Har du en god idé, förverkliga den, innan den förbleknar.

Det finns naturligtvis många saker som man måste tänka på när det gäller arbetsplatsen och hur man sitter. Bäst av allt är om man specialanpassar arbetsplatsen för varje enskild individs behov och om detta skall göras på ett professionellt och korrekt sätt krävs en specialist. Men du kan också göra några enkla justeringar på egen hand. Läs nedan, sätt dig till rätta och känn skillnaden!

Så här bör du sitta:

• Sitthöjd: Reglera höjden så att du får bra stöd för fötterna och rätt höjd till arbetsbordet. Rätt höjd är när du har rät vinkel (90° och lite mera) mellan arbetsbordet och dina underarmar. Höjden ska tillåta nedsänkta axlar!
  
• Sittlutning: Lutningen framåt eller bakåt ska vara lätt att ställa in och vid behov låsbar. Vinkla stolsitsen lite framåt så att vinkeln mellan bålen och höfterna blir ca 90° och mer. Bålvinkeln påverkar hållningen i nacke och rygg. Känn efter vad som känns mest bekvämt för dig. Variera arbetsställning med sittlutningen.
  
• Sitsdjup: Reglera sitsdjupet på stolen efter längden på dina ben.
  
• Ryggstöd: Anpassa höjden och lutningen på ryggstödet efter din rygg. Ha ordentligt stöd i svanken, oavsett om du arbetar i en bakåt- eller framåtlutad arbetsställning.
  
• Svankstöd: Placera svankstödet i rätt höjd efter din rygg. Svankstödet bör vara utformad efter din ländrygg. Det ska kännas bekvämt och avspänt i ryggen.
  
• Belysning: En av de viktigaste parametrarna för en god arbetsmiljö är ljuset. Belysningen bör vara så att den inte orsakar bländing och reflexer i datorskärmen. Detta gäller alla reflekterande källor i ett rum så som lampor, fönster glasväggar och ljusa ytor.

Andra saker du bör tänka på när du arbetar framför datorn - armar och händer:

• Vila med underarmen och hand minst 30 sekunder varje kvart.
• Massera, träna och stretcha nack-, axel- och underarmsmuskler ofta.
• Undvik statiska positioner och repetetiva rörelser.
• Håll handleden i neutralläge och armbågsvinkeln i ca 90°-100°.
• Arbeta med musen framför kroppen inom axelbredd.
• Använd kortare tangentbord för smalaxlade individer.
• Växla musen mellan höger och vänster hand.
• Växla mellan olika styrdon och tangentbord.
• Håll axlarna nedsänkta och avspända.
• Håll armbågarna intill kroppen.
• Tänk på att ha en bra hållning vid stående och sittande arbete.
• Ha ordentligt stöd för fötterna på golvet eller på en fotpall.
• Datorskärmen bör placeras så att användaren har sidan mot fönstret och det bör vara möjligt att minska ljusinsläppet med t ex persienner. Men undvik att dämpa ljuset för mycket, om det blir för mörkt utsöndrar kroppen sömnhormonet melatonin.
• Placera ljuskällor och skärm så du slipper reflektioner. Undvik också att ha andra blanka ytor vid arbetsplatsen. Både tangentbord och bordsskiva bör vara matta. All belysning på arbetsplatsen skall vara flimmerfri.

Detta gäller i El-miljö 
och vid bildskärmsarbete

Arbetsgivaren har enl. arbetsmiljölagen och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om internkontroll skyldighet att se till att du har en god och säker arbetsmiljö. Internkontroll är ett systematiskt sätt att utreda/dokumentera en arbetsmiljö/el-miljö och upprätta en åtgärdsplan. Sjukskrivning skall inte vara en signal på att det finns arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen.

Elöverkänslighet har i över tio år diskuterats som ett arbetsmiljöproblem. Begreppet beskriver besvärssituationer där närhet till olika elektriska apparater och speciellt bildskärmsarbete verkar vara den gemensamma faktorn. Varningstecknen kan vara:

• Hetta, brännande känsla eller stickningar i huden (ansikte, armar, händer), ibland rodnader eller svullnader, torrhet i övre luftvägarna, grusiga ögon eller andra ögonbesvär.

• Koncentrationssvårigheter, yrsel, trötthet, huvudvärk.

• Elöverkänsligheten går över vid frånvaro från det som utlöser besvären.

Om man inte vidtar några åtgärder blir det problem med allt fler elektromagnetiska källor i arbetet och i hemmet.


Ny teknik och mängden av elektrisk utrustning i vår arbetsmiljö och i hemmen ökar kontinuerligt. Konsekvensen blir även högre bullernivåer, ökad värme, fler källor till elektromagnetiska fält och ökade emissioner av kemiska ämnen. Datorer innehåller ca 200 kemiska ämnen som frigörs när datorn värms upp. All ny utrustning bör “brännas ur“ genom att man ställer den i ett utrymme som man inte vistas i och låter den stå påslagen några dagar. Ny utrustning luktar alltid och det frigörs kemiska ämnen från den bl.a. flamskyddsmedel.

Man bör ha bildskärmen placerad 70-80 cm ifrån sig och något lägre så att man sitter med nedåtriktad blick. Dels för att skona nacken men främst för ögonen, man blinkar oftare och fuktar därmed hornhinnan vilket minskar risken för ögonbesvär.

Arbetarskyddsstyrelsen har gett ut en föreskrift om arbete vid bildskärm AFS 1998:5, där man förutom föreskrifter även har tagit upp allmänna råd om tillämpningen av föreskriften och hur en bra bildskärmsarbetsplats skall vara organiserad. Det finns även en broschyr om bildskärmsarbete med arbetarskyddsstyrelsens beställningsnummer ADI 330.

Trådlösa telefoner strålar mer än mobiltelefoner som “känner av“ var basstationen finns och anpassar sändareffekten efter vad som behövs för att ha störningsfri sändning/mottagning.

Elkablar bör skärmas av för att ge mindre strålning. För att minska blinkningarna från takmonterade lysrörsarmaturer bör de läggas på var sin fas om det är möjligt.

Får man problem med elöverkänslighet bör man ta kontakt med expertis för att få hjälp med elsanering av arbetsplatsen och hemmet.

Arbetarskyddsstyrelsens publikationsservice har tfn 08-735 85 55
Av Sivert Mässing, skyddsombud.

Belysningsinformation

Ljuset påverkar oss mycket men vetenskapen krng bra ljus upplevs av många som en djungel. Det har många av belysningstillverkarna förstått och deras produktkataloger är i regel även en lärobok.

Annell har ett bra belysningskompendium  men svårt att hitta. Gå in på Annell och klicka på "beställ info" där finns "våra vanligaste ljuskällor kompendium 2007" för nedladdning.  Deras kompendium om diodljus kan du läsa här. På deras webbsida finns också en ordbok för både fackuttryck som olika materialförklaringar. Klicka dig fram till produkter/Liten ordbok på deras webbsida.

Osram har ett bildspel som raskt förklarar begreppen inom belysning.

Philips har flera bildspel, om belysningsstyrning, ljus och färger samt fördelarna med HF-don (högfrekvensdon) på lysrör.

Fagerhult presenterar en forskningsstudie som de gjort tillsammans med Lunds universitet ”Omfältsluminansens och färgtemperaturens betydelse för vakenhet, välbefinnande och prestation”.

Vill du veta mer om det elektriska ljusets historia har Tekniska museet ett bildspel.

Bra belysning får oss 
att jobba bättre