Arbetsmiljöupplysningen

Bidra till den goda stämningen

Att bidra till trivseln på jobbet är allas ansvar. Det kan handla om allt från att säga god morgon till att baka en kaka till fikarasten. Hur har du bidragit idag?

På senare år har medvetenheten ökat om hur viktigt det är för hälsan att vi trivs på jobbet. Den som söker nytt arbete tycker inte alltid att lönen är viktigast, utan tittar minst lika mycket på arbetsmiljön och trivseln. Bra arbetsmiljö beror på många olika saker, men en viktig faktor är medarbetarna. Har man trevligt tillsammans med sina arbetskamrater känns det oftast roligt att gå till jobbet.

Skapa trivsel
Alla har ansvar för att skapa trivsel på jobbet. Ibland är det bra att stanna upp och tänka efter om man själv tar sitt ansvar. Är jag den goda arbetskamrat som jag vill att andra ska vara? Anstränger jag mig att bidra till att mina kollegor mår bra? Det är ofta de små sakerna som betyder mest, som det dagliga småpratet vid kopiatorn. Här kommer några tips på hur du kan bidra till den goda stämningen på jobbet.

Så bidrar du till den goda stämningen

Hälsa på dina arbetskamrater
Att säga hej och hejdå är så enkelt, men betyder så mycket. Det är ett sätt att bekräfta att man ser varandra.

Fråga hur det är
Har du någon arbetskamrat som ser lite hängig ut? Fråga hur det är! Det betyder mycket att bli sedd när man inte är på topp.

Ge beröm
Slösa med beröm när dina kollegor gjort något bra. Beröm stärker självförtroendet och ger god stämning.

Våga skämta
Ett gott skratt förlänger livet! Humor smittar, och den som skämtar får många glada skratt tillbaka.

Bjud på dig själv
Att bjuda på sig själv genom att våga berätta om tillkortakommanden och glädjeämnen i livet ger en mer öppen och trivsam atmosfär.

Baka en kaka
Ta med en hembakt kaka eller plocka en bukett blommor att ställa i fikarummet. Omtanke är bästa trivselfaktorn.

Ta ditt ansvar
Du har väl stoppat in kaffekoppen i diskmaskinen? Att ta sitt ansvar minskar irritationsrisken.

Ta hand om nyanställda
Fråga de nya om de vill hänga med på lunch eller komma med på kafferasten.

Senast uppdaterad: 2008-09-22
Text: Helena Wahlund

Arbetsmiljöupplysningen • Box 20133 • 104 60 Stockholm

Once upon a time we had a vision...
För att inte glömma:

framtidens arbetsplats
~2000talets arbetsplats m.m.

Håll gärna mer
än du lovar.

Förtroende för chefen är avgörande för trivseln på arbetet.

Arbetstrivseln är en förutsättning för att uppnå företagets övriga mål...

Personal som trivs är en förutsättning för att uppnå Postens övriga mål. Framtidens arbetsplats måste innebära en arbetsorganisation där människan sätts i centrum och ger möjlighet till självförverkligande. Framtidens arbetsplats innebär arbetsfördjupning och ger utrymme för kreativitet och egna initiativ.

Följande riktlinjer bör vägleda utvecklingen mot Framtidens arbetsplats inom Sortering.

Platt organisation – Mindre enheter med helhetsansvar
Färre beslutsnivåer vilket gör att ökad delegering och delaktighet blir verklighet.
Mindre enheter underlättar genomförandet av en platt organisation eftersom det blir lättare att överblicka och få en bättre insikt i alla göromål inom enheten. Helhetsansvar innebär ansvar för en lång arbetskedja av varierande arbetsuppgifter.

Lång arbetskedja
Till exempel ansvar för all uppsamlings- och spridningssortering inom ett geografiskt område. På sikt kan kedjan innefatta även försäljning, utdelning, underhåll.

Maskinerna
De stora sorteringsmaskinerna skall inordnas som en del i en mänsklig arbetsorganisation.

Delegerat ansvar
Ansvaret och arbetsuppgifterna ska föras ner till lag organisationen från nuvarande högre nivåer.

Kompetensutveckling
För att kunna genomföra delegeringen måste alla få chansen till kompetensutveckling. Alla ska få chansen till utbildning och möjlighet att prova andra arbetsuppgifter.

Arbetsrotation
Innebär att arbetsorganisationen utformas så att alla ges möjlighet att regelbundet växla mellan olika arbetsuppgifter. Även de mer kvalificerade arbetsuppgifterna läggs in i rotationen. Arbetsrotation ska inte betyda att man alternerar mellan olika monotona arbetsmoment.
Variation i arbetet innebär att risken för fysiska förslitningsskador minskar - men också att det psykiska välbefinnandet ökar.

Jämställdhet
Arbetsmomenten måste vara sådana att alla, trots olika fysiska förutsättningar, ska kunna utföra dem. Lönemässigt ska ingen diskrimineras p g a sitt kön. Jämställdhet måste genomsyra framtidens arbetsplats.

Löneutveckling
Lönen ska höjas i takt med större ansvar och ökad kompetens. Lönesättningen skall vara jämlik och ge möjlighet till utveckling för alla.

Arbetsmiljön
En i vidaste bemärkelse god arbetsmiljö förutsätter att arbetsmiljöarbetet ges en central roll i Framtidens arbetsplats. Det innebär att skyddsombud, arbetsmiljöutskott, etc på ett bättre sätt än hittills kommer in i det dagliga förändringsarbetet.

Arbetstiden.
Vid arbetstidens förläggning ska följande hänsyn tas:

* I så stor utsträckning som möjligt skall arbetstiden förläggas till "normal" arbetstid.
* Vid schemaläggningen av arbetstid på "obekväm tid" skall stor hänsyn tas till både mänskligt fysiska och sociala förutsättningar.
* Heltidstjänstgöring ska eftersträvas.

Inom ramen för dessa principer skall utrymme ges för den enskilde att påverka sin egen arbetstid.

Personalpolitik
När det gäller anställningsformer så är det självklart att personalen ska vara fast anställd . Personalen ska inte betraktas i former av ekonomisk termer, t ex humankapital , utan ses som individer med olika förutsättningar . Därför bör arbetsplatsen utformas så att individens olika förutsättningar tas till vara.

SF/ SEKO Avdelning 3001
Sorteringsutskott
från-1995/96

se även:
VIP som instrument

Psykosocialarbetsmiljö

Tomteboda, 2002

Förtroende för chefen är avgörande för trivseln på arbetet.

Det gäller i alla fall för mitt i livet-generationen, 30-50-åringarna, som konsultföretaget Kairos Future har tittat närmare på.

Av dem som har stort förtroende för chefen är 79 procent nöjda med sitt arbetsliv. I den gruppen är det bara 15 procent som har som projekt att byta jobb inom två år. I gruppen som har dåligt förtroende för sin chef är det däremot 41 procent som tänker sticka.

Förtroendet för chefen spelar också in på sjuktalen.

Sjukskrivningar över 10 dagar senaste året var dubbelt så vanligt hos dem med låg skattning av chefen som hos dem med stort förtroende för chefen.

Utöver att få respons och stöd av chefen för att vara nöjd med jobbet är det viktigt att man kan påverka och ha kontroll över sin arbetssituation. De som själva kan styra över sin arbetstid är friskare än de andra. Det är också betydelsefullt att känna engagemang, att arbetet är roligt och spännande, det ska vara en upplevelse att gå till jobbet. Det här gäller speciellt svenskar, som inte är så karriärinriktade som fransmännen, som också framhåller ekonomin, och tycker att de mjuka värdena är mindre viktiga.

I undersökningen har man delat in människorna i fyra karriärtyper:

*de resignerade, som inte har några ambitioner och knappt uppfyller sina egna lågt ställda krav. De domineras av män i landsbygd.

*Deras motpol är de uttänjda, de som har stora ambitioner och inte är nöjda med sin egen måluppfyllelse. Där är det kvinnor med barn i storstadsområdena som dominerar.

*Så har vi de så kallade camparna. De gör sitt jobb bra och vill inte ha större utmaningar. Där är manliga 50-åringar i chefsposition överrepresenterade.

*Den fjärde kategorin, som man skulle önska alla att tillhöra, är de högpresterande, som har höga ambitioner och går i land med dessa. Det är den grupp som är mest intresserad av strukturfrågor som fria arbetstider och tydligt avgränsade arbets- och ansvarsområden.

De som sponsrat undersökningen vill veta hur människor tänker, för att kunna rikta sig mer specifikt till sina kunder, träningsföretaget Sats, till exempel. Därför finns också frågor om motion med i undersökningen. De som har hög ambitionsnivå i yrkeslivet är också den grupp som skattar motion högst, 85 procent svarade att de sportar regelbundet och tycker att det är viktigt.

Kairos Future har frågat 7 000 personer i 30-50-årsåldern i sex länder: Norden utom Island samt Spanien och Frankrike om hur de får ihop livspusslet med karriär och familj och motion och allt. Grundfrågan är hur det kommer sig att vissa människor är nöjda med sitt liv och andra inte.

De som har en positiv grundinställning till allt och känner sig handlingskraftiga och fria är förstås nöjdast med livet, 75 procent. Likaså är de som hade ett bra kärleksliv nöjdast, 81 procent, mot 34 procent vars kärleksliv inte är på topp. Att man upplever kärlekslivet som bra beror i sin tur på att man känner sig uppskattad och älskad och får stöd av sin partner. Huruvida man har barn eller inte spelar just inte in, de som är gifta eller sammanboende är lika nöjda med som utan barn och de ensamstående ungefär lika missnöjda, oavsett om de har barn eller ej. Tittar man på stress är kvinnor med barn mer stressade, 38 procent, än männen, 31 procent.

Av de undersökta länderna är det i Danmark som människor är nöjdast och har den starkaste tron på en ljus framtid, 48 procent, medan siffran för Sverige är låga 23 procent.

- Många tror att samhället kommer att gå åt helvete, men att man själv kommer att klara framtiden. Det är en överlevnadsfilosofi, som går igen i andra undersökningar, säger Mats Lindgren, vd för Kairos Future.

NyTeknik, PUBLICERAD 071004,
Text: Elisabeth Vene

Miljön på jobbet
påverkar vårt privatliv

2006

Åter till arbetet

Arbetstrivsel

Arbetstrivsel

Vilka är förutsättningarna för att vi ska trivas och må bra på jobbet? Gott ledarskap, trevliga arbetskamrater och en bra fysisk arbetsmiljö är väl självklarheter. Men vad innebär det i praktiken? Och vad behöver vi mer för att tycka att det är kul att gå till jobbet?

Vad som ökar arbetslusten och hälsan är olika för olika personer. Det en person mår bra av behöver inte vara bra för en annan.

En sund arbetsplats kommer sällan av sig själv. Genom att bli medveten om vad som krävs för att kunna säkra en god arbetsmiljö kan ni göra verksamheten ännu bättre.

Testa på din
arbetsplats hos Arbetsmiljö-
upplysningen, här!

och

Chefernas betydelse

Lönen betyder inte mycket för trivseln på jobbet. Den avgörs i stället av den egna motivationen och chefens förmåga att entusiasmera.

Slutsatserna dras i en undersökning som Svenskt Kvalitetsindex (SKI) gjort.

Högst rankas där att vara motiverat på jobbet. Chefernas förmåga att informera och entusiasmera personalen hamnar på andra plats i rankningen. Kvinnliga chefer är betydligt mycket bättre än sina manliga kollegor på detta.

Utvecklingssamtal rankas också högt. Att det finns utvecklingsmöjligheterna i jobbet höjer trivseln. Lönen hamnar först på sjunde plats.

Arbetsgivarna i Stockholm kommer långt ner på listan. Landstingsanställda är mindre nöjda på jobbet än anställda inom privat- och kommunal sektor.

TT, 10 juli 2007

	Arbetsmiljö & Skyddsombud	Plan 2½, 17300 Tomteboda - Tfn 781 79 40
* Webbmäster: Erhan Gömüc