Tomteboda
Huvudskyddsombudet





08
-781 75 82
Plan 2½, 17300
Tomteboda

Ersättningar vid arbetsskada - 2       1

 
 

 

 

 

 

 

Hem
Arbetsmiljöfrågor
Innehåll A-Ö
4 område
Länkar
TBA meny
Lokal&företag
Artiklar
Välkommen in

 


Nyheter i 
arbetsskade-
ersättningen

Frågor-svar
 

Se även:

Anmälan om arbetsskada 
Vad är en arbetsskada?
Olycksfall 
Färdolycksfall
Arbetssjukdom
Smitta 
Så här fungerar försäkringen
Godkänd arbetsskada
Sjukpenning
Läkarvård 
Spar alla kvitton! 
Rehabilitering 
Förebyggande av skada
Livränta
Dödsfall
 ¤ Övergångsbestämmelser 
Äldre lagstiftning 
 ¤ Trygghetsförsäkringarna 
Det statliga 
personskadeskyddet 
Överklaga ett beslut
Blanketter

Vill du ha ersättning?

 

Arbetsskadeförsäkring broschyren
Försäkringskassan
informerar:

Arbetsskadeförsäkring
broschyren
,
här.

 

 

 

  Den 1 juli 1993 upphörde den särskilda arbetsskadesjukpenningen. Likaså upphörde de särskilda, förmånligare, reglerna för ersättning vid läkarvård, etc.  Istället gäller numera vid arbetsskada (vare sig det rör sig om arbetssjukdom eller olycksfallsskada) enligt Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) samma ersättning som vid vanlig sjukdom, med de löneavdrag som det innebär (se dock nedan, Person skadeavtalets kompletterande ersättningar). De förmånligare ersättningar som kvarstår enligt LAF gäller för 

      sjukvård utanför Sverige 
      tandvård 
      särskilda hjälpmedel 
      livränta (= stadigvarande inkomstförlust) 
      dödsfall 

  Fr.o.m. den 1 juli 1993 prövar Försäkringskassan om en skada är en arbetsskada enbart när det behövs för att bestämma ersättning enligt LAF. 


 

  Personskadeavtalet

  Personskadeavtalet (PSA) gäller fortfarande för oss trots att vi inte längre arbetar inom Arbetsgivarverkets (SAV:s) avtalsområde. Vid den senaste stora omarbetningen av PSA (1995-01) anpassades PSA till det avtal som huvudsakligen gäller inom SAF:s avtalsområden, Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA. Avsikten är också att senare helt gå över till detta avtal. Avtalet är ett komplement till LAF. 

  Personskadeavtalet ger - under vissa förutsättningar - ersättning vid: 

       inkomstförlust vid sjukdom 
       sveda och värk 
       sjukvårdskostnader och andra kostnader 
       lyte eller annat bestående men (medicinsk invaliditet) 
       ekonomisk invaliditet 
       till efterlevande vid dödsfall 
       begravningshjälp (PSA §1, §4) 

 

  Sjukskriven pga. olycksfall
 
Om man tvingas sjukskriva sig pga. ett olycksfall i arbetet eller på väg till och från arbetet (färdolycksfall), gäller den vanliga sjuklönen och sjukpenningen från arbetsgivaren respektive Försäkringskassan. Därutöver kan man under vissa förutsättningar få ersättning från PSA för den inkomst man förlorat pga. avdragen. 

  a) Vid sjukskrivning pga. olycksfallsskada (dock inte vid färdolycksfall) i mer än 90 dagar får man fr.o.m. 91:a dagen 10 procent i ersättning och fr.o.m. 366:e dagen 20 procent. Dessa ersättningar innebär att man, tillsammans med sjukpenningen, får sammanlagt 90 procent i ersättning. 

  b) Om man kan bevisa att arbetsgivaren eller annan anställd vållat skadan kan man få ersättning för hela inkomstförlusten från första sjukdagen. 

  För både a) och b) gäller att man får ersättning endast om skadan lett till nedsatt arbetsförmåga i minst 14 dagar eller medfört bestående invaliditet. Vid färdolycksfall får man ingen ersättning för inkomstförlust (däremot kan man få andra ersättningar - se nedan)  (PSA § 2, § 6, § 21,§ 30) 
 

  Sjukskriven pga. arbetssjukdom
  Med arbetssjukdom menas skada som man ådragit sig genom "annan skadlig inverkan i arbetet" än ett rent olycksfall, det vi brukar kalla för belastnings- eller förslitningsskada. Kraven för att få en skada klassad som arbetssjukdom skärptes betydligt 1 januari 1993. T ex kommer det att i fortsättningen att bli betydligt svårare att få de vanliga belastningsskadorna klassade som arbetssjukdom. Dessutom tar Försäkringskassan bara upp ärendet om det finns en "stadigvarande inkomstförlust". T ex om man måste byta till ett jobb med sämre lön eller gå ner till deltid, eller att man får sjukbidrag eller förtidspension.

    För att en skada skall gälla som arbetssjukdom krävs att den kvarstår 180 dagar efter den dag skadan visade sig och dessutom godkänts som arbetsskada enligt LAF eller enligt ILO:s konvention. Till sist kan man också få en skada godkänd som arbetssjukdom om den lett till bestående medicinsk invaliditet på minst fem procent. Även här gäller kravet att man måste vara sjuk i minst i minst 180 dagar.

    Vid sjukskrivning pga. arbetssjukdom får man enligt grundregeln ingen kompletterande ersättning för inkomstförlust (däremot kan man få andra ersättningar - se nedan!) från PSA. Om man kan bevisa att arbetsgivaren eller annan anställd varit vållande till sjukdomen kan man dock få ersättning för hela inkomstförlusten. Likaså kan man få ett engångsbelopp på 20.000 kr för arbetssjukdom som lett till minst fem procents invaliditet.
(PSA § 2, § 7, § 30) 
 

  Sveda och värk
  Om man pga. en olycksfallsskada varit sjukskriven i mer än 30 dagar får man ersättning för sveda och värk för de dagar man varit sjukskriven. Vid arbetssjukdom är kravet 90 dagar.

    Om svedan och värken (vare sig det gäller olycksfallsskada eller arbetssjukdom) har varit "svår" kan man få ersättning fr.o.m. första dagen.

  Sak samma om det föreligger "särskilda skäl". Som exempel på "särskilda skäl" kan nämnas de besvär man kan ha fått till följd av ett rån.

    Ersättningen för sveda och värk beräknas efter en tabell som regleras genom ett särskilt avtal.

    Normalbeloppet är (1995) 1 872 kr/mån. Vid sjukhusvistelse eller svårare skador höjs beloppet. 

  (PSA § 22; Avtal om tabeller för tillämpning av avtalet om ersättning vid
  personskada (PSA)) 
 

  Invaliditet
  De ersättningar som gäller för lyte eller annat bestående men regleras i
  särskilda tabeller. Vi går här inte närmare in på dessa villkor. Som exempel kan nämnas att normalbeloppet vid 100 procents invaliditet och 25 års ålder uppgår till 350 000 kr (1995). Beloppet trappas sedan av beroende på levnadsålder och invaliditetsgrad. 

  Man kan också få ersättning från PSA för ekonomisk invaliditet ("framtida inkomstförlust") och för framtida merkostnader. 
 

  Ersättning för sjukvård och andra kostnader
  Enligt PSA får man ersättning för de kostnader som skadan har medfört. Det kan t ex gälla läkar- och sjukvårdskostnader, kostnader för skadade kläder, glasögon, rehabiliteringskostnader, mm.

    Grundregeln för att få ersättning enligt avtalet är att man råkat ut för en olycksfallsskada som har medfört "nedsatt arbetsförmåga" i mer än fjorton dagar eller medfört bestående invaliditet.

    Man får också dessa ersättningar vid skada som godkänts som arbetssjukdom enligt ovan.

    Man får ersättning utan sjukskrivning om skadan styrks av läkare eller arbetsledare.

    Man får ingen ersättning för kostnader under 500 kronor. Dessutom är minsta ersättningsbelopp 100 kronor. Man måste alltså ha kostnader som uppgår till minst 600 kronor för att få någon ersättning (då utgår 100 kronor). Om arbetsgivaren vållat skadan utgår "självrisken". 
(PSA § 24, §6, § 7) 
 

  Färdolycksfall
  Färdolycksfall, dvs. olycksfallsskada på väg till eller från jobbet, omfattas inte av PSA, om den täcks av trafikskadelagen. 

    Om inget fordon, som omfattas av trafikskadelagen, är inblandat får man ersättning som för andra skador, dock ingen ersättning för inkomstförlust. 
(PSA § 2, § 21)
 

  Vållande (* se de nya ändringarna, här)
  När lagen och som en följd därav avtalet ändrades (försämrades) återinfördes begreppet "vållande". Det innebär att om man råkat ut för en arbetsskada och själv kan bevisa att arbetsgivaren eller en annan anställd varit vållande till skadan (enligt skadeståndslagen) kan man få en bättre ersättning. 

    För att arbetsgivaren ska räknas som vållande måste den skadade bevisa att arbetsgivaren 

  • gjort något som han inte bort göra enligt lag eller föreskrifter eller 
  • inte gjort något som han bort göra enligt lagen eller
  • Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter eller att han känt till problem
    utan att åtgärda dem. 

  Frågan om arbetsgivaren eller en annan anställd varit vållande avgörs av en Vållande nämnd. Vållandenämnden består av tre jurister som tillsatts av arbetsmarknadens parter. 

  Om man är missnöjd med Vållandenämndens beslut kan man få hjälp av facket att driva en rättslig process mot arbetsgivaren enligt skadeståndslagen.  (PSA § 30) 
 

  Preskriptionstider
  Fr.o.m. 1995-01-01 gäller preskriptionstider som är sex eller tio år beroende på vilken typ av skada det gäller.  (PSA § 38a) 

  Hur gör man?
  Om man råkat ut för en arbetsskada ska man ALLTID anmäla skadan. Arbetsledaren har en blankett för detta. När man fyller i blanketten ska man också ALLTID ta hjälp av SKYDDSOMBUDET. Det har blivit mycket viktigt att arbetsskadeanmälan fylls i rätt från början sedan lagstiftningen och avtalet ändrats. Numera får man ju på flera punkter fullersättning endast under förutsättning att man själv (med hjälp av facket) kan bevisa att arbetsgivaren eller annan anställd bär skuld till olycksfallet/sjukdomen. 

  Den egna chefen/arbetsledaren skickar den ifyllda blanketten till regionkontoret, som skickar arbetsskadeanmälan vidare till Försäkringskassan. Själv ska man få en bekräftelse från regionkontoret, att skadeanmälan har tagits emot hos dem. Samtidigt ska man få information om PSA och en blankett där man ska fylla i de uppgifter som behövs för att bedöma om man har rätt till ersättning enligt PSA. Därefter ska regionkontoret (löneadministratören) skicka skadeanmälan till Arbetsmarknadsförsäkringar, AMF, som sköter regleringen av dessa ärenden åt Statens Trygghetsnämnd. Om arbetsskadan medfört sjukskrivning och läkarbesök och/eller kostnader som överstiger självrisken ska skadeanmälan skickas till AMF. Den här
pappersexcersisen fungerar inte alltid som den ska och därför måste man själv bevaka att den går rätt till. 

  Trygghetsnämnden/AMF som behandlar ärendet tar i första hand ställning till de "ordinarie" ersättningarna enligt PSA. Om man är missnöjd med ersättningen kan man begära att Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor omprövar Trygghetsnämndens beslut. Skiljenämn dens beslut kan inte överklagas. 

    Om man anser att arbetsgivaren/annan anställd varit vållande måste man själv se till att vållandefrågan prövas genom att detta framgår på arbetsskadeanmälan (eller att man senare anmäler saken till Trygghetsnämnden/AMF). Om man har en annan uppfattning än Trygghetsnämnden/AMF om vållandefrågan begär man att Vållandenämnden prövar den saken. Om man är missnöjd med Vållandenämndens utslag kan man få hjälp av facket att driva en rättslig process i domstol mot arbetsgivaren enligt skadeståndslagen. 

  Försäkringskassan skall utreda alla arbetsskador men prövar dem endast om de bedömer att man kan ha rätt till de ersättningar som gäller enligt LAF. Försäkrings kassans beslut överklagas till länsrätten, kammarrätten och i sista hand regeringsrätten. Om man är missnöjd med ett beslut från Försäkringskassan och vill ha hjälp av facket att överklaga måste man omedelbart kontakta regionklubben eller avdelning en. Detta därför att man efter två månader förlorar sin rätt att överklaga Försäkringskassans beslut.


Frågor om arbetsskada
 

           -  Anmälan om arbetsskada
           -  Vållande till arbetsskada
 
 

      Anmälan om arbetsskada

          Enligt 8 kap 1 § lagen (SFS 1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall arbetsgivare som har fått kännedom om inträffad arbetsskada omedelbart anmäla skadan till allmän försäkringskassa.

         Enligt 9 § förordningen (SFS 1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd skall anmälan om arbetsskada göras på blankett enligt formulär som riksförsäkringsverket fastställer. Enligt 10 § skall arbetsgivare samråda med skyddsombudet om arbetsskadeanmälan och ge ombudet en kopia av denna.

         En skadedrabbad som inte är nöjd med det sätt på vilket arbetsgivaren har fyllt i anmälningsblanketten bör vända sig till försäkringskassan.

         Arbetarskyddsstyrelsen känner inte till vilka möjligheter försäkringskassan har att beakta en sådan framställning från den skadade. Försäkringskassan bör kunna svara på denna fråga.

      Vållande till arbetsskada

         Den som anser att en arbetsgivare har vållat en arbetsskada kan få detta prövat antingen i ett brottmål eller i ett skadeståndsärende.

         Om man anser att arbetsgivaren har gjort sig skyldig till t. ex. vållande till annans död eller vållande till kroppsskada bör anmälan om detta göras till polismyndighet, som har möjlighet att utreda frågan vidare och, om det bedöms befogat, sända ärendet vidare till åklagare. Åklagaren bedömer sedan om ärendet skall föras till domstol.

         Den som anser sig berättigad till skadestånd från arbetsgivaren kan starta en civilprocess mot arbetsgivaren inför domstol. Domstolen kommer då bl. a. att bedöma om arbetsgivaren varit vållande till skadan. I sådant fall bör man lämpligen anlita en advokat eller något annat sakkunnigt ombud.

         De flesta arbetsgivare är dock anslutna till någon form av arbetsmarknadsförsäkring. Avtalet brukar då innehålla en regel som utesluter möjligheten att vända sig till domstol. Man får då i stället vända sig till det försäkringsbolag som sköter försäkringen.

         Det finns också möjlighet att få ersättningsfrågan bedömd av försäkringskassan inom ramen för den allmänna arbetsskadeförsäkringen.

         Frågan om arbetsskadan är godkänd eller inte påverkar inte möjligheterna att vända sig till polis eller domstol. Det gör heller ingen skillnad om det gäller kommunal, statlig eller privat verksamhet.
 

Arbetarskyddsstyrelsen
 

Tomteboda Huvudskyddsombudet
Plan 3½ 173 00 Tomteboda; Tfn: 08-781 75 82
Webbmäster:
Erhan Gömüc