Arbetstid

! Den 1 juli 2005 infördes vissa regler i EG:s arbetsdirektiv i den svenska arbetstidslagen.

Lagen ändrades den 1 juli ifjol, men där det finns kollektivatal träder de inte i kraft förrän den 1 januari 2007. Det Är alltså det datum som vi har att rätta oss efter. Ändringarna gäller fr.a. inom fyra områden:

• Veckoarbetstid
• Veckovila
• Dygnsvila
• Nattarbete

Inte minst från SEKO klubbarna efterfrågade vi tidigt ett besked från de avtalsslutande parterna om hur den nya lagen egentligen slår på våra scheman. Beskedet lät vänta på sig. Almega – den arbetsgivarorganisation som Posten är ansluten till – ansåg att

den nya lagen inte påverkar våra gällande arbetstidsbestämmelser. Posten lät sig nöja med det beskedet och ansåg därför att det inte fanns anledning att föra diskussionen vidare med de fackliga organisationerna.

Inte heller SEKO:s förbundskontor hade särskilt mycket att bidra med i frågan.

I november vände så Posten på klacken och meddelade att man gick emot Almegas tolkning och nog måste följa de nya EG-reglerna. Plötsligt blev det skarpt läge och vi befarade först att fr.a. tvåskiftarna skulle drabbas. Som tur är verkar det idag som om konsekvenserna inte blir så stora som jag först trodde.

Dygnsvilan

Det område som väckt störst oro inom vårt område är de nya reglerna om dygnsvila.

Det har tidigare inte funnits någon regel om dygnsvila i den svenska arbetstidslagen (men däremot om “nattvila” i lagen och “viloperiod” i vårt avtal – där är gränsen åtta timmar). Nu införs EG:s regel om minst 11 timmars dygnsvila. Dygnsvilan ska vara sammanhängande och den ska läggas ut under varje period om 24 timmar.

Tiden mellan midnatt och klockan 05.00 ska ingå i dygnsvilan, men i det avseendet får man göra avsteg “om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan midnatt och klockan 05.00", som det står i lagen. Med denna skrivning är det acceptabelt att nattarna har sin dygnsvila på dagen – bara den uppgår till 11 timmar.

Tvåskiftarna

Observera att man talar om “varje period om 24 timmar”. Man behöver alltså inte följa kalenderdygnet. Nattarna klarar sig som sagt med sina scheman, och för deltidarna bör det som regel inte vara några problem.

För tvåskiftarna behövs det litet mer avancerad matematik för att få det hela att gå ihop – och det går! Förutom att man räknar i 24-timmarsperioder är det också tillåtet att förlägga vilan på olika tider så länge man håller sig inom perioden. Det innebär att man den ena perioden kan ha vilan i slutet och nästa i början.

Om vi tar ett tvåskiftsschema med vändvakt tisdag-onsdag som beräknas på två veckor så följer själva schemat kalenderdygnen och börjar kl. 00.00 på måndagen i vecka 1 och slutar kl. 24.00 på söndagen i vecka 2. Men 24-timmarsperioden kan börja räknas från kl. 03.00 på måndagen.

Gör man så ryms både tjänstgöring och dygnsvila (inklusive 36 timmars veckovila) inom schemat. Vid ett tillfälle hamnar viloperioderna efter varandra, i slutet av en 24-timmarsperiod och i början av nästkommande. Det ser konstigt ut på papperet – men är tillåtet. Och gör det möjligt att behålla det tvåskiftsschema som de flesta av våra medlemmar vill ha!

Det som kanske blir det största problemet med kravet på 11 timmars dygnsvila är att det begränsar möjligheten att arbeta övertid i anslutning till ordinarie tjänstgöring. Litet beroende på hur schemat ser och hur 24-timmarsperioderna läggs ut så finns det inte så stora marginaler innan kravet på dygnsvila sätter stopp.

Nattarbete

Redan tidigare fanns ett principiellt nattarbetsförbud i vår arbetstidslag. Som vi känner till är det i praktiken tillåtet med nattarbete i den typ av verksamhet som Posten bedriver. Det nya med EG -reglerna är att där finns en begränsning av längsta tillåtna arbetstid.

Den är för “normalt” nattarbete satt till högst 8 timmar i snitt per 24 timmar under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Man ska dessutom räkna bort 24 timmar för varje sjudagarsperiod. Det innebär att snittet ska räknas på sex 24 timmarsperioder. Eftersom våra nattare som regel har 36-timmarsvecka så blir snittet med detta beräkningssätt 6 timmar – inget problem med andra ord.

För “nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning” (ATL §13a) gäller hårdare regler: där får arbetet pågå högst 8 timmar per varje 24-timmarsperiod; inga längre beräkningsperioder accepteras. Om den regeln skulle tillämpas hos oss, skulle extremnatten raseras. Även om många skriver under på att nattarbetet är tungt så tycker nog de flesta nattare att det snarast skulle bli ännu tyngre om man skulle tvingas arbeta fler och kortare pass. Hursomhelst ska det göras en riskanalys av nattarbetet i Posten inom Poståkeriet och för brev- och paketterminalerna.

Jourtiden

I media har det den senaste tiden diskuterats mycket om oenighet i Bryssel kring "EU:s arbetstidsdirektiv". Det bråket handlar om gäller fr.a. jourtiden och den s.k. “opt-out:en”; det handlar inte om våra problem med dygnsvila och tolkningen av nattarbete.

Enligt direktivet (och från 1 januari också svensk lag) skall all jourtid räknas som arbetstid. På våra terminaler i Stockholm är det ingen som har jourtid (teknikerna har beredskap, och det räknas inte som arbetstid). Däremot är jourtiden ett jätteproblem inom bl.a. sjukvården.

Både fack och arbetsgivare vill ha bort den tvingande skrivningen om jourtiden så att parterna istället – som hittills – kan reglera saken i avtal. I Bryssel pågår ett rävspel där bl.a. britterna blockerar en lösning av jourtidsfrågan för att få igenom en "opt-out" i direktivet. "Opt-outen" innebär att arbetsgivarna ska få rätt att göra upp med (påtvinga?!) individen om avsteg från de lagstiftade arbetstidsreglerna, bland annat veckoarbetstiden.

De nya lagreglerna träder i kraft den 1 januari 2007 och innebär i korthet följande:

48 timmars regeln

Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader inklusive jour, mertid och övertid. Semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställs i det här avseendet med fullgjord arbetstid. Beredskap ingår ej.

Arbetstid för nattarbetande

Den som arbetar natt får arbeta i högst 8 timmar i genomsnitt under varje period om 24 timmar under en beräkningsperiod om fyra månader. Med natt avses tid mellan klockan 22.00 och 06.00 och med nattarbetande avses den som utför minst tre timmar av sitt pass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetsitd under natt.

Vid genomsnittsberäkningen ska 24 timmar för varje påbörjad period om 7 dagar räknas av från beräkningsperioden. Semester och sjukfrånvaro likställs med arbetad tid (se 48 timmars regeln ovan).

Avvikelse får göras tillfälligtvis om det beror på förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.

Dygnsvila

Alla ska vara garanterade 11 timmars sammanhängande ledighet varje

24-timmarsperiod (dygnsvila). Tillfällig avvikelse får göras om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren mot kompensationsledighet. I dygnsvilan ska tiden mellan midnatt och 05.00 ingå.

Veckovila

Arbetstagare ska ha minst 36 timmar sammanhängande ledighet varje 7-dagars period. Veckovilan ska så långt som möjligt förläggas till veckosluten. Tillfällig avvikelse får göras mot kompensationsledighet om det förnaleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren.

Avvikelse från samtliga ovanstående lagregler får träffas genom kollektivavtal. Sådana avtal finns för Posten vad gäller arbetstid för nattarbetande, dygnsvila samt veckovila.

Facken har inte anmält någon avvikande ståndpunkt, men har inte heller avblåst frågan.

Tomteboda arbetsmiljö rådet
Plan 2½, 17305 Tomteboda / 08-781 75 82
Webbmäster: Erhan Gömüc (Vice HSO)