| |
av
Erhan Gömüc
HSO ers vid Tomteboda Postterminalen
Att
skapa en god arbetsmiljö blir allt viktigare för alla företag numera.
Det är vad den nya föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbetet, SAM,
kräver. Genom att ha en väl fungerande psykosocial och fysisk
arbetsmiljö kan vår arbetsplats bli attraktiv, effektiv och
konkurrenskraftig vilket vårt företag behöver nu mer än någonsin.
Om personalen trivs och
utvecklas i jobbet, produceras mer, med mindre störningar och minskade
kostnader.
Som skyddsombud har vi en viktig roll för att skapa en god
arbetsmiljö på arbetsplatsen. Vårt arbete kan bidra till företagets konkurrenskraft och lönsamhet.
Men vi bör komma till
beslutsprocessen i ett tidigare skede dvs. redan vid idé stadiet och i
alla nivåer. Med detta och genom att satsa mer på utbildningar kan vi höja
skyddsombudens status vilket anses vara viktigt och pratas idag i en
bredd front i landet.
Nyckeln till ett väl fungerande arbetsmiljöarbete bygger på
kommunikation och samverkan mellan personal och arbetsgivare. För oss
som skyddsombud gäller det att utveckla en struktur för hur vi i
Tomteboda praktiskt arbetar med frågorna. Både internt och externt.
När det talas om att en
arbetsplats har en god arbetsmiljö innebär det både den
psykosociala och den fysiska miljön. Under 2002-2006 bör vi satsa inte
enbart på fysisk arbetsmiljö utan (och kanske mer omfattande) på
psykosociala arbetsmiljön. Med psykosocial arbetsmiljö menar man
samspelet mellan individ och miljö där individen påverkar miljön och
miljön individen.
Den psykiska miljön handlar bl. a. om trygghet i anställningen,
förtroendet mot företaget och mot facket, möjlighet till personlig
utveckling, uppskattning, ömsesidigt respekt och professionella
relationer mellan alla anställda. Den sociala miljön handlar om
samarbete, kontaktnät på arbetsplatsen, möjligheter till fysisk träning,
gemensamma fester, osv. Alla är allas arbetsmiljö, med andra ord.
Den fysiska miljön
handlar om arbetsorganisation, belysning, arbetsställningar, rotation,
arbetsbelastning, ventilation, buller, bemanning, städning, lokaler,
arbetsverktyg - hjälpmedel m.m.
Det bör finnas också en väl
fungerande företagshälsovård och en ledning som har grundläggande
kunskaper om hur förbättringar och förändringar genomförs för att
organisationen ska bli lyckosam ur både lönsamhets- och hälsoperspektiv.
Allt detta samverkar till upplevelsen av om arbetsmiljön är god eller ej.
------
För att kunna skapa en bättre arbetsmiljö måste vi komma överens i
vårt hus om vad menas med den goda arbetsmiljön? Detta är viktigt, ty
det idag finns en del som tycker att Tomteboda har den bästa arbetsmiljön
inom brevnätets övriga terminaler. Andra tycker däremot att vår
arbetsplats gör ett nedslitet intryck, ”allmän uppgivenhet” präglar
miljön och starkt maskinstyrd arbete under hård tidspress i ständigt
buller är faktorer som samverkar negativt och innehåller mycket högrisk
för stress relaterade arbetsskador och sjukskrivningar. Det finns också
de som känner t.o.m. lukten av ”surdeg” på väggarna.
Meningsskiljaktigheter
uppstår beroende av vad man tittar på. Om man ser bara på den fysiska
arbetsmiljön då ligger kanske Tomteboda inte sämre till än någon
annan terminal i landet. Det finns vissa problem område som vi bör åtgärda,
t ex buller, klimat (värme - ventilation), dam, städning, belysning,
arbetsverktyg (typ stolar, hjälpmedel) och ergonomi, mm. Men det
viktigaste i det här området verkar vara ”brist på rutiner”: Alla
har kanske mycket att göra men det tar alldeles för mycket tid att
saker och ting (personalens önskemål, beställningar) blir gjorda.
Om man däremot utgår ifrån den psykosociala arbetsmiljön, då känner
man lukten av surdeg på väggarna, ja. Det handlar om en hel del olösta
frågor, problem eller konflikter som har med tiden blivit större och
större. Nu behövs kanske Alexandra den stora, med sitt svärd. Men jag
föreslår att skapa den goda arbetsmiljön, i stället och utgår ifrån
WHO: s (World Health Organisation) definition av arbetsmiljö:”
Sammanfattande benämning på biologiska, medicinska,
fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i
arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen. En
god arbetsmiljö kännetecknas av
-
Att uppleva trivsel, samvaro, kamratskap
- Att kunna påverka och planera sitt eget arbete
- Att få möjlighet att lära sig nya saker och utvecklas
- Att kommunikationen är öppen och tydlig
- Att man respekterar varandra
- Att få variation för kropp och själ
- Att få feedback på det man gör och uppmuntras att förbättra
- Att ha kontroll, ligga steget före och undvika negativ stress
- Att risken för ohälsa och skador på grund av arbetet är liten
- Att kunna känna trygghet
- Att veta när man har gjort ett bra jobb
- Att veta vilket ansvar och vilka befogenheter man har
- Att få göra fel
- Att få hjälp och stöd
Som alla kan förstå, är det inte möjligt att skapa den goda
arbetsmiljön i en ond organisation som är kvar hos en del företag
och myndigheter där de anställda genom maskiner eller regelsystem
är bundna till ensidiga och förslitande arbetsuppgifter
(=Taylorism). Medarbetarnas engagemang, kompetens, flexibilitet och
kvalitets medvetenhet kan inte utvecklas i en sådan auktoritär och
hierarkiskt arbetsorganisation. Är det någon, t ex. kan höja
terminalernas kvalitets
siffror med hjälp av disciplinära åtgärder?
Nej, den goda arbetsmiljön kan bara växa och utvecklas i den
goda arbetsorganisationen som karakteriserats av och skapas genom:
–
En medveten ledning med klara mål, god kommunikation, konsekvent
och direkt feedback;
– En arbetsorganisation med
färre beslutsnivåer vilket gör att ökad delegering och delaktighet
blir verklighet;
– Ett kreativt och positivt samarbetsklimat i alla nivåer med
trygghet och frihet; –
Respekt från omgivning och ledning; – att
hänsyn tas till psykologiska behov;
– Konsultativt ledarskap som utmärks av ett
kommunikationsansvar, klara målbilder och stödjande ledarskap; att
de anställda ges möjlighet att medverka i utformning och förändring
av arbetet och arbetsförhållandena; att
arbetet organiseras så att det medför ansvar och högre lön och
samtidigt ger möjlighet till variation och stimulans;
– Ett öppet arbetsklimat- medarbetskap med hög grad av
medbestämmande, inte detaljreglerat, utan med respekt för varandras
kompetens, tillitsfullhet. – att kunna se sammanhanget mellan sitt
arbete och dess betydelse inom företaget och i samhället; –
att
arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar
i fysiskt och psykiskt avseende…
--------
Årsta:
s fd terminalchef Trolls lär säga: ”En ledning skyller inte på
personalen utan sig själv”.
Jag föreslår att detta blir huvudingrediens i vår nya arbetskultur i
hela vårt företag. Vi börjar kritiken först från
oss själva.
I
alla nivåer. Utan
att glömma hur ekonomin avgör vår kreativitet.
Jag hoppas att båda ledningen och Terminalernas: s skyddsombud
kommer att arbeta tillsammans för att skapa den goda arbetsmiljön i en
god arbetsorganisation som vårt företag sedan länge behöver. Alla bör känna
ett likadant ansvar för att göra vårt företag mer attraktiv, effektiv och
konkurrenskraftig oavsett vilken roll faller på oss i det framtidens
brevnät.
maj
2002 |
|
