Belastningsergonomi 1   -2-
 

Besvär till följd av för stora, långvariga eller ensidiga belastningar utgör ett av de största arbetsmiljöproblemen. 

Människans kropp är gjord för rörelse. För att underhålla kroppens funktioner behövs en lagom blandning av rörelse, belastning och återhämtning.

Vid bedömning av en arbetssituation används ofta begreppet belastningsdos som mått på den sammanlagda belastningen. Dosen beräknas som en kombination av 
hur mycket, 
hur tungt, 
hur ofta samt 
hur länge 
vi arbetat. 

Det finns olika belastnings typer som t ex - Enstaka höga belastningar, - Statisk muskelarbete - ensidig upprepad belastning, - mycket låg belastning (som ger också besvär: Rörelseorganen behöver fortlöpande aktivering för att bibehålla styrka, rörelseomfång och rörlighet. Det är känt att tåligheten mot belastningar avtar vid fysisk inaktivitet. Arbetar inte musklerna dynamiskt fungerar cirkulationen dåligt, bensvullnad är ett exempel på detta).

Gynnsam belastning är också ett begrepp i det här område: Karaktäriseras av återkommande variation, balans mellan aktivitet och återhämtning samt begränsning i tid. Vad som är gynnsam belastning kan vara mycket olika för olika personer, beroende på deras individuella förutsättningar och känslighet. 

Psykisk belastning kan orsaka muskelspänningar och därmed förstärka effekterna av den fysiska belastningen. Stark tidspress, för höga krav på sig själv eller från andra eller stor koncentration vid hantering av ömtåliga bördor är exempel på faktorer som kan bidra till att den fysiska belastningen ökar. 
Andra sådana negativa faktorer är bristande handlingsutrymme och bristfälligt socialt stöd. 

HÖGA prestationsmål i en arbetsgrupp kan leda till hårt uppdriven arbetstakt och en rollfördelning inom gruppen som gör att vissa individer utsätts för alltför ensidigt upprepade eller kraftkrävande uppgifter.

Samtidigt kan fysiskt arbete som medför att rörelser upprepas på ett ensidigt monotont sätt påverka psyket negativt. Endast om alla aktuella faktorer i arbetsmiljön vägs samman och får utgöra en helhet går det att åstadkomma bra arbetsförhållanden.

Belastning genom personlig skyddsutrustning eller arbetsklädsel.

Skydds- och arbetskläder kan inskränka på rörelsefriheten eller öka värmebelastningen.

Skyddshandskar kan innebära sämre greppförmåga. Andningsskydds kan medföra ökad belastning på andnings- och cirkulationsorganen.

 Andnings- och ögonskydd kan minska synfältet och därmed påverka arbetsställningarna negativt.

Det är därför viktigt att utrustning och arbetskläder väljs med stor omsorg och hänsyn tas till ovannämnda faktorer, förutom till själva skyddseffekten. Även utrustningens tyngd och tyngdpunktplacering samt hur man tar på och av sig utrustningen bör beaktas.


Arbetsmiljöverket AFS 1998: 1

Arbetsmiljöverket:
BELASTNINGSERGONOMI

Bakgrund 

  En tredjedel av alla arbetsskador anmäls till Försäkringskassan som belastningsskador. Det betyder 40 anmälda belastningsskador om dagen, varje dag året om. Nästan 40 procent av de anmälda arbetsskadorna bland kvinnor är relaterade till belastningar, bland männen är motsvarande andel cirka 20 procent. Nästan var tredje arbetstagare anser att de har ett tungt arbete med påfrestande arbetsställningar och ensidiga arbetsrörelser. Nacke, axlar, armar och ländrygg är de mest utsatta kroppsdelarna. Belastningsskador leder ofta till lång sjukfrånvaro och är den vanligaste orsaken till förtidspensionering. 

  Det tunga och slitsamma kroppsarbete som tidigare orsakade många belastningsskador har i flera branscher rationaliserats bort. De fysiskt tunga arbetsuppgifterna finns dock i hög grad kvar inom vård och omsorg, vilka utgör verksamheter där kvinnor är i stor majoritet. Tunga fysiska arbeten eller på annat sätt påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser finns också vid till exempel byggnads- och anläggningsarbete, varudistributions- och lagerarbete, städ- och renhållningsarbete och vid vissa reparations- och underhållsarbeten. 

  I stället för de tunga kroppsarbetena har det vuxit fram arbeten med en hög grad av specialisering och ensidighet, som ofta bedrivs i ett högt uppdrivet arbetstempo och under stark tidspress. Specialiseringen av arbetet tilltar inom många yrken och innebär ofta att samma arbetsrörelser utförs under hela arbetspasset. Det kan vara hantverkaren som enbart monterar sprinklersystem, datoranvändaren som arbetar vid tangentbord hela dagen eller industriarbetaren som alltid sköter samma maskin. Ensidigt upprepat arbete förekommer bland annat inom tillverkningsindustrin och vid handels- och kontorsarbete. Det ensidiga upprepade arbetet utförs i stor utsträckning av kvinnor. 
 

Övergripande mål

1. Ohälsa till följd av påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser eller av tunga lyft ska minska, särskilt inom vård och omsorg, byggnads- och anläggningsarbete samt varudistributions- och lagerarbete. 

2. Ohälsa till följd av ensidigt upprepat arbete ska minska, särskilt inom monterings-, sorterings-, paketerings-, dator- och kassaarbete. 
 

Prestations mål 

1. Yrkesinspektionen ska vid minst hälften av inspektionerna inom vård och omsorg, byggnads- och anläggningsarbete samt varudistributions- och lagerarbete identifiera och beskriva brister avseende påfrestande arbetsställningar, arbetsrörelser eller tunga lyft. 

2. Yrkesinspektionen ska i ökad utsträckning identifiera och beskriva brister vid monterings-, sorterings-, paketerings-, dator- och kassaarbete avseende ensidigt upprepat arbete. *

3. Arbetarskyddsstyrelsen ska följa upp den praktiska tillämpningen av AFS 1998:1 Belastningsergonomi samt ställa samman och utveckla metoder och hjälpmedel för tillsynen avseende ensidigt upprepat arbete.

Arbetsmiljöföreskrift - AFS 1998:1
BELASTNINGSERGONOMI

Arbetsgivarens ansvar:
Arbetsställningar och arbetsrörelser

2§  Arbetsgivaren skall så långt det är praktiskt möjligt ordna och utforma arbete och arbetsplatser så att arbetstagarna kan använda för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser. Långvarigt eller ofta återkommande arbete med böjd eller vriden bål liksom med händerna över axelhöjd eller under knähöjd skall undvikas. Detsamma gäller arbete som innebär kraftutövning i ogynnsamma arbetsställningar.
   Om särskilda synhjälpmedel behövs för att möjliggöra gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser skall dessa tillhandahållas av arbetsgivaren.
 

Manuell hantering och annan kraftutövning

3§ Arbetsgivaren skall se till att arbete som kräver kraftutövning så långt det är praktiskt möjligt ordnas och utformas så att arbetstagaren kan arbeta med arbetsobjekt, arbetsutrustning, reglage, material eller personförflyttningar utan att utsättas för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar.

Ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete

4§ Arbetsgivaren skall se till att arbete som är ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet normalt inte förekommer. Om särskilda omständigheter kräver att en arbetstagare utför sådant arbete skall riskerna för ohälsa eller olycksfall till följ av hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar förebyggas genom arbetsväxling, arbetsutvidgning, pauser eller andra åtgärder som ökar variationen i arbetet.

Kunskaper, färdigheter och information

6§ Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om
   - lämpliga arbetsställningar och hjälpmedel skall användas,
   - hur teknisk utrustning och hjälpmedel skall användas,
   - vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför samt
   - tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler.

Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna allmän information om vikten på de laster som hanteras. Där det är möjligt skall exakta upplysningar ges om lasters vikt samt om var lastens tyngdpunkt eller tyngsta sida finns när innehållet i den är ojämnt fördelat.

Arbetsgivaren skall vidare se till att arbetstagaren ges möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Han skall även följa upp att instruktionerna efterlevs.

 

Så undviker du belastningsbesvär

Det finns mycket du själv kan göra för att undvika belastningsbesvär. Generellt handlar det om att du måste röra på dig och inte sitta i samma ställning för länge.

FRÅGOR och SVAR om belastningsergonomi

? Arbetstagaren ett ansvar i arbetsmiljöarbetet?

 - Ja. När det gäller belastningsergonomi ska den anställde uppmärksamma arbetsgivarens instruktioner om hur arbetet ska utföras på ett säkert sätt för kroppen. De anställda har också en skyldighet att tala om för sin arbetsgivare om de upplever att en arbetsuppgift kan medföra hälsofarliga eller onödigt tröttandefysiska belastningar.

 Det är dock alltid arbetsgivaren som har huvud ansvaret för att arbetet kan utföras på ett för kroppen gynnsamt sätt. Vill Du veta mer om ansvarsfördelningar när det gäller arbetsmiljön, läs på AML (3 kapitlet) eller AFS 1998:1.

[Länkar till> AML kap3 AFS 1998:1 ]
 

? Kan fysisk träning förebygga belastningsbesvär?

 - Ja och nej. Arbetar man tungt är det alltid en fördel att vara vältränad. Men ingen styrka i världen hjälper om inte arbetstekniken är bra, lämplig arbetsutrustning finns att tillgå samt att tid till återhämtning ges. Studier av människor med ensidigt upprepat arbete (t.ex. montering av små detaljer, inmatning av uppgifter vid dator) har visat att ökad muskelstyrka inte förebygger belastningsbesvär vid sådant arbete.

 Vill Du veta mer, titta på AFS 1998:1 (avsnittet om "belastningsergonomiska utgångspunkter").

Länk till> AFS 1998:1 
  

? Hur länge får man arbeta ensidigt upprepat?

 - Det går inte att ange en exakt gräns. Men vår utgångspunkt är att ensidigt upprepat arbete normalt inte skall förekomma. Om särskilda omständigheter ändå kräver ett ensidigt upprepat arbete skall arbetsgivaren organisera det så att riskerna för belastningsbesvär förebyggs genom arbetsväxling, arbetsutvidgning, pauser eller andra åtgärder som ökar variationen i arbetet.
 Vill Du läsa mer om vad som menas med ensidigt upprepat arbete och regler för det, titta på AFS 1998:1(4 § och dess kommentarer samt modellen för bedömning av ensidigt upprepat arbete).

[Länkar till> AML kap3 AFS 1998:1 ]
 

? Varför är termen "Belastningsergonomi" och inte bara "Ergonomi"?

  - I Norden har termen ergonomi för de flesta människor betytt enbart sådan anpassning av arbetet till människans förutsättningar som har med det muskuloskeletala systemet att göra. I sin grundbetydelse innefattar emellertid termen ergonomi mycket mer, egentligen nästan allt som påverkar människans arbetsförhållanden, med eventuellt undantag för de rent arbetshygieniska förhållandena. Att benämna föreskriften Ergonomi skulle alltså vara fel. Termen belastningsergonomi är egentligen inte heller korrekt då den kan tolkas som allt som belastar det mänskliga systemet. T.ex. kan buller sägas belasta det mänskliga systemet. Då begreppet "Belastningsskador" är tämligen väl etablerat  i Sverige som term för skador i det muskuloskeletala systemet är det rimligt att definiera "belastningsergonomi" som sådana ergonomiska förhållanden som påverkar risken för belastningsskador.
 

? När blir gynnsamma arbetsställningar ogynnsamma?

  - När arbetstagaren tvingas inta en arbetsställning under så lång tid att hälsan påverkas negativt eller att arbetsställningen hindrar att arbetstagaren utvecklar den kraft som behövs för arbetet. Det är en bedömningsfråga i varje enskilt fall. Det går alltså inte att ge ett generellt svar för samtliga situationer. Men gynnsamma arbetsställningar kan alltså bli ogynnsamma.
 

? I den gamla föreskriften (AFS 1983:6) stod det i fjärde paragrafen att den som huvudsakligen står och arbetar bör ha möjlighet att sitta. Varför är det borttaget? Nu är det svårare att begära en stol i anslutning till arbetsplatsen.

  - Det är fortfarande lika viktigt att se till att arbetstagare som har ett arbete som till största delen innebär stående och gående arbetsställningar har möjlighet att sitta då och då. Av formella skäl vill vi inte ha en"börformulering" i föreskrifts delen,  varför en tolkning av 2 § får göras i detta fall.
 

?  I  bl.a. paragraferna 2 och 3 används uttrycket "så långt praktiskt möjligt". Vad menas med det?

   Är det t.ex. visat (på något annat arbetsställe) att problemet går att lösa på ett rimligt sätt, talar detta för att åtgärden skall genomföras. Den behöver emellertid  inte lösas på samma sätt som där det är visat. Finns en annan lösning som uppfyller funktionskravet är det naturligtvis också godtagbart. Kostnaden för åtgärderna skall också stå i rimlig proportion till de arbetsmiljömässiga vinsterna. Det är emellertid inte företagets/verksamhetens bokslutssiffror som avgör om åtgärden skall genomföras eller ej. Är bristerna stora och kostnaderna skäliga i förhållande till arbetsmiljövinsterna innebär uttrycket att åtgärder skall vidtas. I  arbetsmiljövinsterna räknas in dels de ekonomiska (för individen, företaget och samhället), dels de mänskliga. 

Arbetarskyddsstyrelsen

Upp

Arbetsbelastning...
Belastningsergonomi- Brevbärarna   2008 dec, Previa

En belastning - ergonomiskt
 kartläggning och riskbedömning vid våra sorteringsmaskiner

Dålig ekonomi sätter
sig i ryggen

Hans Lundgren, Du&Jobbet, 

Belasta rätt!

AFS 1998:1

Frågor och svar

Sammanställning:
Arbetsbelastning 
vid Postterminal 
Tomteboda

Modeller för 
bedömning av sittande, stående och gående arbetsställningar

 
"Fler belastnings
sjukdomar
längre 
sjukskrivning",
som pdf-fil.

En belastning
ergonomisk
kartläggning och riskbedömning vid våra maskiner

Lyftteknik

Ur: "Arbetsmiljö
barometer" 
(nr 4/99):

Arbetsbelastningen fortfarande den 
stora frågan:
 

"Arbetsbelastningen 
är för fjärde året i 
rad den stora 
frågan
i arbetslivet, 
enligt höstens Arbetsmiljö-
barometer. 
I år har även chefer 
och arbetsledare fört upp den på listan över det 
som är mest angeläget 
att förbättra.

Samarbetet ligger lika stadigt i topp 
på den positiva listan. Andra ljuspunkter är att det jobbas vidare med de fysiska frågorna ute 
på arbetsplatserna. 
Skydd mot 
olycksfall 
och kemikalie
hantering säger 
allt fler har 
blivit bättre.

Det som är mest 
angeläget att 
förbättra:

För chefer och arbetsledare:

1)Arbetsbelastning,
2)Kompetens-
utveckling, 
3) Arbets-
organisation;

För arbetare:

1) Kompetens-
utveckling, 
2) Arbets-
organisation, 
3) Arbetsbelastning.