Frågor om Arbetstid

Arbetarskyddsstyrelsen:
Frågor om arbetstid

Huvudskyddsombudet
Tomteboda, 781 7582

            Raster
            Nattarbete
            Veckovila
            Arbetstid
            Arbetstidens längd vid skiftarbete
            Veckovila (2)
            Duschning på betald arbetstid
            Rasters längd
            Medicinsk kontroll av nattarbetande
            Beredskap

Raster

         Enligt 15 § arbetstidslagen skall rasterna förläggas så att arbetstagarna inte utför
         arbete mer än fem timmar i följd. Om en rast slutar klockan 9.34 skall alltså enligt
         lagen nästa rast börja senast 14.34.

         Raster får dock bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen om det är
         nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall
         eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana
         måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.

         Arbetstidslagen är dispositiv. Det betyder att den kan ändras genom
         kollektivavtal. Det kan alltså finnas kollektivavtal på Ert arbetsställe som reglerar
         pauserna på något annat sätt än som anges i lagen. I så fall gäller avtalet och inte
         lagen.

Nattarbete

         Enligt 13 § arbetstidslagen är arbete mellan 00.00 och 05.00 i princip förbjudet.
         Undantag får göras om arbetet är nödvändigt med hänsyn till allmänhetens behov
         eller andra särskilda omständigheter. Med stöd av detta undantag brukar man
         anse att sådana verksamheter som t. ex. sjukvård, tågtrafik, vissa
         processindustrier med kontinuerlig drift samt restaurangverksamhet får drivas även
         på nätterna.

         Detta gäller dock nog inte reparation av bussar. Om det gällde brådskande
         reparationer av ambulanser, polisbilar och brandbilar skulle antagligen undantaget
         vara tillämpligt men det förefaller ju inte gälla en sådan situation.

         Det finns dock en praxis, enligt vilken underhåll och service som är nödvändig för
         att hålla igång en verksamhet som enligt undantaget är tillåten på natten, också är
         tillåten nattetid. Busstrafik är ju tillåten på nätterna och då borde kanske även
         reparationerna vara det. Vi kan dock inte se att denna fråga har varit uppe till
         bedömning hos Arbetarskyddsstyrelsen.

Däremot har styrelsen bedömt frågan om underhållsarbete nattetid på industrier.

         Enligt praxis har då styrelsen godtagit sådana reparations- och översynsarbeten
         som måste utföras nattetid för att den normala driften skall kunna hållas igång.
         Detta blir t. ex. tillämpligt vid tvåskiftsarbete.

         Styrelsens arbetstidsnämnd lämnar ibland på begäran rådgivande uttalanden om
         vilka arbeten som kan anses falla under undantaget. Om Ni önskar ett sådant
         uttalande från nämnden bör Ni begära detta skriftligen hos styrelsens
         rättsekretariat. Ni bör då samtidigt ange varför det enligt Er uppfattning är
         oundgängligen nödvändigt att utföra reparationerna nattetid.

         Om ett visst arbete inte anses vara tillåtet som nattarbete kan ändå undantag från
         nattarbetsförbudet göras genom kollektivavtal. Om Ni önskar ett sådant avtal bör
         Ni vända Er till Ert/Era avtalsslutande fackliga organisationer för diskussioner om
         detta.

         Om ett sådant avtal inte kan åstadkommas eller om företaget inte alls har något
         kollektivavtal kan en ansökan om dispens göras hos styrelsen. Till en sådan
         ansökan bör fogas förhandlingsprotokoll eller liknande som visar att avtal inte har
         kunnat träffas, detaljerade uppgifter om arbetets art och de tider då det skall
         utföras samt uppgift om hur många arbetstagare som är berörda och vilka
         befattningar de har.

         Styrelsen behöver också få en kopia av gällande kollektivavtal vid företaget för att
         kontrollera att inte detta avtal gjort undantag från lagens regler om nattvila. Om så
         skulle vara fallet kan styrelsen nämligen inte pröva en dispensansökan.

Veckovila

         Enligt 14 § arbetstidslagen skall arbetstagarna ha minst 36 timmars
         sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Till veckovilan räknas
         inte beredskapstid. Veckovilan skall så långt möjligt förläggas till veckoslut
         Undantag från reglerna om veckovila får göras tillfälligt om det föranleds av något
         särskilt förhållande som arbetsgivaren inte har kunnat förutse.

         Det är möjligt att lägga veckovilan växelvis i början och i slutet av en vecka. Man
         kan på det sättet lägga ihop två veckovilor och ge arbetstagarna ledigt från fredag
         00.00 till söndag 24.00. Om man lägger ut en sådan ledighet vartannat veckoslut
         uppfyller man lagens krav.

         Arbetstidslagen är dispositiv och kan ändras genom kollektivavtal. Det kan alltså
         finnas kollektivavtal på ett arbetsställe som reglerar veckovilan på något annat sätt.
         I så fall gäller avtalet och inte lagen. Arbetarskyddsstyrelsen känner inte till vilka
         sådana avtal som finns.

Arbetstid

         I arbetstidslagen finns bl. a. bestämmelser om övertid, nattvila och dygnsvila.
         Arbetsgivarna är i princip skyldiga att organisera verksamheten så att dessa
         bestämmelser kan följas.

         Arbetstidslagen kan emellertid frångås eller helt sättas ur spel genom
         kollektivavtal. Om sådana avtal finns på Ert område känner styrelsen inte till. Ni
         bör vända Er till Er fackliga organisation för att få svar på den frågan. Om det
         finns ett sådant avtal bör facket också kunna upplysa om dess innehåll.

         Sverige är skyldigt att överföra EG-direktiven till svenska föreskrifter. När det
         gäller EG-direktivet om arbetstid, som har nummer 93/104/EG, anses detta ha
         överförts genom en ändring 1996 i den svenska arbetstidslagen. Ändringen
         innebär att undantag genom kollektivavtal får göras endast under förutsättning att
         avtalet inte innebär att mindre förmånliga bestämmelser än direktivet skall
         tillämpas.

Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det innebär mindre förmånliga regler för
arbetstagarna än som följer av direktivet.

Arbetstidens längd vid skiftarbete

Enligt arbetstidslagen finns följande begränsningar i arbetstidens förläggning.

         Arbetstidslagen är dispositiv och kan ändras genom kollektivavtal. Det kan alltså
         finnas kollektivavtal på ett arbetsställe som reglerar både natt- och veckovilan på
         något annat sätt. I så fall gäller avtalet och inte lagen. Arbetarskyddsstyrelsen
         känner inte till vilka sådana avtal som finns. De är dock relativt vanliga. De flesta
         fall av skiftarbete nattetid regleras troligen genom avtal.

         Det är sannolikt rätt vanligt att man i sådan avtal också har reglerat frågan om
         arbetstidens längd per vecka. I lagen finns däremot inga särskilda regler om
         veckoarbetstiden vid nattarbete.

Om Ni vill veta vilka avtal som finns på Ert område bör Ni vända Er till Er fackliga
organisation.

Veckovila

         Enligt 14 § arbetstidslagen skall arbetstagarna ha minst 36 timmars
         sammanhängande veckovila under varje sjudagarsperiod. Beredskapstid räknas
         inte som veckovila. Vilan kan förläggas när som helst under sjudagarsperioden.
         För den som arbetar lördag och söndag kan den läggas ut på andra veckodagar.

         Arbetstidslagen har inga regler om den längsta tillåtna arbetstiden per dag. Det går
         alltså bra att lägga ut 10 timmars arbetstid per dag, så länge man följer
         bestämmelserna om nattvila och veckovila och inte heller överskrider den högsta
         tillåtna veckoarbetstiden.

         Frågor om betalning för arbete eller ledighet och vad som skall räknas in i den
         betalda arbetstiden regleras inte alls i arbetstidslagen. De brukar däremot
         behandlas i kollektivavtalen. Sådana frågor ligger utanför Arbetarskyddsstyrelsens
         verksamhetsområde. Vi kan därför inte svara på dem.

Ni bör vända Er till Er fackliga organisation både när det gäller löneavtal och
eventuella arbetstidsavtal.

Duschning på betald arbetstid

         Frågor om betalning för arbete och vad som skall räknas in i den betalda
         arbetstiden regleras inte i arbetsmiljölagen. De brukar däremot behandlas i
         kollektivavtalen. Sådana frågor ligger också utanför Arbetarskyddsstyrelsens
         verksamhetsområde. Vi kan därför inte svara på frågan. Ni bör i stället vända Er
         till Er fackliga organisation.

Rasters längd

         Enligt 15 § arbetstidslagen skall rasterna förläggas så att arbetstagarna inte utför
         arbete mer än fem timmar i följd. Lagen anger inte hur lång en rast skall vara. Om
         det bara finns en rast under arbetsdagen brukar man dock räkna med att denna
         bör vara minst 30 min.

         Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen om det är nödvändigt
         med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan
         händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll
         räknas in i arbetstiden.

Arbetarskyddsstyrelsen känner inte till vilka kollektivavtal som finns i Er
verksamhet. I den frågan bör Ni vända Er till Er fackliga organisation.

Medicinsk kontroll av nattarbetande

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om medicinsk kontroll av nattarbetande
(AFS 1997:8).

         är en överföring av artikel 9 i direktivet 93/104/EG, som behandlar vissa
         arbetstidsfrågor, däribland nattarbete. Definitionerna av "natt" och "arbetstagare i
         nattarbete" är hämtade från direktivet. Det betyder att Arbetarskyddsstyrelsen inte
         kan slutligt avgöra hur dessa definitioner skall tolkas. Ett sådant ställningstagande
         kan bara göras av EG-domstolen. Styrelsen måste därför nu nöja sig med att mer
         översiktligt redogöra för styrelsens syn på de aktuella frågorna.

         Som nattarbetande räknas alla som utför minst tre timmar av dygnets arbete om
         natten. Som natt skall därvid räknas varje möjlig 7-timmarsperiod, som bl. a.
         innefattar tiden 00.00 - 05.00. Natten kan alltså behöva räknas som exempelvis
         tiden 22.00 - 05.00, 23.30 - 06.30 eller 00.00 - 07.00. Man måste ta hänsyn till
         alla tänkbara 7-timmarsperioder, där tiden 00.00 - 05.00 ingår, och bedöma om
         tre timmars arbete normalt faller inom någon av dem.

         Om nattarbetet inte infaller varje vecka utan endast vissa veckor och
         arbetstagaren under de mellanliggande perioderna arbetar på dagen, kan man
         enligt Arbetarskyddsstyrelsens uppfattning inte anse att arbetet "normalt" utförs på
         natten.

         Om en arbetstagare inte är att räkna som nattarbetande enligt tretimmarsregeln får
         man i nästa steg bedöma om arbetstagaren sannolikt kommer att fullgöra minst 38
         % av årsarbetstiden om natten. Många skiftarbeten är organiserade i treskift på ett
         sådant sätt att endast ca 33 % av årsarbetstiden fullgörs på natten. Arbetstagare i
         sådant arbete anses inte utföra nattarbete enligt procentsatsregeln.

         För att avgöra om ett arbete skall anses som nattarbete måste man således pröva
         arbetet mot båda alternativen i 1 § AFS 1997:8. Om något av alternativen är
         tillämpligt skall arbetet anses som nattarbete. Detsamma gäller givetvis om båda
         alternativen är tillämpliga.

Beredskap

         Några detaljerade bestämmelser om beredskapsarbete finns inte. Den enda regel
         som finns är 14 § arbetstidslagen som föreskriver att arbetstagarna skall ha minst
         36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Till
         veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför
         arbetsstället men skall stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när
         behov uppkommer. Något maximimått för beredskapstid finns således inte så
         länge man ser till att det varje sjudagarsperiod finns minst 36 timmar
         sammanhängande ledighet som är fri från både arbete och beredskap.

         Så fort en arbetstagare i beredskap måste rycka ut för att utföra arbete räknas
         detta som arbetstid. Om den ordinarie arbetstiden redan är fullgjord blir det fråga
         om övertid, som måste följa de övertidsbegränsningar som finns i lagen.

Arbetsgivaren är också skyldig att antingen se till att detta arbete inte inkräktar på
föreskriven nattvila eller veckovila.

         Om en arbetsgivare inte följer arbetstidslagen är detta straffbart. Vid brott mot
         övertidsbestämmelserna kan också övertidsavgift tas ut. Den som anser att
         arbetsgivaren bryter mot lagen kan antingen själv göra polisanmälan eller också
         vända sig till Yrkesinspektionen som är den lokala tillsynsmyndigheten och finns på
         10 orter inom landet.

         Arbetstidslagen är dock dispositiv. Det betyder att den kan ändras genom
         kollektivavtal. Det kan alltså finnas kollektivavtal på det aktuella arbetsstället som
         reglerar beredskapsarbete på något annat sätt än som anges i lagen. I så fall gäller
         avtalet och inte lagen. Yrkesinspektionens tillsyn bortfaller då också. Tillsyn över
         att avtalet följs utövas av den avtalsslutande fackliga organisationen.

Arbetarskyddsstyrelsen känner inte till vilka kollektivavtal som finns i den aktuella
verksamheten. I den frågan bör Ni vända Er till berörd facklig organisation.

         Frågor om betalning för arbete och beredskap och om vad som skall räknas in i
         den betalda arbetstiden regleras inte alls i arbetstidslagen. De brukar däremot
         behandlas i kollektivavtalen. Sådana frågor ligger utanför Arbetarskyddsstyrelsens
         verksamhetsområde.
upp