Effekterna av arbetsplatsbuller


 
 

EU:s politik      Begränsning av buller      De anställdas medverkan     Checklista för chefer  

 
 

Har Du diskriminerat     Är Du diskriminerat     Checklista för arbete med en gemensam värdegrund

 
 


 

Effekterna av arbetsplatsbuller

Exponering för buller på arbetet kan skada arbetstagarnas hälsa. Den mest välkända effekten av arbetsplatsbuller är hörselnedsättning 
– ett problem som observerades bland kopparslagare redan 1731. Buller kan emellertid också förvärra stress och öka risken för olyckor. Detta faktablad beskriver effekterna av arbetsplatsbuller.


Hörselnedsättning

Hörselnedsättning kan bero på en fysisk blockering i ljudöverföringen till innerörat (konduktiv hörselnedsättning) eller på skador på hårcellerna i innerörats snäcka (sensorineural hörselnedsättning). Dessutom kan hörselnedsättning orsakas av störningar i den bearbetning av ljudintryck som sker i hjärnans hörselcentrum, men detta är sällsynt.


Bullerorsakad hörselnedsättning

Bullerorsakad hörselnedsättning är den vanligaste arbetssjukdomen i Europa och står för omkring en tredjedel av alla arbetsrelaterade sjukdomar; därefter kommer problem med hud och andningsorgan (1).

Bullerorsakad hörselnedsättning orsakas oftast av långvarig exponering för starkt buller. Det första symptomet brukar vara oförmåga att uppfatta högfrekventa ljud. Såvida inte bullerproblemet åtgärdas, försämras sedan personens hörsel ytterligare. Bland annat blir då även mer lågfrekventa ljud svåra att höra. Detta drabbar normalt båda öronen och skadorna är permanenta.

Hörselnedsättning kan inträffa även utan långvarig exponering. Kortvarig exponering för impulsljud (eller till och med ett enda starkt impulsljud), t.ex. ljudet av ett gevär som avfyras eller ljudet av en spik- eller nitpistol, kan medföra permanenta skador, bl.a. hörselnedsättning och ständig tinnitus. Impulsljud kan också spräcka trumhinnan. Detta är smärtsamt, men skadan kan läka.


Tinnitus

Tinnitus innebär att man upplever sig höra ett ringande, susande eller dånande ljud. Omfattande exponering för buller ökar risken för tinnitus. Impulsljud (t.ex. av en explosion) kan öka risken betydligt.

Tinnitus kan vara det första tecknet på att en persons hörsel har blivit skadad av buller.


Buller och kemikalier

En del farliga ämnen är särskilt skadliga för öronen (”ototoxiska”). Den som exponeras både för vissa av dessa ämnen och för starkt buller förefaller löpa större risk för hörselskador än den som exponeras för enbart buller eller enbart dessa ämnen.

En särskilt stark sådan synergieffekt har visat sig uppträda när buller kombineras med vissa organiska lösningsmedel, bl.a. toluen, styren och koldisulfid.

Användning av dessa ämnen i bullriga miljöer förekommer bl.a. i plastindustrin, i tryckeribranschen och vid färg- och lacktillverkning.

 

Buller och gravida arbetstagare

Om gravida arbetstagare exponeras för höga bullernivåer på arbetet kan detta påverka fostret. ”Exponering för buller under en längre tid kan orsaka högt blodtryck och trötthet. Det har påvisats att ett foster som under graviditeten exponeras för buller under en längre tid senare kan påverka barnets hörsel och att låga frekvenser med större sannolikhet kan orsaka skada” (2).

(1) Uppgifter hämtade ur: Europeiska arbetsmiljöbyrån, Data to describe the link between OSH and employability, 2002, ISBN 92-95007-66-2. 
(2) Meddelande från kommissionen om riktlinjer för bedömning av kemiska, fysikaliska och biologiska agens och industriprocesser, som anses innebära en risk för hälsa eller säkerhet för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (rådets direktiv 92/85/EEG).
(3) Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra
säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar.

Arbetsgivare är skyldiga att bedöma arten, graden och varaktigheten av den exponering för buller som gravida arbetstagare utsätts för (3), och om det finns risk för en gravid arbetstagares säkerhet eller hälsa eller risk för inverkan på graviditeten måste arbetsgivaren tillfälligt ändra hennes arbetsförhållanden så att exponering undviks. Det är viktigt att vara medveten om att personlig skyddsutrustning som den gravida kvinnan använder inte skyddar fostret mot fysiska faror.

 

Ökad olycksrisk

Att det finns en koppling mellan buller och olyckor bekräftas av ”bullerdirektivet” (4), som ställer krav på att olycksrisken uttryckligen skall beaktas i riskbedömningar som avser buller.

Buller kan leda till olyckor på följande sätt:
˛ Det blir svårare för arbetstagarna att höra och korrekt uppfatta
tal och signaler. 
˛ Det blir svårare att uppfatta ljudet av faror som närmar sig och varningssignaler (t.ex. backvarnare på fordon). 
˛ Vissa arbetstagare, t.ex. fordonsförare, blir distraherade. 
˛ Bullret bidrar till arbetsrelaterad stress som ökar belastningen på hjärnan och därmed ökar risken för misstag.

 

Störning av muntlig kommunikation

En väl fungerande kommunikation är helt nödvändig på en arbetsplats, oavsett om det rör sig om en fabrik, en byggarbetsplats, en teletjänstcentral (call centre) eller en skola. För god muntlig kommunikation (5) krävs det att talets ljudnivå vid lyssnarens öra ligger minst 10 dB högre än omgivningsljudet.

Omgivningsbuller upplevs mycket ofta som klart störande för muntlig kommunikation, särskilt om 
˛ det ofta förekommer omgivningsbuller,
˛ lyssnaren redan har en lättare hörselnedsättning,
˛ det språk som används inte är lyssnarens modersmål, eller
˛ lyssnarens fysiska eller psykiska tillstånd är påverkat av
ohälsa, trötthet eller ökad arbetsbelastning under tidspress.

Hur detta påverkar säkerhet och hälsa på arbetsplatsen beror på den berörda arbetsmiljön. Några exempel:
˛ En högljudd omgivning kan tvinga lärare att tala högre,
vilket kan leda till röstproblem.

 

Stress

Arbetsrelaterad stress uppträder när arbetsmiljön innebär krav som arbetstagarna inte klarar av (eller inte kan kontrollera) (6).

Många olika faktorer kan bidra till arbetsrelaterad stress – det är sällsynt att det bara finns en bakomliggande orsak.

Den fysiska arbetsmiljön kan vara en källa till stress för arbetstagarna.

Ljud i arbetsmiljön kan vara stressframkallande även om ljudnivån inte är så hög att det behövs åtgärder för att förebygga hörselnedsättning – t.ex. telefoner som ringer ofta eller en luftkonditioneringsanläggning som hela tiden brummar.

De effekter som uppstår beror dock oftast på en kombination av dessa ljud och andra faktorer.

Hur buller påverkar arbetstagarnas stressnivå beror på ett komplicerat samspel mellan en rad faktorer, bl.a. följande:

˛ Bullrets karaktär – bl.a. volym, tonhöjd och förutsägbarhet.
˛ Svårighetsgraden hos den uppgift som arbetstagaren utför – att andra personer talar kan t.ex. stressa den som ägnar sig åt koncentrationskrävande arbete.
˛ Arbetstagarens yrke – musiker kan t.ex. drabbas av arbetsrelaterad stress till följd av oro över hörselnedsättning. 
˛ Arbetstagarens eget tillstånd – ljudnivåer som under vissa förhållanden kan bidra till stress, särskilt när personen är trött, kan vid andra tillfällen vara helt oförargliga.

 

Lagstiftning

År 2003 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/10/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet. Detta direktiv skall ha införlivats i samtliga medlemsstaters nationella lagstiftning före den 15 februari 2006 (7).

Enligt artikel 5.1 i direktivet ”skall de risker som härrör från bullerexponering elimineras vid källan eller nedbringas till lägsta möjliga nivå” med beaktande av tekniska framsteg och tillgängliga åtgärder för att påverka en risk vid källan. I direktivet anges också ett nytt gränsvärde för daglig exponering: 87 dB(A).

 

Ytterligare information

Detta faktablad ingår i kampanjen ”Europeiska arbetsmiljöveckan 2005”. Fler faktablad och mer information om buller finns på

Internet: http://ew2005.osha.eu.int. EU:s arbetsmiljölagstiftning finns också på Internet: http://europa.eu.int/eur-lex/.

Europeiska arbetsmiljöbyrån Gran Vía, 33, E-48009 Bilbao Tfn (34) 944 79 43 60, fax (34) 944 79 43 83 
E-post: information@osha.eu.int
http://osha.eu.int/publications/factsheets/59/factsheet-59_sv.pdf


Varje dag utsätts miljontals anställda i Europa för buller på arbetet
och för alla de risker som detta kan medföra. Inför Europeiska arbetsmiljöveckan 2005 har arbetsmiljöbyrån sammanställt en rapport om hur EG-direktivens bestämmelser och kompletterande standarder säkerställer att de risker som arbetstagare utsätts för i samband med buller åtgärdas för att minska de höga personliga, samhälleliga och ekonomiska kostnaderna till följd av sjukdomar och olyckor som orsakas av exponering för buller.

EU:s politik mot buller på arbetsplatsen

”Ramdirektivet” (1) och de övriga arbetsplatsinriktade direktiven, såsom direktiven om buller (2), personlig skyddsutrustning (3) och gravida arbetstagare (4), innehåller bestämmelser om hur alla de risker som arbetstagare utsätts för till följd av buller (inte endast risken för hörselnedsättning) skall åtgärdas. I ramdirektivet anges de allmänna principerna för förebyggande, och särdirektiven, varav bullerdirektivet från 2003 är det viktigaste när det gäller buller, innehåller närmare bestämmelser.

Allmänna principer för förebyggande

˛ Undvika risker. 
˛ Utvärdera risker som inte kan undvikas.
˛ Bekämpa riskerna vid källan.
˛ Anpassa arbetet till den enskilde.
˛ Ta hänsyn till den tekniska utvecklingen.
˛ Ersätta farliga ämnen med ämnen som inte är farliga eller som är mindre farliga.
˛ Utarbeta en sammanhängande övergripande policy för det förebyggande arbetet.
˛ Prioritera gemensamma skyddsåtgärder framför individinriktade skyddsåtgärder.
˛ Ge arbetstagarna tillräckliga instruktioner.

Arbetsgivarna är skyldiga att bekämpa riskerna vid källan, undanröja eller minska riskerna i samband med buller till ett minimum, ta hänsyn till tekniska framsteg och tillgängliga förebyggande åtgärder. Man bör inte förlita sig på personliga hörselskydd såsom öronproppar om det finns bättre medel att tillgå för att avlägsna eller bekämpa en risk (t.ex. åtgärda källan till bullret).

I bullerdirektivet från 2003 anges de faktorer som skall beaktas vid bekämpning av risker till följd av buller:

˛ Arbetsmetoder som ger minskad exponering för buller.
˛ Val av arbetsutrustning som ger ifrån sig minsta möjliga buller.
˛ Utformning och planering av arbetsplatser och arbetsställen.
˛ Information, instruktioner och utbildning för arbetstagarna.
˛ Tekniska åtgärder för att minska bullret.
˛ Underhållsprogram för arbetsutrustning, arbetsplats och arbetsplatssystem.
˛ Bullerminskning genom bättre organisation av arbetet.
˛ Begränsning av exponeringens varaktighet och intensitet genom lämpliga arbetstider.

Fallstudie: minskning av buller från en pneumatisk slagpress

Höga bullertoppar orsakades av utsläpp av komprimerad luft från utblåsningsöppningen på en pneumatisk slagpress och av slagen från slagstycket när det träffade verktygsplattan av metall.

En ljuddämpare installerades så att luftflödet passerade genom en packning av porös etenplast, vilket minskade det buller som uppstod när den komprimerade luften släpptes ut. Slagbullret minskades genom att en 8 mm tjock kudde av särskild uretanelastomer användes mellan metallytorna. Resultatet blev att bullernivån minskade med sammanlagt 9 dB utan att slagpressens arbetseffektivitet minskade nämnvärt (5).

Arbetstagarnas hälsa skyddas inte endast genom de direktiv som kräver åtgärder på arbetsplatsen. Också kraven i maskindirektivet (6) och direktivet om utrustning som är avsedd att användas utomhus (7), som innebär att tillverkarna skall tillhandahålla information om maskinens bullernivå och i vissa fall begränsa bullerutsläppen, bör bidra till att minska riskerna för arbetstagare.

I dessa direktiv klargörs också att det, när det gäller buller på arbetsplatsen, är av avgörande betydelse att bullret förebyggs redan vid konstruktionen av maskinen. ”Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade så att risker till följd av utsläpp av luftburet buller minskas till lägsta möjliga nivå, med hänsyn till tekniska framsteg och tillgång till anordningar för att reducera buller, framför allt vid källan” (8).

Standarder spelar en viktig roll när det gäller att förebygga exponering för buller på arbetsplatsen. I bullerdirektivet från 2003 hänvisas till ISO 1999:1990 för bedömning av arbetstagares exponering, och många av de standarder som har utarbetats av Europeiska standardiseringskommitténs (CEN) tekniska kommittéer innehåller bestämmelser om buller som stöder maskindirektivets grundläggande hälso- och säkerhetskrav i fråga om buller.

Buller i underhållningsbranschen

När det gäller att genomföra bullerdirektivet från 2003 i musik- och underhållningsbranschen har medlemsstaterna rätt att tillämpa en övergångsperiod på ytterligare två år för att uppfylla kraven i direktivet. Problemet är att syftet med det arbete som utförs ofta är att skapa ljud och därför kan de klassiska principerna för bullerskydd inte tillämpas.

Det är emellertid ingen tvekan om att många arbetstagare i sitt dagliga arbete utsätts för ljudtrycksnivåer som kan leda till hörselskador.

Det finns ingen uppenbar lösning för hur man kan undvika att tillfälligt utsättas för höga ljudnivåer samtidigt som bästa artistiska uttryck garanteras. En praktisk lösning kan erhållas endast genom en kombination av olika åtgärder för att minska ljudet. I arbetsmiljöbyråns rapport finns ett antal fallstudier om denna bransch som visar olika metoder för att skydda arbetstagarnas hörsel.

Minskning av risker som härrör från buller på arbetsplatsen

Den fullständiga rapporten finns på engelska på arbetsmiljöbyråns webbplats (http://osha.eu.int/publications/reports/) och kan laddas ner utan kostnad. Högre standarder kan krävas enligt nationell lagstiftning, så kontrollera detta hos tillsynsmyndigheten i fråga. Det kan också finnas andra direktiv som är tillämpliga men som inte nämns i den korta förteckningen nedan.


Tillämpliga direktiv

˛ Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.
˛ Rådets direktiv 89/656/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen. 
˛ Rådets direktiv 89/686/EEG av den 21 december 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig skyddsutrustning. 
˛ Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. 
˛ Rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet.
˛ Europaparlamentets och rådets direktiv 98/37/EG av den 22 juni 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om maskiner. 
˛ Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/14/EG av den 8 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus. 
˛ Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/10/EG av den 6 februari 2003 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet, som ersätter rådets direktiv 86/188/EEG av den 12 maj 1986 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för buller i arbetet.

Ytterligare information

Detta faktablad ingår i kampanjen ”Europeiska arbetsmiljöveckan 2005”. Fler faktablad och mer information om buller finns på

Internet: http://ew2005.osha.eu.int.
Information om EU:s arbetsmiljölagstiftning finns också på Internet:
http://europa.eu.int/eur-lex/.

 

(1) Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. 
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/10/EG av den 6 februari 2003 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet. Detta direktiv ersätter bullerdirektivet från 1986.
(3) Rådets direktiv 89/656/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet
och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen. 
(4) Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. 
(5) Fallstudie om hållbara lösningar från det brittiska Arbetsmiljöverket (Health and Safety Executive) (http://www.hse.gov.uk/noise/soundsolutions/index.htm). 
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/37/EG av den 22 juni 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om maskiner. 
(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/14/EG av den 8 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus. 
(8) Grundläggande hälso- och säkerhetskrav i maskindirektivet, punkt 1.5.8 i bilaga I.

Europeiska arbetsmiljöbyrån

Gran Vía, 33, E-48009 Bilbao
Tfn (34) 944 79 43 60, fax (34) 944 79 43 83
E-post: information@osha.eu.int

© Europeiska arbetsmiljöbyrån. Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium, 2005

http://agency.osha.eu.int/publications/factsheets/58/fact58_sv.pdf


Minskning och begränsning av buller

Att eliminera eller minska buller på arbetsplatserna är inte bara en lagstadgad skyldighet för arbetsgivarna, utan detta ligger också i en organisations ekonomiska intresse. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto lägre är risken att drabbas av dryga kostnader till följd av arbetsfrånvaro, olyckor och underpresterande anställda. Detta faktablad beskriver översiktligt de viktigaste av de åtgärder man bör vidta för att minska och begränsa bullret på arbetsplatserna.

Tre steg på vägen mot framgång

Buller kan vara ett problem på många arbetsplatser – inte bara på byggarbetsplatser och i fabriker, utan överallt från lantbruk till barer och från skolor till konserthus. Oavsett typen av arbetsplats finns det tre särskilt viktiga steg i arbetet med att förebygga att arbetstagarna skadas:

˛ Bedöm riskerna.
˛ Utifrån bedömningen vidtar man sedan åtgärder för att förebygga eller begränsa riskerna. 
˛ Regelbunden uppföljning och kontroll om åtgärderna är effektiva.

Riskbedömning

Hur och hur noggrant man gör bedömningen beror på hur omfattande och utbrett problemet är på arbetsplatsen, men hänsyn skall tas till alla risker som uppstår till följd av buller. Om det handlar om en fabrik bör man t.ex. utöver risken för bullerorsakad hörselnedsättning även fundera över hur bullret kan tänkas öka olycksrisken.

Viktiga punkter i en riskbedömning

˛ Fastställ vilka olika bulleranknutna risker som finns i organisationen.

Några exempel på frågor man kan ställa:

ß Finns det arbetstagare som exponeras för så starkt buller att de riskerar bullerorsakad hörselnedsättning?
ß Förekommer det farliga ämnen som kan öka risken för hörselskador?
ß Gör bullret i samband med vissa arbetsuppgifter att det blir
svårare att kommunicera, så att olycksrisken ökar?
ß Är bullret av sådant slag att det bidrar till den arbetsrelaterade
stressen inom organisationen? 

˛ Fundera över vilka som kan skadas och hur. Glöm inte bort tillfälligt anställda och deltidsanställda eller arbetstagare i särskilda riskgrupper, t.ex. anställda som är gravida. 
˛ Utvärdera de åtgärder som redan vidtagits för att begränsa bullernivåerna och slå fast vilka ytterligare insatser som behövs.
˛ Notera alla resultat och slutsatser, och redovisa dem för arbetstagarna och deras representanter.

Åtgärder för att förebygga eller begränsa risker

De bullerbegränsande åtgärder som bör följas för att värna om arbetstagarnas hälsa och säkerhet kan rangordnas enligt följande:

˛ Eliminering av bullerkällor.
˛ Begränsning av bullret vid källan.
˛ Kollektiva åtgärder för bullerbegränsning genom arbetsorganisation och arbetsplatsutformning.
˛ Personlig skyddsutrustning.

Eliminera bullerkällan

Att helt få bort en bullerkälla är det bästa sättet att förebygga risker för arbetstagarna och detta bör man alltid ha i tankarna när man planerar för ny arbetsutrustning eller nya arbetsplatser. En upphandlingspolicy av typen ”inget buller eller svagt buller” är oftast det mest kostnadseffektiva sättet att förebygga eller begränsa buller. I flera medlemsstater finns det databaser som är avsedda att hjälpa företagen att välja utrustning.

Begränsa bullret vid källan

Att minska bullret, antingen vid källan eller längs vägen därifrån, bör vara ett av huvudmålen för bullerhanteringsprogram i samband med utformning och underhåll av både utrustning och arbetsplatser.

Det finns ett antal tekniska lösningar för att uppnå detta, bl.a. följande:

˛ Isolering av källan genom lämplig placering, inbyggnad eller vibrationsdämpning genom användning av metall- eller luftfjädrar eller underlag av elastomerer.
˛ Minskning vid källan eller längs vägen genom inbyggnader och skärmar, genom ljuddämpare på avgasrör eller genom sänkning av skär-, fläkt- eller slaghastigheter.
˛ Utbyte eller modifiering av maskiner – t.ex. drivremmar i stället för kugghjul, eller elverktyg i stället för pneumatiska verktyg.
˛ Användning av tystare material – t.ex. gummiklädda behållare, transportband och vibratorer.
˛ Aktiv bullerminskning, under vissa förhållanden.
˛ Förebyggande underhåll – när maskindelar blir slitna kan bullernivåerna förändras.

Kollektiva åtgärder för bullerbegränsning

I de fall där bullret inte kan begränsas tillräckligt vid källan, bör man vidta ytterligare åtgärder för att minska arbetstagarnas bullerexponering. Bland annat kan man förändra
˛ arbetsplatsen – ljudabsorption i ett rum (t.ex. ett ljudabsorberande tak) kan minska arbetstagarnas bullerexponering betydligt,
˛ arbetsorganisationen (t.ex. genom att använda arbetsmetoder som kräver mindre bullerexponering), och
˛ arbetsutrustningen – hur utrustningen är installerad och var den är placerad kan påverka arbetstagarnas bullerexponering högst väsentligt.

Man bör alltid överväga den ergonomiska aspekten av en åtgärd för att begränsa buller. Om en sådan åtgärd gör det svårt för arbetstagarna att utföra sina uppgifter finns det risk att bullerskydd osv. modifieras eller tas bort, så att de inte fyller sin funktion.

Personlig skyddsutrustning

Personlig skyddsutrustning som hörselproppar och hörselkåpor bör vara sistahandsalternativet när alla andra åtgärder för att eliminera en bullerkälla eller minska bullret har prövats och befunnits vara otillräckliga. När det gäller personlig skyddsutrustning bör man tänka på följande:

˛ Man måste välja utrustning som är lämplig med tanke på bullrets typ och varaktighet och som går att använda tillsammans med annan skyddsutrustning. 
˛ De anställda bör erbjudas flera typer av hörselskydd så att de kan välja det alternativ som de tycker är mest bekvämt. 
˛ För tydlig kommunikation och minimering av olycksrisker behöver många arbetstagare – bl.a. fordonsförare, poliser, piloter och filmfotografer – ha särskilda hörselkåpor eller headsets för kommunikationsändamål, ofta med aktiv bullerreducering (ANC). 
˛ Utrustningen skall förvaras och underhållas på ett korrekt sätt. 
˛ Utbildning skall ges om varför utrustningen behövs, hur den skall användas och hur den skall förvaras och underhållas.

Information och utbildning

Arbetstagarna skall få information och utbildning som hjälper dem att förstå och hantera de bulleranknutna riskerna, bl.a. om följande:

˛ De aktuella riskerna och åtgärderna för att undanröja eller minska dessa. 
˛ Resultaten av riskbedömningen och av eventuella bullermätningar, inklusive en förklaring av deras innebörd.
˛ Åtgärder för bullerbegränsning och hörselskydd, inklusive personlig skyddsutrustning. 
˛ Nyttan med och metoder för att upptäcka och rapportera tecken på hörselskador.
˛ Villkor för rätten till hälsokontroller och syftet med dessa.

Regelbunden uppföljning av riskerna och begränsningsåtgärderna

Arbetsgivarna skall regelbundet kontrollera att de åtgärder som vidtagits för att förebygga eller begränsa buller fortfarande fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Arbetstagarna har rätt att få sin hälsa kontrollerad i en omfattning som är rimlig med tanke på graden av bullerexponering. Om hälsokontroller görs måste enskilda journaler föras och information förmedlas till de anställda. Kunskaperna från hälsokontrollerna bör ligga till grund för en översyn av riskerna och begränsningsåtgärderna.

De anställdas medverkan

Samråd med personalen är ett lagstadgat krav och bidrar till att förankra rutiner och förbättringar för säkerhet och hälsa hos arbetstagarna. Genom att utnyttja de anställdas kunskaper kan faror upptäckas bättre och genomförandet av fungerande lösningar underlättas. Arbetstagarnas representanter har en viktig roll i denna process. Ny teknik eller nya produkter får inte införas förrän samråd i arbetsmiljöfrågor har skett med de anställda.

Lagstiftning

År 2003 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/ 10/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid 
exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet. Detta direktiv skall ha införlivats i samtliga medlemsstaters nationella lagstiftning före den 15 februari 2006 (1).

Enligt artikel 5.1 i direktivet ”skall de risker som härrör från bullerexponering elimineras vid källan eller nedbringas till lägsta möjliga nivå” med beaktande av tekniska framsteg och tillgängliga åtgärder för att påverka en risk vid källan. I direktivet anges också ett nytt gränsvärde för daglig exponering: 87 dB(A).

(1) Detta direktiv ersätter direktiv 86/188/EEG.

 

Checklista för chefer

  • Finns det verkliga möjligheter att vara ledare och chef i organisationen?
  • Hur är kulturen på arbetsplatsen? Konkurrensinriktad? Samarbetsvillig?
  • Stämmer mina personliga värderingar med organisationens värderingar?
  • Finns förtroende för ledningen?
  • Har du tillräckligt och tydligt mandat och stöd från dina överordnade?
  • De mål du ansvarar för - är de realistiska, har du tillräckliga resurser att kunna uppnå dem?
  • Får du som chef stöd, uppmuntran och feedback från dina chefer?
    Kan du säga ifrån "uppåt"?
    Får du hjälp att lösa problem?
  • Får du tillräcklig arbetsro? Eller är kraven på förändringar och omorganisationer svåra att förena med övriga mål för verksamheten?
  • Finns det möjlighet till personliga utmaningar både för dig som chef och dina medarbetare?
  • Är arbetet meningsfullt och utvecklande?


Relation till medarbetare

  • Är det en bra relation mellan dig och dina medarbetare ?
  • Uppmuntrar du dialog och kommunikation ?
  • Kan dina medarbetare säga ifrån?
  • Tar du itu med problem och konflikter?
  • Uppmuntrar du som chef dina medarbetare att delta i viktiga beslut?


Att leda verksamheten

  • Som chef leder och fördelar man arbetet och har ansvar för sina medarbetares arbetsbelastning.
  • Är arbetet "rättvist " fördelat? Tycker dina medarbetare det?
  • Behandlar du alla lika?
  • Upplever dina medarbetare att de har kontroll och inflytande över sitt arbete?
  • Stödjer medarbetarna varandra? Stödjer de dig?
  • Finns det tydliga mål för verksamheten?
  • Har dina medarbetare väldefinierade ansvarsområden, eller finns det en otydlighet - som kan leda till stress och spänning?
  • Vad kan du göra som chef om medarbetarna blir trötta, utmattade, sjuka?


Drivkrafter

  • Hur viktigt är jobbet för dig som chef ? För dina medarbetare?
  • Varför vill du vara chef? Vilka är dina drivkrafter?


Balans arbete -privatliv

  • Har du en bra balans mellan arbete och privatliv?
  • Har du stöd utanför jobbet - från anhöriga och vänner?


Chefen har ansvar för trivsel

Uppskattning, utvecklingsmöjligheter, trevliga arbetskamrater, att man kan hantera konflikter och gemensamma mål toppade de anställdas lista i en stor undersökning om vad som fick dem att trivas på jobbet. Med undantag för trevliga medarbetare så är det chefen som har det yttersta ansvaret för detta.

Chefen har också ansvar för att diskriminering och mobbning inte förekommer på arbetsplatsen.


Slutligen
Vad kan och vill jag göra när mitt förordnade som chef är över? Fortsätta som chef - eller göra något annat?


Frågorna är inspirerade av AHA-enkäten som tagits fram av Sektionen för personskadeprevention, Karolinska Institutet. (AHA står för Arbete och Hälsa.) Enkäten ingår i arbetsmiljöprogrammet Sunt liv.nu.

Har du diskriminerat?


Om du kommer i kontakt med en arbetstagare eller en arbetssökande som påstår sig ha blivit diskriminerad kan följande frågor vara till hjälp för att avgöra om direkt diskriminering har ägt rum eller inte.

a) Är han eller hon arbetssökande eller arbetstagare?

b) Hänför sig den påstådda diskrimineringen till någon av de skyddade diskrimineringstyperna; diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning?

c) Har han eller hon blivit missgynnad av arbetsgivaren på ett sätt som inte kan sägas vara bagatellartat?

d) Finns det några jämförelsepersoner av annat kön, annan etnisk tillhörighet, annan sexuell läggning, utan funktionshinder eller med ett annat funktionshinder?

e) Om det inte finns några konkreta jämförelsepersoner, finns det möjligheter att genomföra en så kallad hypotetisk jämförelse?

f) Är "han eller hon" och jämförelsepersonen/personerna jämförbara, det vill säga i en likartad situation?

g) Kan man leva upp till beviskraven i diskrimineringslagarna för de faktiska omständigheter som redogjorts för i punkterna a) till f)?

h) Kan arbetsgivaren ge en godtagbar förklaring till sitt agerande?

Om svaret på frågorna i a) till g) är ja och svaret på fråga h) är nej är det diskriminering. I annat fall är det inte diskriminering.

Om den arbetssökande eller någon som söker befordran har ett funktionshinder måste man undersöka om det har kunnat krävas av arbetsgivaren att vidta anpassningsåtgärder. Uteblivna anpassningsåtgärder för funktionshindrade kan i sig utgöra diskriminering.

Man bör vara försiktig med att allt för snabbt bedöma påståenden om diskriminering innan man har hunnit göra en mer noggrann undersökning. Diskrimineringen behöver inte ha skett avsiktligt för att kunna klassas som diskriminering. Därför kan även arbetsgivare som agerat föredömligt göra sig skyldiga till diskriminering.

*Hypotetisk jämförelse: om det inte finns andra arbetstagare eller arbetssökande att jämföra med i den aktuella situationen ska man jämföra anställningsvillkor med tidigare anställdas eller med de villkor som råder i branschen i övrigt.



 

Är du diskriminerad?


Anser du att du har diskriminerats av en arbetsgivare? Besvara frågorna nedan

a) Är du arbetssökande/arbetstagare?

b) Kan den upplevda diskrimineringen anknytas till någon av de av lagen skyddade diskrimineringstyperna; diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning?

c) Är arbetsgivaren medveten om din etniska tillhörighet, ditt funktionshinder eller din sexuella läggning?

d) Har du blivit missgynnad av arbetsgivaren på ett mer än bagatellartat sätt?

e) Har du blivit sämre behandlad än jämförelsepersoner av annat kön, annan etnisk tillhörighet, utan funktionshinder eller med ett annat funktionshinder, annan sexuell läggning?

f) Om det inte finns några konkreta jämförelsepersoner, finns det möjligheter att genomföra en så kallad hypotetisk jämförelse?
g) Är du och jämförelsepersonen/personerna jämförbara, med andra ord, befinner de sig i en likartad situation?

h) Håller fallet för beviskraven i diskrimineringslagarna för de faktiska omständigheter som redogjorts för i a) till g)?

i) Kan arbetsgivaren ge en godtagbar förklaring till sitt agerande?

Om svaret på frågorna i a) till h) är ja och svaret på fråga i) är nej är det diskriminering. I annat fall är det inte diskriminering.

Eftersom arbetsgivarens diskriminerande avsikt inte är någon förutsättning för diskriminering kan även föredömliga arbetsgivare göra sig skyldiga till diskriminering. Dessutom ställs det relativt höga krav på arbetsgivarens motbevisning i diskrimineringsmål.

(Texten är en omarbetning av checklistan i en handbok utgiven av Offentliganställdas Förhandlingsråd, se källa)

*Hypotetisk jämförelse: om det inte finns andra arbetstagare eller arbetssökande att jämföra med i den aktuella situationen ska man jämföra anställningsvillkor med tidigare anställdas eller med de villkor som råder i branschen i övrigt.


Checklista för arbete med en gemensam värdegrund

  • Att medarbetarna ges tydlig och begriplig information om ledningens avsikt med värderingsarbetet.
  • Att syftet med värderingsarbetet ges en tydlig koppling till den vardagliga verksamheten.
  • Att betoningen i värderingsarbetet ligger på den öppna processen och inte på att konstruera ett nytt dokument.
  • Att så många som möjligt i organisationen görs delaktiga i värderingsarbetet.
  • Att ledningen är konsekvent och trovärdig i sitt agerande och själva deltar i värderingsarbetet.
  • Att chefer på olika nivåer i organisationen rustas för uppgiften.
  • Att medarbetarna får återkoppling på de reflektioner och förslag som arbetas fram i grupperna.
  • Att värderingsarbetet integreras med andra kvalitets- och utvecklingsinsatser.
  • Att värderingsarbetet får tydliga konsekvenser för hur man arbetar i organisationen.
  • Att värderingsarbetet blir en process som hålls levande i organisationen.

Denna checklista är en förkortad version av artikeln "Att skapa en gemensam värdegrund" av Claes Trollestad som kan läsas i sin helhet här. (http://www.etikakademin.se/se/Verksamhet/publicerat/gemensam_vardegrund/)



linje

Buller AFS 1992:10   AFS 2005:16   Buller-Riskanalys    Innehåll A-Ö   Hem  Välkommen in...

 

Skyddsombud & Arbetsmiljö | 08-781 79 40 | plan 2½, 173 00 Tomteboda |