BELASTNINGSERGONOMI 
och/vid VÅRA MASKINER

 

   
 


Belastningsergonomisk studie av FSM 
Utfärdad av Kent Staaf och Jan-Eric Rönnqvist , Solna 020808

 

Nedan beskrivs de tre olika typer av FSM som finns inom brevnätet. Under varje maskintyp beskrivs nuläge, gällande föreskrifter, analys av människa-maskin gränssnittet och rekommenderade åtgärder.

  

Alcatel:

Maskinens sorteringsenhet har fem plocknivåer där brevbuntar på 5-8 cm normalt plockas. Buntvikten är cirka 0,9 – 1,5 kg. Sträckavståndet är 30 cm. Plocknivåerna, där handen greppar bunten, fördelar sig enligt följande:

nivå 5                      183 cm                      överhandsgrepp (tummen nedåt)
nivå 4                      157 cm                      överhandsgrepp
nivå 3                      129 cm                      överhandsgrepp
nivå 2                      90 cm                      underhandsgrepp (tummen uppåt)
nivå 1                      59 cm                      underhandsgrepp

Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 1998:1, bör ej lyft utföras under knähöjd (63 cm för 190 cm operatör), över axelhöjd (128 cm för 160 cm operatör) och på ett sträckavstånd överstigande 45 cm.

För de längsta operatörerna, cirka 190 cm, är maskingränssnittet acceptabelt förutom att plocknivå 1 är för lågt placerad. För de medellånga männen cirka 180 cm är översta nivån för hög. För en kvinna i medellängd cirka 170 cm är såväl nivå 4 och 5 för högt placerade.

Vid överhandsgrepp rekommenderas ej kollivikter överstigande 0,3 kg vid högrepetitivt arbete. Tumme, handled och axelparti belastas hårt. Vad gäller underhandsgrepp rekommenderas ej kollivikter överstigande 5 kg vid högrepetitivt arbete. Det är mycket vanligt att enbart en hand används vilket ökar risken för belastningsskador. Sträckavståndet på 30 cm är mycket bra och är detsamma på samtliga nivåer. Brevbuntar plockas och placeras i lådor bakom operatören. Avståndet mellan sorteringsmaskinen och transportören är cirka 2 meter. Avståndet är bra och tvingar operatören att ta ett så kallat korrigeringssteg så att operatören inte vrider kroppen. Den nedersta plocknivån har en vass kant som medför risk för avskavning.

En kombination av tekniska och organisatoriska åtgärder måste vidtas för att reducera risken för belastningsskador. Nedan följer rekommenderade åtgärder för den aktuella maskintypen:

Omkonfigurering av sorteringsprogram så att riktningar med hög volym förläggs till plocknivåer som medför lägst kroppsbelastning. Inom ett block av riktningar som plockas till samma låda bör följande ordning gälla med högvolymriktningen först och därefter fallande ordning 2, 3, 4, 1, 5. Eventuella kvalitetsproblem skall beaktas.

Tomma riktningar i programmet läggs på plocknivå 5 (högst upp).

En förlängning av maskinen kan reducera/eliminera plock från nivå 5. Kräver golvyta som kanske inte finns tillgänglig på alla terminaler där maskintypen finns. Den externa hanteringsutrustningen bör anpassas längdmässigt till sorteringsmaskinen.

Sorteringsfackens lagringskapacitet på plocknivå 5 bör minskas och anpassas till rekommenderad maximal kollivikt (0,3 kg) för överhandsgrepp.

Under förutsättning att en omkonfigurering utförs i sorteringsprogrammet så bör ett arbetspass längd ej överstiga 90 minuter. Den dagliga exponeringen vid plockning bör ej överstiga 180 minuter.

Arbetsrotation är en förutsättning för långsiktigt hållbar produktion. Det är viktigt att de arbetsmoment som ingår belastar kroppen på ett allsidigt sätt. Det är t.ex. olämpligt att kombinera plockning i FSM med manuella sortering eftersom rörelsemönstret är likartat.

Utbildning inom belastningsergonomi och hur den omsätts i praktiskt handlande vid FSM bör ges till de som arbetar vid maskinen. Vid introduktion av nyanställda bör operatörer instrueras och få tid på sig att öva på att använda växlande höger och vänster hand. Motsvarande instruktion bör naturligtvis ges till befintlig personal.

Det är en fördel om ett arbetslag vid maskinen sammansätts så att spannet i  kroppslängd är stort. Långa operatör kan plocka nivå 5, 4, 3 och 2 vid kontinuerlig körning. Kortare operatörer i arbetslaget kan plocka nivå 1, 2, 3 och 4. Vid urslag i maskinen är denna arbetsmetod olämplig eftersom det innebär att ett flertal operatörer skulle plocka brevbuntar till samma låda. Såväl internlogistiskt som kvalitetsmässigt skulle det medföra negativa konsekvenser. Nackdelen med den här typen av lagsammansättning är att de långa operatörerna i större utsträckning än tidigare arbetar med överhandsgrepp. Totalt är dock denna sammansättning att föredra.


Siemens, tillverkningsår 1995:

Maskinens sorteringsenhet har fem plocknivåer där brevbuntar på 5-8 cm normalt plockas. Buntvikten är cirka 0,9 – 1,5 kg. Sträckavståndet är 30 cm och är detsamma på samtliga nivåer. Plocknivåerna, där handen greppar bunten, fördelar sig enligt följande:

nivå 5                      179 cm                      överhandsgrepp (tummen nedåt)
nivå 4                      154 cm                      överhandsgrepp
nivå 3                      128 cm                      överhandsgrepp
nivå 2                      92 cm                      underhandsgrepp (tummen uppåt)
nivå 1                      65 cm                      underhandsgrepp

 

Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 1998:1, bör ej lyft utföras under knähöjd (63 cm för 190 cm operatör), över axelhöjd (128 cm för 160 cm operatör) och på ett sträckavstånd överstigande 45 cm.

För de längsta operatörerna, cirka 190 cm, är maskingränssnittet acceptabelt. För de medellånga männen cirka 180 cm är översta nivån för hög. För en kvinna i medellängd cirka 170 cm är såväl nivå 4 och 5 för högt placerade. Vid överhandsgrepp rekommenderas ej kollivikter överstigande 0,3 kg vid högrepetitivt arbete. Tumme, handled och axelparti belastas hårt. Vad gäller underhandsgrepp rekommenderas ej kollivikter överstigande 5 kg vid högrepetitivt arbete. Det är mycket vanligt att enbart en hand används vilket ökar risken för belastningsskador. Sträckavståndet på 30 cm är mycket bra och är detsamma på samtliga nivåer. Brevbuntar plockas och placeras i lådor bakom operatören. Avståndet mellan sorteringsmaskinen och transportören är cirka 2 meter. Avståndet är bra och tvingar operatören att ta ett så kallat korrigeringssteg så att operatören inte vrider kroppen.  

En kombination av tekniska och organisatoriska åtgärder måste vidtas för att reducera risken för belastningsskador. Nedan följer rekommenderade åtgärder för den aktuella maskintypen:

Omkonfigurering av sorteringsprogram så att riktningar med hög volym förläggs till plocknivåer som medför lägst kroppsbelastning. Inom ett block av riktningar som plockas till samma låda bör följande ordning gälla med högvolymriktningen först och därefter fallande ordning 2, 3, 1, 4, 5. Eventuella kvalitetsproblem skall beaktas.

Tomma riktningar i programmet läggs på plocknivå 5 (högst upp).

En förlängning av maskinen kan reducera/eliminera plock från nivå 5. Kräver golvyta som kanske inte finns tillgänglig på alla terminaler där maskintypen finns. Den externa hanteringsutrustningen bör anpassas längdmässigt till sorteringsmaskinen.

Under förutsättning att en omkonfigurering utförs i sorteringsprogrammet så bör ett arbetspass längd ej överstiga 90 minuter. Den dagliga exponeringen vid plockning bör ej överstiga 180 minuter.

Arbetsrotation är en förutsättning för långsiktigt hållbar produktion. Det är viktigt att de arbetsmoment som ingår belastar kroppen på ett allsidigt sätt. Det är t.ex. olämpligt att kombinera plockning i FSM med manuella sortering eftersom rörelsemönstret är likartat.

Utbildning inom belastningsergonomi och hur den omsätts i praktiskt handlande vid FSM bör ges till de som arbetar vid maskinen. Vid introduktion av nyanställda bör operatörer instrueras och få tid på sig att öva på att använda växlande höger och vänster hand. Motsvarande instruktion bör naturligtvis ges till befintlig personal.

Det är en fördel om ett arbetslag vid maskinen sammansätts så att spannet i  kroppslängd är stort. Långa operatör kan plocka nivå 5, 4, 3 och 2 vid kontinuerlig körning. Kortare operatörer i arbetslaget kan plocka nivå 1, 2, 3 och 4. Vid urslag i maskinen är denna arbetsmetod olämplig eftersom det innebär att ett flertal operatörer skulle plocka brevbuntar till samma låda. Såväl internlogistiskt som kvalitetsmässigt skulle det medföra negativa konsekvenser. Nackdelen med den här typen av lagsammansättning är att de långa operatörerna i större utsträckning än tidigare arbetar med överhandsgrepp. Totalt är dock denna sammansättning att föredra.

 

Siemens, tillverkningsår 1989:

Maskinens sorteringsenhet har fem plocknivåer där brevbuntar på 5-8 cm normalt plockas. Buntvikten är cirka 0,9 – 1,5 kg. Maskinen har ett fast trappsteg med steghöjden 14 cm och stegdjupet 30 cm. Trappsteget är till hjälp för de kortaste operatörerna vid plock på översta nivån. Vid plock från de övriga nivåerna medför trappsteget att sträckavståndet ökar till 40 cm jämfört med 30 cm utan trappsteg. Plocknivåerna, där handen greppar bunten, fördelar sig enligt följande:

nivå 5                      184 cm *                      överhandsgrepp (tummen nedåt)
nivå 4                      157 cm                      överhandsgrepp
nivå 3                      130 cm                      överhandsgrepp
nivå 2                      94 cm                      underhandsgrepp (tummen uppåt)
nivå 1                      66 cm                      underhandsgrepp

* 170 cm vid användande av trappsteg

Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 1998:1, bör ej lyft utföras under knähöjd (63 cm för 190 cm operatör), över axelhöjd (128 cm för 160 cm operatör) och på ett sträckavstånd överstigande 45 cm.

För de längsta operatörerna, cirka 190 cm, är maskingränssnittet acceptabelt. För de medellånga männen cirka 180 cm är översta nivån för hög. För en kvinna i medellängd cirka 170 cm är såväl nivå 4 och 5 för högt placerade. Vid överhandsgrepp rekommenderas ej kollivikter överstigande 0,3 kg vid högrepetitivt arbete. Tumme, handled och axelparti belastas hårt. Vad gäller underhandsgrepp rekommenderas ej kollivikter överstigande 5 kg vid högrepetitivt arbete. Det är mycket vanligt att enbart en hand används vilket ökar risken för belastningsskador. Trappsteget är till hjälp för de kortaste operatörerna vid plock på översta nivån. Vid plock från de övriga nivåerna medför trappsteget att sträckavståndet ökar till 40 cm jämfört med 30 cm utan trappsteg. Det längre sträckavståndet ökar den statiska belastningen. Vid varje sorteringsfack hänger en klaff med funktionen att hålla brevbunten på plats. Klaffens placering tvingar operatören att arbeta växlande med vänster och höger hand vilket är positivt. Brevbuntar plockas och placeras i lådor bakom operatören. Avståndet mellan sorteringsmaskinen och transportören är cirka 2 meter. Avståndet är bra och tvingar operatören att ta ett så kallat korrigeringssteg så att operatören inte vrider kroppen. Trappsteget är till hjälp för de kortaste operatörerna vid plock på översta nivån. Vid plock från de övriga nivåerna medför trappsteget att sträckavståndet ökar till 40 cm jämfört med 30 cm utan trappsteg.

En kombination av tekniska och organisatoriska åtgärder måste vidtas för att reducera risken för belastningsskador. Nedan följer rekommenderade åtgärder för den aktuella maskintypen:

Omkonfigurering av sorteringsprogram så att riktningar med hög volym förläggs till plocknivåer som medför lägst kroppsbelastning. Inom ett block av riktningar som plockas till samma låda bör följande ordning gälla med högvolymriktningen först och därefter fallande ordning 2, 3, 1, 4, 5. Eventuella kvalitetsproblem skall beaktas.

Tomma riktningar i programmet läggs på plocknivå 5 (högst upp).

En förlängning av maskinen kan reducera/eliminera plock från nivå 5. Kräver golvyta som kanske inte finns tillgänglig på alla terminaler där maskintypen finns. Den externa hanteringsutrustningen bör anpassas längdmässigt till sorteringsmaskinen.

Trappsteget bör tas bort under förutsättning att åtgärder har vidtagits så att korta operatörer ej behöver utföra plock på nivå 5. Det längre sträckavståndet som trappsteget medför i praktiken belastar axelpartiet i ännu högre grad än utan trappsteg.

Under förutsättning att en omkonfigurering utförs i sorteringsprogrammet så bör ett arbetspass längd ej överstiga 90 minuter. Den dagliga exponeringen vid plockning bör ej överstiga 180 minuter.

Arbetsrotation är en förutsättning för långsiktigt hållbar produktion. Det är viktigt att de arbetsmoment som ingår belastar kroppen på ett allsidigt sätt. Det är t.ex. olämpligt att kombinera plockning i FSM med manuella sortering eftersom rörelsemönstret är likartat.

Utbildning inom belastningsergonomi och hur den omsätts i praktiskt handlande vid FSM bör ges till som arbetar vid maskinen. Vid introduktion av nyanställda bör operatörer instrueras och få tid på sig att öva på att använda växlande höger och vänster hand. Motsvarande instruktion bör naturligtvis ges till befintlig personal.

Det är en fördel om ett arbetslag vid maskinen sammansätts så att spannet i  kroppslängd är stort. Långa operatör kan plocka nivå 5, 4, 3 och 2 vid kontinuerlig körning. Kortare operatörer i arbetslaget kan plocka nivå 1, 2, 3 och 4. Vid urslag i maskinen är denna arbetsmetod olämplig eftersom det innebär att ett flertal operatörer skulle plocka brevbuntar till samma låda. Såväl internlogistiskt som kvalitetsmässigt skulle det medföra negativa konsekvenser. Nackdelen med den här typen av lagsammansättning är att de långa operatörerna i större utsträckning än tidigare arbetar med överhandsgrepp. Totalt är dock denna sammansättning att föredra.

 

 

GSM

Alcatel

Inmatningsbordets höjd är 90 cm vilket en bra universalhöjd för matning av brev in i maskinen. Dock är arbetshöjden något för hög för korta operatörer. Korta operatörer har behov av en höj - och sänkbar arbetsplattform. Lådor fylls manuellt till inmatningens vinklade lådställ. Lådställets lutning är bra och minimerar belastningar på axlar och handleder när försändelser lyfts ur lådan. 

En höj - och sänkbar arbetsplattform förutsätter att lådorna transporteras direkt till inmatningen. Om manuella lådlyft skall utföras är följande av stor vikt:
   Det lägst placerade lådvarvet är ej acceptabelt ur lyftsynpunkt eftersom lyft sker under knähöjd, se Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 1998:1). Det översta lådvarvet är ej acceptabelt ur lyftsynpunkt eftersom handledarna vinklas i sidled till ytterläge vid lyft i lådhandtagen. Om lyft måste utföras bör lyftet ske med greppet diagonalt under lådans midja för att sedan sättas ned på underliggande lådstapel för byte av grepp till lådhandtagen. Denna lyftteknik är acceptabel ur belastningsergonomisk synvinkel för operatörer längre än 180 cm. Det överste lådvarvet bör tas bort och ett lyftbord med 180º vridning och automatisk positionering bör tas fram för att reducera belastningarna vid lyft från låg höjd. När de första två lådorna på översta nivåns ena långsida har plockats sänks bordet så att nästa lådvarv kommer i rätt lyfthöjd. Detta fortgår till dess att alla lådor har plockats varvid bordet automatisk sänks till bottenläget.

Staplaren har låga sidostyrningar (8 cm) vilket ger en bra åtkomlighet. Utdragsenheten åker in oavsiktligt vid hög fyllnadsgrad i lådan. Detta bör åtgärdas eftersom operatören annars tvingas hålla fast utdragsenheten med ena benet.


SIEMENS

Motsvarande som ovanstående med skillnaden att staplarens sidostyrningar är 17 cm höga vilket medför att operatörens axlar lyfts och handledarna måste vinklas till sina ytterlägen vid plockning av brevbuntar. Utdragsenhetens gejdersystem är horisontellt vilket gör att utdragsenheten inte åker in oavsiktligt.


SSM

Arbetshöjden vid inmatningen är 90 cm, vilket är en bra universalhöjd, men som är för högt för korta operatörer. En höj- och sänkbar operatörsplattform löser detta problem. Vid inmatningen utförs inga lådlyft d LTP-systemet försörjer inmatningen med fyllda lådor. LTP-systemet som är anslutet till inmatningen är en förutsättning för att en operatörsplattform skall kunna användas på ett bra sätt. Tömning av lådan sker genom att en pedal påverkas. Pedalarbetet låser inte operatören så att skadlig snedbelastning uppstår. Momentet när lådan töms medför att operatören tar emot posten med ena armen. En bättre tömningsteknik bör eftersträvas vid eventuella kommande maskinupphandlingar.

hem     innehållsförteckningen    första    arbetsmiljöfrågor     Tomteboda-Posten   Skyddsombud

 

Människa
/Maskin

Beskrivning av faktorer som påverkar arbetsmiljön

 

Mer om detta:
En belastning ergonomisk
kartläggning och riskbedömning vid våra maskiner

Du behöver Acrobat.
Om du inte har det
ladda Acrobat
här!


 

FSM Filmen
IM000401.JPG (110014 byte)
OBS! FSM filmen som syftar till ergonomiska förbättringar vid maskiner, kan lånas. 
Filmen är 36 minuters lång och omfattar alla arbetsmoment som finns i vårt arbete.

Kontakta Tomteboda
Huvudskyddsombudet eller Terminal ledningen - Kommunikation. Tack.

 

fsm7.JPG (95776 byte)
FSM studie

(Du kan se studien om du har MS Office Power Point installerat på din dator).

 

Mer 
belastning
fler sjukdomar 
& sjukskrivningar

 

 

 

 

 
 
 
Tomteboda Huvudskyddsombudet; Plan 3½  173 00 Tomteboda; Tfn: 08- 781 75 82

Webbmäster; Erhan Gömüç Bravenet.com  e-post  Senast uppdaterat: 2007-07-05