Nya Sjukpenningsregler                                             LÄS ÄVEN  "VÄGEN TILLBAKA", här!

Från och med den 1 januari 2008 skall arbetsgivaren betala ut sjukpenning till sina anställda. De nya reglerna är klara och entydiga.

SJUKDOM ÄR INGEN FRÅNVAROORSAK.
Läkarintyg accepteras inte längre. Kan Du ta Dig till doktorn så kan Du också ta Dig till arbetet.

TJÄNSTLEDIGHET P.G.A. OPERATION
Beviljas ej. Anställd äger ej rätt att avlägsna någon del av sin kropp. Den utrustning som fanns vid anställningens ingående skall vara kvar och hållas i användbart skick. Om något avlägsnas sänks också den anställdes värde och lönen skall reduceras i motsvarande omfattning.

Kvinnliga skönhetsoperationer som sker på semestern är däremot att betrakta som kontinuerligt underhåll.

TANDLÄKARBESÖK
Besök hos tandläkare accepteras ej eftersom varje anställd som ej redan har löständer snarast skall installera sådana. I stället för att ränna  hos tandläkaren skall Ni sända in proteserna till arbetsgivaren som ombesörjer lagning. Arbetsgivaren är skyldig att inom 60 dagar returnera proteserna.

GRAVIDITETSLEDIGHET
Ledighet för graviditet och mammaledighet har helt avskaffats i de nya reglerna. Kvinnliga arbetare skall sitta med benen ihop i arbetet och arbetsgivaren är skyldig att se till att preventivmedel alltid finns tillgängligt för att dölja eventuella spår av snedsprång. Skulle ändå någon anställd bli med barn får förlossning ske på vecko-slutsdagar och barnet tas om hand av mor- eller farföräldrar.

GYNEKOLOGBESÖK
Besök hos gynekolog är på grund av den förfinade tekniken hos dagen kontorsmaskiner helt onödig. Sätt Dig på kopieringsmaskinen och tag en bild (yngre kopierar direkt, äldre måste kanske trycka på förminskning först). Sänd bilden på telefax till gynekologen och fortsätt att arbeta.
OBS ! Var mycket noga med att faxa till rätt faxnummer.

ÖVRIGT
Eftersom toaletter ofta är en plats där smitta av magsjukdomar m.m. kan spridas skall alla dylika behov vara avklarade i bostaden innan man går till jobbet.

Försäkringskassan - Arbetsgivarna

från 2004:

Sjuklön (så var det förr:)
betalas av arbetsgivaren under de 14 första dagarna i en sjukperiod. Om en anställd har flera arbetsgivare ska varje arbetsgivare betala sjuklön.

Karensdag
Första dagen i sjukperioden betalas ingen ersättning.

Dag 2-14 är sjuklönen 80 procent av den lön och andra anställningsförmåner som den som är anställd går miste om.

Från och med dag 15 tar försäkringskassan över och betalar ut sjukpenning.

Sjukanmälan
Den som är anställd ska göra sjukanmälan till sin arbetsgivare. Han/hon ska också skriva under en försäkran. Den behöver inte innehålla uppgifter om vilken sjukdom den anställde har. Blanketter finns hos försäkringskassan och är gratis.

Återinsjuknande
Om en anställd blir frisk och sedan sjuk igenom inom fem dagar räknas den nya sjukperioden som en fortsättning på den tidigare. Det blir alltså inte någon ny karensdag.

Antalet karensdagar
med sjuklön kan inte vara fler än tio under en tolvmånadersperiod. Från och med den elfte sjukperioden ska den som är anställd ha 80 procent av lönen från första dagen.

Många sjukfall
Den som har många korta sjukperioder kan ansöka om ett särskilt högriskskydd hos försäkringskassan. Om ansökan beviljas betalar arbetsgivaren sjuklön med 80 procent från första dagen och ansöker sedan om att få den från försäkringskassan.

Läkarintyg
Krävs från och med den åttonde dagen i en sjukperiod. Om någon är sjuk i mer än 28 dagar, ska han/hon lämna ett särskilt läkarutlåtande med diagnos till försäkringskassan.

Sjukkontroll
Om arbetsgivaren begär det kan försäkringskassan göra sjukkontroll under sjuklöneperioden.

Rapport till försäkringskassan
Arbetsgivaren ska lämna uppgifter till försäkringskassan om alla sjukdomsfall som givit anställda rätt till sjuklön. Karensdagen räknas då som en sjuk lönedag. Uppgifterna ska senast vara inne månaden efter den månad då den som är anställd började jobba igen.

De uppgifter som ska rapporteras är:

• Den anställdas personnummer
• Arbetsgivarens organisationsnummer
• Arbetsgivarens arbetsställe nummer
• Datum för första (karensdagen) och sista sjukdag
• Antal dagar som sjuklönen betalats ut
• Om ersättning har gällt hel dag eller del av dag.

Sjuk längre än 14 dagar
Om någon är sjuk mer än 14 dagar ska arbetsgivaren anmäla detta till försäkringskassan senast sju dagar efter den 14:e dagen.

Rehabilitering
Arbetsgivaren har ansvar för de anställdas rehabilitering och ska utreda och bedöma behovet av rehabilitering, när någon:

• har varit sjuk mer än fyra veckor i rad
• har haft många korta sjukfall
• själv begär det.

En fungerande organisation ska på varje arbetsplats finnas för arbetsanpassning och rehabilitering. Det säger arbetsmiljölagen. (Om rehabilitering vid Posten besök gärna här, .

Rehabiliteringsåtgärder
Utgångspunkten för rehabiliteringsåtgärderna, som arbetsgivaren ansvarar för, ska var att den anställda ska kunna fortsätta att jobba hos arbetsgivaren.

Bedömning av arbetsförmågan
Försäkringskassan bedömer en persons arbetsförmåga och rätt till sjukpenning. Denna bedömning sätts i relation till det vanliga arbetet eller ett annat arbete som arbetsgivaren kan erbjuda. När detta inte längre är möjligt, relateras arbetsförmågan till annat arbete på arbetsmarknaden.

Arbetshjälp medel
Arbetsgivaren har möjlighet att från försäkringskassan få bidrag till arbetshjälp medel. Den som är anställd kan få bidrag till personliga arbetshjälp medel.

Arbetsträning
Den som är sjukskriven kan arbetspröva eller arbetsträna på arbetsplatsen. Då kan den anställde få rehabiliteringsersättning från försäkringskassan.

Tystnadsplikt
Arbetsgivaren har tystnadsplikt när det gäller anställdas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som kommer fram i samband med hanteringen av sjuklön och rehabilitering.

Vill du veta mer: Kontakta din försäkringskassa.
Den här informationen har sammanställts av Försäkringskassan i Dalarna.

TBASO,2004

 LÄS ÄVEN  "VÄGEN TILLBAKA", här! (2009)