde det därför gå till så att arbetsgivaren
och de fackliga organisationerna var för sig
utser så många ledamöter som de anser behövs.
Ett skyddsombud väljs normalt av facket och är arbetstagarnas
förtroendeman.
Uppgiften är att bevaka arbetsmiljön och arbetsgivarens arbetsmiljöarbete.
Om skyddsombudet upptäcker brister i arbetsmiljön skall dessa
rapporteras till arbetsgivaren. Skyddsombudet har
inget eget ansvar för arbetsmiljön utan detta ansvar vilar på arbetsgivaren
och de andra skyddsansvariga som anges i 3 kap
arbetsmiljölagen.
Enligt 6 kap 2 § arbetsmiljölagen gäller följande: Skyddsombud utses av lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns ej sådan organisation, utses skyddsombud av arbetstagarna. För arbetsställe där skyddskommitté som avses i 8 § inte har tillsatts får lokal avdelning av förbund eller med sådan avdelning jämförlig sammanslutning av arbetstagare utse skyddsombud utanför kretsen av arbetstagarna på arbetsstället (regionalt skyddsombud). Rätten att utse regionalt skyddsombud gäller endast om avdelningen eller sammanslutningen har någon medlem på arbetsstället." Ett skyddsombud skall alltså enligt huvudregeln utses bland arbetstagarna vid ett företag. Skyddsombudet verkar sedan till förmån för alla de arbetstagare i företaget, som arbetar på det aktuella arbetsstället. Ombudet har inga befogenheter såvitt gäller dem som är anställda i andra företag. Normalt behövs det alltså minst ett skyddsombud i vart och ett av de tre företag, som Ni nämner. Om man vill utse ett gemensamt skyddsombud för två företag har det förekommit att ombudet anställs på halvtid i båda företagen och därefter utses till skyddsombud i båda. Styrelsen känner inte till något fall där någon på detta sätt anställts i tre olika företag. En sådan lösning är visserligen formellt möjlig. Det finns dock risk för att det kan få konsekvenser för skatt, pension, sjukersättning och a-kassa om man går ner till 1/3 anställning, d. v. s bara ca 13 timmar i veckan. Detta bör undersökas innan man väljer en sådan lösning. Under alla förhållanden är det dock inte arbetsgivaren som avgör hur detta skall ordnas utan den lokala fackliga organisationen, som ju enligt lagtexten är den som utser skyddsombuden. Enligt 6 kap 4 § arbetsmiljölagen skall skyddsombud delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Skyddsombud skall vidare delta vid upprättande av handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §. Arbetsgivaren skall vidare underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område. Enligt 6 kap 6 § samma lag har skyddsombud rätt att ta del av de handlingar och Få de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet. Om en arbetsgivare inte uppfyller lagens bestämmelser om skyddsombud kan det eventuellt bli fråga om att tillämpa bestämmelsen i 6 kap 10 § som föreskriver att skyddsombud inte får hindras att fullgöra sina uppgifter. En arbetsgivare som bryter mot 6 kap 10 § kan bli skadeståndsskyldig.
En process om skadestånd förs
i normalt i arbetsdomstolen a v den fackliga organisation som har utsett ombudet.
Det är domstolen som avgör om skadestånd skall utgå. Skyddsombudens medverkan vid rehabilitering Enligt 3 kap 2 a § arbetsmiljölagen skall arbetsgivaren se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring vilar på honom. Några närmare föreskrifter om hur denna verksamhet skall organiseras finns inte i arbetsmiljölagen. Arbetarskyddsstyrelsen har gett ut föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1). Ur dessa kan följande citeras: "2 § Arbetsgivaren skall organisera och bedriva verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering för arbetstagarna. 3 § Arbetsgivaren skall ange mål för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. 4 § Arbetsgivaren skall fortlöpande ta reda på vilka behov av åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering som finns bland arbetstagarna. 5 § Arbetsgivaren skall så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för de arbetstagare som har behov därav.
6 § Arbetsgivaren skall klargöra hur arbetet med arbetsanpassning
och
rehabilitering skall fördelas.
Den som arbetar med arbetsanpassning och
rehabilitering skall ha de befogenheter
och resurser samt de kunskaper och den
7 § Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten skall organiseras så att den kan ske i samarbete med de enskilda arbetstagare som berörs av åtgärderna samt med deras företrädare i arbetsmiljöfrågor. 8 § Verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering skall organiseras så att den kan bedrivas i samarbete med försäkringskassan och myndigheter som är berörda. 9 § Arbetsgivaren skall årligen följa upp verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering samt göra de ändringar som föranleds av uppföljningsresultatet. 10 § Arbetsgivaren skall ha de rutiner som behövs för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. 11 § Om det behövs med hänsyn till verksamhetens art eller omfattning skall mål (3§), fördelning (6 §), uppföljning (9 §) och rutiner (10 §) dokumenteras skriftligt." Samarbetet med skyddsombuden berörs således i 7 §. I råden till denna paragraf sägs bl. a. följande: "Arbetstagarnas företrädare i arbetsmiljöfrågor är viktiga samarbetspartners när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering. Företrädare kan vara skyddsombud eller arbetstagarnas representanter i skyddskommittén. Enligt 6 kap. 4 § arbetsmiljölagen skall skyddsombudet inom sitt skyddsområde bl.a. vaka över att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap. 2 a §." Man kan alltså konstatera att arbetsmiljölagen utgår från att skyddsombud eller skyddskommittéer skall delta i verksamheten med rehabilitering av arbetstagare. De citerade bestämmelserna är inte straffbelagda. Om en arbetsgivare inte uppfyller lagens bestämmelser om skyddsombud kan det i stället eventuellt bli fråga om att tillämpa bestämmelsen i 6 kap 10 § som föreskriver att skyddsombud inte får hindras att fullgöra sina uppgifter. En arbetsgivare som bryter mot 6 kap 10 § kan bli skadeståndsskyldig. En process om skadestånd förs i normalt i arbetsdomstolen av den fackliga organisation som har utsett ombudet. I sådana frågor bör Ni därför vända Er till Er fackliga organisation för vidare diskussioner om vilka åtgärder som behöver vidtas. Arbetarskyddsstyrelsen känner inte till om det i försäkringslagstiftningen finns bestämmelser om skyddsombuds medverkan vid rehabiliteringsutredningar. Försäkringskassan bör känna till detta.
Frågor om förhandlingar vid förändringar i arbetet regleras inte i arbetsmiljölagen utan i medbestämmandelagen. Den lagen ligger utanför Arbetarskyddsstyrelsens verksamhetsområde. Man bör därför vända sig till fackliga organisationen. Däremot skall skyddsombud enligt 6 kap 4 arbetsmiljölagen delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation. Arbetsgivaren skall också underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område. Om Ni anser att arbetet utsätter arbetstagarna för en oacceptabel
psykisk påfrestning kan Ni vända
Er till Yrkesinspektionen i distriktet och be att de utreder frågan.
Enligt 6 kap 3 § arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) skall - om det
vid ett arbetsställe finns mer än ett skyddsombud - ett av ombuden utses
att vara huvudskyddsombud. Detta innebär dock inte nödvändigtvis
att huvudskyddsombudet måste ha ett eget skyddsområde. På
större arbetsställen går det ofta till så att ett skyddsombud,
som väljs till huvudskyddsombud, därmed lämnar sitt tidigare skyddsområde
för att i stället verka över hela arbetsstället.
Det finns inget som hindrar att ett skyddsombud behåller sitt tidigare
skyddsområde jämsides med uppgiften som huvudskyddsombud. På
mindre arbetsställen är detta mycket vanligt. Det är den organisation
eller - om någon organisation med kollektivavtal inte finns - de arbetstagare
som valt ombudet som avgör hur skyddsområdena fördelas. Den situation som Ni beskriver - att en person som inte redan är skyddsombud väljs till huvudskyddsombud utan att tilldelas ett eget skyddsområde - är också möjlig. Formellt får den uppfattas som att personen samtidigt väljs till skyddsombud och huvudskyddsombud, även om detta normalt inte sägs uttryckligen. Vederbörande kan sedan - i enlighet med vad om sagts ovan -tilldelas eller, om det bedöms lämpligare, inte tilldelas ett eget skyddsområde. Denna situation torde dock vara mindre vanlig. Många olika typer av organisation är således möjliga när det gäller skyddsombudsverksamheten. Därför är det naturligtvis viktigt att de som förrättar valet ser till att det tydligt klargörs vad valet innebär och vilka uppdrag som olika valda personer har fått. Ett skyddsombud eller huvudskyddsombud måste väljas till just skyddsombud eller huvudskyddsombud för att få de rättigheter som anges i 6 kap arbetsmiljölagen. Om någon väljs till arbetsmiljösamordnare utan att samtidigt väljas till skyddsombud eller huvudskyddsombud kommer den personen inte att få dessa rättigheter. Däremot är det inget som hindrar att ett skyddsombud eller huvudskyddsombud också ges titeln arbetsmiljösamordnare.
|
Arbetsorganisations-
& ledarskapsfrågor:
|
