ARBETSTID för Postanställda (avtal)

(...) 

§ 6 ARBETSTID 

  — — — Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod om fyra veckor eller den längre period som motiveras av arbetsförhållandena. Med helgdag jämställs påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton. 
  
För arbetstagare i intermittent treskiftesarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod. 
  
Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

  
Utdrag ur förhandlingsprotokoll 1998-04-26   

 ”§ 2 
 — — — 
För yrkesgrupper som har arbetstiden förlagd till vardag utom lördag med 40 timmar och 50 minuter september till april samt 37 timmar och 30 minuter maj-augusti tillämpas beträffande arbetstidens längd och förläggning och därmed sammanhängande frågor de regler som gällde 1998-03-31, om inte annat överenskoms mellan de postlokala parterna. 
  
Konsekvenserna av arbetstidsförkortningen för arbetstagare med deltidstjänstgöring ska i samband med förkortningen behandlas av de postlokala parterna.” 

Följande gäller i stället för § 6 i branschavtalet.  
Postlokalt avtal får träffas om avvikelser.  
   
1. Definitioner  
   
Med helg avses helgdag som infaller måndag till och med söndag samt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.  
   
Med egentlig arbetstid avses tid då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning samt tid för uppehåll i arbetet som understiger 30 minuter.   
   
Med deltidstjänstgöring avses tjänstgöring som fullgörs av:  

·         deltidsanställd arbetstagare, 

·         heltidsanställd arbetstagare som beviljats partiell ledighet under minst fyra kalenderveckor i följd, 

·         delpensionsledig arbetstagare. 

2. Arbetstidens längd och förläggning  

Tillämpas ej för timavlönade arbetstagare.  

Av arbetstidsschema, eller på annat sätt, ska framgå arbetstidens förläggning under avstämningsperioden.  

Ordinarie förläggning ska fastläggas minst två veckor i förväg. Tjänstgöringen ska planeras för så lång period som möjligt, dock för minst fyra veckor.

Den överenskomna ordinarie arbetstiden beräknas, planeras och avstäms för samma tidsperiod. Maximal avstämningsperiod får vara ett kalenderkvartal.

Om den fullgjorda arbetstiden under en sådan avstämningsperiod överstiger ordinarie arbestid utges kvalificerad övertidskompensation. För deltidstjänstgörande utges mertidskompensation för tjänstgöring upp till den ordinarie arbetstiden för motsvarande heltidstjänstgörande.

Vid ändring av den planerade arbetstiden utges tidförskjutningstillägg om besked om ändrad arbetstid lämnas senare än 72 timmar före arbetstidens början enligt ändringen och arbetstiden är lagd med minst två timmar till annan tid än den planerade. Tilläggets storlek är 132 kr per tillfälle.

104 lediga dagar per kalenderår skall planeras och förläggas med i genomsnitt två dagar per kalendervecka. En veckovila om minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar skall innefattas i planeringen.

Med ledig dag avses kalenderdygn.

Om antalet erhållna dagar understiger 104 per kalenderår skall resterande dagar bokföras som åtta kompensationstimmar per resterande dag. För deltidstjänstgörande minskas tiden åtta timmar i förhållande till anställningens omfattning.

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka

Den ordinarie arbetstiden för produktionskontorister är i genomsnitt 39 timmar 30 minuter per helgfri vecka.

Den ordinarie arbetstiden för terminalarbetare inom brevterminalerna är 39 timmar per vecka.

Den ordinarie arbetstiden för terminalarbetare inom paketterminalerna är 39 timmar och 30 minuter per vecka.

Ordinarie arbetstid får inte överstiga 50 timmar under en enskild arbetsvecka.

För arbetstagare med skiftarbete, regelbundet nattarbete eller oregelbunden förläggning av arbetstiden, får den ordinarie arbetstiden i genomsnitt per helgfri vecka inte överstiga nedanstående timmar.

38 timmar

om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller  

·         minst en gång på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt

·         med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00.

·         minst 1,4 gånger på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt

·         med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00 samt

·         till någon del på lördag eller söndag.

Vid vikariat på heltidstjänst med 36 eller 38 timmars veckoarbetstid enligt förläggningsregerna ovan får timavlönad arbetstagare utöver fullgjord arbetstid enligt schemat tillgodoräkna sig 30 resp 10 minuter för varje dag som tjänstgöringen fullgjorts enligt schemat.

a) Vid befrielse från tjänstgöring erhåller arbetstagaren timlön för den arbetstid som skulle ha fullgjorts.
b) Vid tjänstgöring erhåller arbetstagaren övertidsersättning.

Tjänstgöringsfritt uppehåll
   
Postlokalt avtal träffas om tillgodoräkning av arbetstid vid tjänstgöringsfritt uppehåll vid tjänstgöring utanför det egna arbetsstället när det gäller chaufförer.

Arbetsperiodens längd
   
Arbetsperiod får omfatta högst 14 tim. Postlokalt avtal får träffas om förlängning av arbetsperiod till högst 16 tim.

När den egentliga arbetstiden under ett arbetspass är kortare än två timmar får arbetstagaren tillgodoräkna två timmar som arbetstid.

   
Viloperiod
   
Viloperiod bör normalt omfatta minst 10 tim. Om verksamheten så kräver får viloperiod avkortas till minst åtta tim.

·         Rast får bytas mot måltidsuppehåll när den sammanlagda tjänstgöringen under ett arbetspass är mer än fem men högst sex timmar.

·         Rast får bytas mot måltidsuppehåll när den sammanlagda tjänstgöringen under ett arbetspass är mer än sex tim och tjänstgöringen till mer än hälften är förlagd till kl 22.00 - 06.00. Detta gäller även då tjänstgöringen under ett kalenderdygn/arbetspass är mer än 10 timmar.

   
För postchaufförer gäller att vid arbetspass som är längre än fem timmar och förartiden inte överskrider två timmar är arbetstagaren berättigad till måltidsuppehåll.

       
Inarbetning av "klämdag"
   
Med "klämdag" avses enstaka arbetsdag som omges av två tjänstgöringsfria dagar genom att helg infaller. Arbetsgivaren får besluta om att ge arbetstagare ledighet på klämdag med villkoret att motsvarande tid inarbetas.

Flexibel arbetstid
   
Tillämpning
   
Arbetsgivaren får besluta om införande av flexibel arbetstid.
   
När flexibel arbetstid tillämpas skall arbetstagarens dagliga arbetstid registreras.
   
Postlokalt avtal får träffas om formerna för tillämpningen. Av avtalet skall den  fasta tidens början och slut framgå liksom den för arbetsplatsen gällande ordinarie arbetstiden.

   
Vissa definitioner
   
Fast tid
   
Tiden mellan de klockslag då den obligatoriska närvarotiden för en arbetsdag börjar resp slutar.
   
När veckoarbetstiden är densamma över hela året är tidsramen 6 timmar 50 minuter. Inom tidsramen för fast tid görs avbrott på minst 30 minuter för obligatorisk rast (lunch). Vid säsongvarierad arbetstid sker anpassning av tidsramen.  
   
Flextid
   
Tid då arbetstagaren valfritt får börja eller sluta arbetet under en arbetsdag. Normalt börjar och slutar flextiden 2 timmar före resp efter den fasta tidens början och slut.  
   
Flexram

Tiden mellan de klockslag då flextiden tidigast börjar och senast slutar under en arbetsdag.  
   
Lunchflex
   
Tiden för förlängning av obligatorisk rast (lunch). Lunchflex omfattar normalt 30 minuter.
   
Avstämning av arbetstiden  
   
Vid varje kalendermånads slut görs avstämning av den fullgjorda arbetstiden. Arbetstid som är mertid eller övertid medräknas inte.  
   
Om mer än 10 timmar i plustid uppstått transporteras normalt 10 timmar till nästa månad medan överskjutande tid bortfaller. Postlokalt avtal får träffas om att ytterligare plustid får transporteras.  
   
Om mer än 10 timmar i minustid uppstått transporteras hela saldot till nästföljande månad. Vid missbruk får arbetsgivare besluta att arbetstagare inte får ha flexibel arbetstid och/eller att minustid återkrävs som löneavdrag.

   
Övertid  
   
1 Beordrad övertid inom flexramen  
   
Om tjänstgöringen på fast tid och den beordrade tjänstgöringen på flextid sammanlagt överskrider normaltidsmåttet för arbetsdag, så är den överskjutande

 tiden övertid. Denna övertid är i sin helhet förlagd till flextiden. Om arbetstagaren börjat arbeta en dag och därefter beordras fullgöra övertidstjänstgöring skall all tjänstgöring som fullgjorts tidigare under dagen beaktas vid beräkning  av övertid.  

 2 Beordrad övertid utom flexramen  
   
Om tjänstgöringen sker utanför flexramen är denna tid övertid. Dock är tjänstgöring på mertid eller förskjuten ordinarie arbetstid inte övertid.  

  
Utdrag ur förhandlingsprotokoll 1998-06-18 
  
Fridagstillägget 
 — — — 
Anställd som regelmässigt fram till 1998-04-01 erhållit fridagstillägg med i genomsnitt lägst 50 kr per månad under perioden 1997-04-01--1998-03-31 erhåller i stället ett fast lönetillägg per månad fr o m 1998-10-01. Ersättningar understigande i genomsnitt 50 kr per månad utbetalas inte. 
  
Det fasta tillägget motsvarar det tidigare erhållna fridagstillägget. .— — —  
  
Lönetillägg enligt ovan utges så länge den anställde är verksam inom arbetsområde där fridagstillägg tidigare utgetts och har en arbetstidsförläggning som skulle ha givit rätt till fridagstillägg enligt det villkor som gällde 1998-03-31. .— — — 

Per den 31 mars 1998 gällde följande regel för fridagar: 
  
I fast schema skall minst 1,75 dagar och högst 2 dagar i genomnsitt per vecka F-markeras. För arbetstagare med koncentrerad deltidstjänstgöring F-markeras normalt två dagar i genomsnitt per vecka. Om antalet F-dagar understiger 2,0 per vecka skall samtliga helgdagar anses vara F-markerade. Arbetstagare skall under kalenderåret erhålla minst 104 F-dagar. Dessa skall förutom fridag/-ar omfatta ytterligare tid av minst 12 timmar. Om F-dag infaller på helg får tiden 12 timmar minskas av schematekniska skäl. 
  
I F-dag/-ar bör inå tiden från kl 19.00 dagen före till kl 05.00 dagen efter. Av antalet F-dagar skall minst 34 förläggas  till sön- eller helgdag och minst 26 till lördag eller måndag i anslutning till fri söndag. 
  
F-dagar som enligt schema infaller under semester eller annan ledighet anses erhållna. 
  
Om antalet F-dagar som arbetstare erhållit under kalenderåret inte uppgår till 104, ska resterande F-dagar bokföras som 8 kompensationstimmar per retserande dag. För deltidstjänstgörande minskas tiden 8 timmar i förhållande till anställningens omfattning. 

 § 7 ÖVERTID 

 Mom 1 Övertidsarbete 

  
Med övertidsarbete avses arbete som heltidsarbetande arbetstagare har utfört utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren  — — —
  
  

 Mom 2 Skyldighet att utföra övertidsarbete 

  
När särskilda skäl föreligger är en arbetstagare skyldig att fullgöra allmän övertid med högst 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad). Timtalen får överskridas när det behövs för att arbetstagaren ska kunna slutföra ett uppdrag, som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten. 
  
För arbete på allmän övertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta.    — — —  

  
Postcentralt tilläggsavtal    
I antalet övertidstimmar räknas inte förlängd arbetstid som fullgjorts

·         vid deltagande i utbildning eller

·         vid ordinarie tjänstgöring på helg.

   
Partiellt tjänstlediga för vård av barn har inte skyldighet att utföra övertidsarbete.  
   
Vid övertidsuttag utöver 200 timmar per år skall överenskommelse träffas med berörd arbetstagarorganisation.

 Mom 3 Nödfallsövertid

  
En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsövertid enligt arbetstidslagen. 
  

 Mom 4 Arbete som medför rätt till övertidskompensation

Mom 5 Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid 

  
Om en arbetstagare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte är förlagd  i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges övertidskompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden. 
  
Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete ska arbetsgivaren ersätta uppkomna resekostnader. Detta gäller även för arbetstagare som inte har rätt till särskild övertidskompensation.

 Mom 6 Olika typer av övertidskompensation 

  
Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet bör arbetstagarens  önskemål om tidpunkt beaktas.

  
Postcentralt tilläggsavtal    
Postlokalt avtal kan träffas om regler för sparande och uttag av kompensationsledighet.

  

 Mom 7 Beräkning av övertidsersättning

  
Övertidsersättning per timme betalas enligt följande. 
  
a) För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar

Fasta kontanta månadslönen
                  94                              (uppräknad till heltidslön)

 
b) För övertidsarbete på annan tid

Fasta kontanta månadslönen
                  72                            (uppräknad till heltidslön)

Ersättning utbetalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. 
  
Semestertillägg är inkluderat i beloppet.


  
Postcentralt tilläggsavtal    
Vid beräkning av övertidsersättningen per timme skall i den fasta kontanta månadslönen inräknas sådana garantitillägg, vilka ej reduceras enligt avtal mellan affärsområdet Brev och arbetstagarorganisationerna.  
   
Månadslönen för timavlönad arbetstagare är timlönen multiplicerad med 166,7. 

 Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet 

  
 Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande.

a) För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar = 1 1/2 timme. 
b) För övertidsarbete på annan tid enligt mom 7 = 2 timmar. 

 § 8 MERTID

 Mom 1 Mertidsarbete 

[De postcentrala parterna har kommit överens om att fr o m den 1 juli 1999 dels ersätta lydelsen i första stycket i det postcentrala tilläggsavtalet med följande]  

Utöver ovanstående gäller att arbetstid för deltidsarbetande är övertid och ersätts enligt bestämmelserna i 7 § om arbetstagaren arbetar lördag eller söndag som är fridag, motsvarande fridagar, eller helgdag eller påsk- , pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.  

För deltidsanställd markeras på arbetstidsschemat i regel två lediga dagar per vecka i genomsnitt. 

Övriga dagar där arbete ej är planerat är arbetsfria dagar (s k streckdagar). 

För arbete på ledig dag erhålls övertidskompensation. För arbete på arbetsfri dag erhålls mertids- eller övertidskompensation enligt 7 § respektive 8 § Branschavtalet.

[dels ta bort begreppet "fridag" i punkten 4 nedan] 

För timavlönad arbetstagare gäller att  

·    arbetstid utöver den arbetstid som gäller enligt anställningsavtalet är mertid arbetstid utöver den arbetstid som motsvarar antalet vardagar i månaden

·    multiplicerat med 6 tim 40 min är övertid 

·    arbetstid utöver det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande under ett kalenderdygn är övertid 

 Mom 2 Skyldighet att utföra mertidsarbete 

·         vid deltagande i personalutbildning eller 

·         vid ordinarie tjänstgöring på helg.
   
Partiellt tjänstlediga för vård av barn har inte skyldighet att utföra mertidsarbete.  
   
Postlokalt avtal får träffas om ytterligare övertid eller mertid. För chefer och kvalificerade handläggare enligt ovan träffas överenskommelse direkt med arbetstagaren.

 Mom 3 Nödfallsmertid

  
En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsmertid enligt arbetstidslagen.

  

Mom 4 Arbete som medför rätt till mertidskompensation

  
Rätt till mertidskompensation föreligger om
  
 — mertidsarbetet har beordrats på förhand eller
 — mertidsarbetet har godkänts i efterhand.

  

Mom 5 Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till den deltidsanställdes ordinarie arbets tid

endast rast om högst 30 minuter skiljer mertidsarbetet  från den ordinarie arbetstiden. 

 Mom 6 Olika typer av mertidskompensation

  
Kompensation för mertidsarbete kan ges antingen i pengar (mertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet bör arbetstagarens  önskemål om tidpunkt beaktas.

  
Postcentralt tilläggsavtal
Postlokalt avtal kan träffas om regler för sparande och uttag av kompensationsledighet.
 
  

 Mom 7 Beräkning av mertidsersättning

  
Vid mertidsarbete utbetalas följande ersättning per timme.

     Fasta kontanta månadslönen (heltid)
140

 Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete

  
Kompensationsledighet beräknas timme för timme.
    

 § 9 RESTIDSERSÄTTNING

 Mom 1 Rätt till restidsersättning

  
Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt nedan om inte
  

·         arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren ska vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete)

·         arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att kompensation för restid ska utges i annan form. Förekomsten av restid kan t ex beaktas vid fastställande av lönen

·         arbetstagaren har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller liknande. En sådan arbetstagare har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om detta. — — —
    

 Mom 2 Restid

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa inom Sverige som går åt för själva resan till bestämmelseorten och i förekommande fall ofrivillig  väntetid under själva resan till tjänstgöringens början respektive till tjänstgöringens slut.
  
Restid som faller inom klockslagen för arbetstagaren ordinarie dagliga arbetstid  räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid.
  
Ersättning beräknas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.
  
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 00.00-06.00 inte räknas med.
  
Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.
  
Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos respektive arbetsgivare.

  
Postcentralt tilläggsavtal
Vid tjänsteresa utom Sverige betalas restidsersättning för resor till den första  förrättningsorten och återresan från den sista förrättningsorten.

 Mom 3 Ersättning
  — — —
     
Postcentralt tilläggsavtal
Restidsersättning betalas per timme med 58 kr.

För tid från klockan 19.00 dag före tjänstgöringsfritt kalenderdygn till klockan 07.00 på påföljande tjänstgöringsdag är dock tillägget 80 kr.

Semestertillägg är inkluderat i beloppen.

§ 10 ERSÄTTNING FÖR OB, JOUR OCH BEREDSKAP

 Mom 1 Obekväm arbetstid

  
Arbetstagare, som arbetar på obekväm tid, har obekvämtidstillägg, om inte annat följer av lokalt avtal. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådant i ordinarie arbetstid ingående arbete som enligt arbetstidsschema eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid.

  
Obekvämtidstillägg utgår för timme med 13,70 kronor för enkel och 30,65 kronor  för kvalificerad obekväm tid (fr o m 2002-10-01 utgår 14,10 kronor för enkel och 31,50 för kvalificerad, vidare fr o m 2003-10-01 utgår 14,50 kronor för enkel och 32,45 kronor för kvalificerad).
  
Enkel obekväm tid är
tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan.
  
Kvalificerad obekväm tid är

e) all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag samt
f) tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00.

Mom 2 Jour

  
Jour är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller annan anvisad plats utom bostaden för att när behov uppkommer utföra arbete. Jourtid får tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller högst 50 timmar under en kalendermånad.
  
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av jour. För chefer  och kvalificerade handläggare med månadslön överstigande 20 000 kronor (heltid) kan överenskommelse om omfattningen träffas direkt med arbetstagaren.   — — —
  
  

Mom 3 Beredskap

Semestertillägg är inkluderat i ovan angivna belopp.
   
Postlokalt avtal kan träffas om annan ersättning för jour eller beredskap.

                                           2    3                               

arbetstidslagen

arbetstidsfrågor

De nya EU arbetstidsreglerna

Arbetstid förstasida
 

Arbetstidslagen

Arbetstidsfrågor

De nya EU arbetstidsreglerna

Tomteboda Huvudskyddsombudet; Plan 2½  173 00 Tomteboda; Tfn: 08- 781 75 82

Webbmäster; Erhan Gömüç   e-post      2008-06-13