Buller riskanalys, ett exempel

Arbetsplatsbuller

  ARBETSMILJÖFÖRESKRIFTER: 
   BULLER - AFS 1992:10

 Allmänna skyddsregler

1 § 
   Arbete skall planeras och bedrivas så att bullerexponeringen för dem som sysselsätts i verksamheten reduceras till lägsta, praktiskt möjliga nivå med hänsyn till teknisk utveckling och möjligheterna att begränsa bullret.

2 § 
   Om bullerexponeringen överstiger värdena i tabell 1 i bilagan till denna kungörelse skall åtgärder vidtas för att minska exponeringen. Orsaken till att bullerexponeringen överskrider gränsvärdena i tabellen skall utredas och ett tidsplanerat åtgärdsprogram skall utarbetas och genomföras. Målet skall därvid vara att så långt det är praktiskt möjligt nedbringa exponeringen under värdena i tabellen. Åtgärdsprogrammet skall dokumenteras. Dokumentationen skall kunna uppvisas för yrkesinspektionen.
   Arbetstagare skall ges fullgod information om att bullerexponeringen överskrider gränsvärdena samt om de åtgärder som vidtas för att minska exponeringen. Information skall även ges om de hörselskaderisker som bullerexponeringen kan innebära, samt om skyldigheten att bära hörselskydd då gränsvärdena överskrids.

3 § 
   Arbetstagare som sysselsätts i bullrande verksamhet och har sådan hörselnedsättning att fortsatt arbete i buller inte är lämpligt med hänsyn till risken för ytterligare försämring av hörseln, skall om möjligt erbjudas annan sysselsättning som ger låg bullerexponering.

4 § 
   Om den som är sysselsatt i bullrande verksamhet av säkerhetsskäl behöver meddela sig med andra under arbetet, skall åtgärder vidtas så att detta kan ske.
 

Tekniska anordningar

5 § 
   Tillverkare, importör och annan leverantör skall se till att maskin och annan teknisk anordning vid leverans är så beskaffad att den avger så lite buller som möjligt. Maskin och teknisk anordning skall när det gäller bulleravgivning vara konstruerad enligt den aktuella tekniska utvecklingens krav.
   Om det behövs skall leverantören lämna uppgifter om möjligheterna att begränsa bullret.

6 § 
   Vid anskaffning ab maskin eller annan teknisk anordning skall eftersträvas att välja anordning som avger så lite buller som möjligt.

7 § 
   Bullrande utrustning och komponenter skall så långt möjligt placeras i särskild lokal eller avskärmas för att begränsa bullerexponeringen.

8 § 
   Anläggning och större maskin som vid operatörsplats eller på motsvarande uppehållsplatser för arbetstagare, medför stadigvarande exponering över värdena i tabell 1 skall ha varningsskylt med symbol för "RISK FÖR HÖRSELSKADA. ANVÄND HÖRSELSKYDD". Område i närheten av anläggning och större maskin skall markeras, om detta är praktiskt möjligt och hörselskaderisk föreligger inom området. Tillträde till området skall inskränkas.
 

Mätningar

11 § 
   På arbetsplatsen där det finns risk för att värdena i tabell 1 överskrids, skall mätningar utföras i den omfattning som behövs för att klarlägga exponeringsförhållandena.
   Arbetstagare skall informeras om bedömningen av hörselskaderisken och resultaten av ljudmätningarna. Om det finns anledning att ifrågasätta mätningarnas riktighet eller om en påtaglig förändring har genomförts i arbetsförhållandena skall mätningarna göras om. Mätresultatet skall registreras och bevaras.
 

Hörselkontroller

12 § 
   Arbetstagare som exponeras för buller överstigande värdena i tabell 1 i bilagan, skall genom arbetsgivarens försorg ges tillfälle att genomgå hörselundersökning. Tidsintervallerna mellan undersökningstillfällena skall anpassas till rådande exponeringsförhållanden. Den undersökte skall informeras om undersökningsresultatet.
 

Hörselskydd

13 § 
   Om exponeringen för buller överstiger värdena, skall hörselskydd som är anpassade för ändamålet användas och underhållas väl. Hörselskydd skall väljas ut i samråd med berörd arbetstagare.
  Om användning av hörselskydd medför olycksrisk, skall det så långt det är praktiskt möjligt risken minskas genom lämpliga åtgärder.

Buller

Regler enligt AFS 1992:10   (2000:15)

Reglerna innebär att den genomsnittliga ljudnivån under en 8-timmars arbetsdag inte får överstiga 85 dB.
Den högsta ljudnivån får inte vara högre än 115 dB.
Ett kortvarigt ljud, impulsljud, som varar mindre än en sekund får inte vara högre än 140 dB.

Allmänt ur AFS 1992:10

Buller utgör ofta en stor belastning i arbetsmiljön. Förutom att buller kan orsaka hörsel- skada upplevs det ofta som störande. Dessutom kan buller förhindra eller försvåra och maskera annat önskvärt ljud.  

Kraftigt buller under kort tid kan orsaka en tillfällig hörselnedsättning. Hörseln återhämtar sig i regel efter en kortare eller längre tids hörsel vila. Vid långvarig kraftig exponering för buller kan emellertid de ljudkänsliga hår cellerna i innerörat skadas och en  permanent hörselnedsättning blir följden. En sådan hörselskada, som har orsakats av buller, kvarstår och kan inte botas.

Ju starkare bullret är desto kortare tid behövs för att en hörselskada skall uppstå. Stadigvarande och längre tids exponering för buller med en ljudtrycksnivå överstigande ca 85 dB medför risk för hörselskada. Den individuella känsligheten varierar emellertid starkt, vilket medför att känsliga personer kan riskera hörselskada vid långvarig exponering även för buller med lägre ljudnivåer än 85 dB.

Även en relativt måttlig hörselnedsättning kan vara besvärande, eftersom den ofta medför svårigheter att uppfatta samtal. Detta märks särskilt i sällskap då man störs av att flera talar samtidigt.

Den hörselskadade upptäcker själv ofta skadan i sent stadium, eftersom man gradvis vänjer sig vid försämringen. Varaktigt öronsus kan vara ett tecken på hörselskada. En särskild risk för hörselskada kan de sk impulsljuden utgöra, exempelvis slagljud. Enstaka tillräckligt starka knallar kan ge upphov till bestående hörselskada.

Buller kan ,förutom att vara hörselskadligt, störa koncentrationen inför en arbetsuppgift, och därmed uppfattas som försvårande för arbetet. Vidare kan buller uppfattas som tröttande och besvärande.

En annan allvarlig olägenhet med buller är dess förmåga att maskera önskvärt ljud. Denna medför bl a möjligheterna att föra samtal i bullrande miljö försämras. Samtal med  hög röst kan nätt och jämt föras på  1 meters avstånd i buller med en ljudnivå av 70 dB, förutsatt att vederbörande har fullgod hörsel. Vid 95-100 dB måste man skrika för att bli hörd.

Även möjligheterna att uppfatta akustiska varningssignaler och t ex ljud från ett annal- kande fordon kan allvarligt försämras och buller kan därför utgöra en indirekt olycksfallsrisk.  

En särskild risk för hörselskada kan de sk impulsljuden utgöra, exempelvis slagljud. Enstaka tillräckligt starka knallar kan ge upphov till bestående hörselskada.  

Arbetslivsinstitutet:
Störande buller kan ge ohälsa

Vid skadligt buller spelar ljudnivå och exponeringstid en avgörande roll. För störande buller är bilden mer komplex. Det kan påverka prestation, koncentration, hälsa, komfort och trötthet. Det handlar många gånger om sammansatta och omfattande ljudbilder, som ofta är mycket svåra att bearbeta i sin helhet. Ibland är vi medvetna om endast en liten del av det buller vi utsätts för.

Nu finns en aktuell dokumentation av kunskapsläget vad gäller störande buller. Kunskapsöversikten utgör resultatet av en av de många verksamheter som bedrivs inom Arbetslivsinstitutets bullernätverk och har utarbetats på uppdrag av Arbetarskyddsstyrelsen. 

Vårt sätt att reagera på störande buller är också mycket komplext och det kopplas inte alltid självklart till enbart till de ljud vi utsätts för.

– Det störande bullret är på många arbetsplatser en påtaglig belastning. Det är angeläget att i den fortsatta forskningen studera i vad mån denna typ av buller kan påverka utvecklingen av ohälsa i form av bl a stress och utbrändhet, förklarar Ulf Landström, professor och chef för programmet Teknisk yrkeshygien på Arbetslivsinstitutet.

Tal har i flera undersökningar visat sig vara en utpräglad störningsfaktor på många arbetsplatser. Inverkan av buller i våra skolmiljöer, på undervisning och inlärning, är ett annat mycket viktigt område att förbättra kunskaperna kring.

Hans Wiechel 

För mer information kontakta Ulf Landström , 
Tfn: 090-786 50 96, 
e-post: ulf.landstrom@niwl.se 

Källa: Störande buller– kunskapsöversikt för kriteridokumentation. Arbete och Hälsa 1999:27.
- - - - - - - - - - - - - - - - - -

Buller riskanalys, ett exempel
 

Exponeringsvärden för buller avseende hörselrisk enligt tabell 1:

Ekvivalent ljudnivå under en 8-timmars arbetsdag	85 db(A)
Maximal ljudnivå (med undantag för impulsljud)	115db(A)
Impulstoppvärde	140 db(A)

Buller och Akustik

Från bullersynpunkt bör följande målsättning fastställas:
- Hörselskadande buller 
skall inte förekomma i arbetslokaler
- Där det är möjligt ska den ljudnivå eftersträvas som medger att normalt samtal kan föras.
- Arbetsplatsbullret ska inte överskrida de ljudnivåer som kan uppnås med rimliga tekniska och ekonomiska insatser.
- Riktvärden för högsta ljudnivåer i olika lokaler och verksamheter ska anges.

Den akustiska planeringen omfattar:
Byggnad inkl ventilation.

- Layout, genom att ta hänsyn till ljudaspekterna kan man skapa "tysta" och "bullrande" zoner i lokalen. Manuell sortering skapar t.ex. i sig inte något buller och bör därmed placeras i en så kallad "tyst" zon. På en byggnadsritning med inritade maskinplaceringar bör ljudnivåzoner ritas in. Såväl maskiner, kontor och gemensamhets- utrymmen bör kartläggas.

- Stomme, elastiska fogar i byggnadskon- struktionen minskar spridningen av vibrationer i byggnadsstommen.

- Ljudisolering, ovan nämnda kartläggning av ljudnivåzoner påverkar behovet av ljudisolering. Väggar, fönster och dörrar 
till förmanskontor, kontor 
och pausutrymmen kan behöva ljusisoleras mer än normalt beroende av maskinernas placering., trucktrafik m.m.

- Absorbenter, om lokalen utformas med hårda begränsningsytor av betong, lättbetong, korrugerad plåt och liknande är uppsättning av absorbenter en nödvändig åtgärd för att skapa ett godtagbart ljudklimat. På stratejiska ställen i lokalen, bör en hålrumsabsorbent såsom kantställt 78-hålstegel, 50 mm från vägg med mineralull mellan, användas för att reducera studs av ljud från maskiner.

Maskiner och utrustning
- Maskinupphandling med ljudgaranti (PAB-upphandlings-
dokument)
- Montageföreskrifter (bland annat vibrationsisolering)

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om buller, AFS 1992:10, med kommentarsdel bör användas vid planering av fastigheten från bullersynpunkt".

Kent Staaf  PR-BUT,
Arlanda Delprojekt Arbetsmiljö,
Maskin/Människa.

Arbetsmiljöfrågor

Ur innehållet  

Dina skyddsombud

Innehåll A-Ö

 Arbetsmiuljö & Skyddsombud

 Plan 2½, 17300 Tomteboda - Tfn 781 79 40  

                                                                         Webbmäster: Erhan Gömüc