Våra arbetsmiljöregler

Arbetsmiljöverket

Grunden i lagstiftningen finns i Arbetsmiljölagen, AML, som bestäms av
riksdagen. Arbetsmiljölagen ger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet. Arbetsmiljöverket (f.d. Arbetarskyddsstyrelsen) har fått regeringens uppdrag att mer i detalj reglera vad som ska gälla. Detta gör vi genom att i vår författningssamling, AFS, ge ut föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön. 

Regler som gavs ut före 1978 kallas Anvisningshäften och Meddelanden. Endast ett fåtal av dessa gäller fortfarande. Uppdateringen av författningssamlingen på Internet sker i allmänhet tre till fyra veckor efter att den tryckta versionen finns framme.

Arbetsmiljö mål:

Ska formuleras av företagets ledning

Ska vara realistiska för verksamheten

Ska undanröja risker, såväl fysiska som psykiska

Ska öka arbetstillfredsställelsen för alla på företaget

Ska kunna utvärderas och revideras.

Syfte:

Att stimulera till god samverkan i arbetsmiljöfrågor

Att identifiera risker och medverka till förebyggande insatser

Att överblicka sambandet mellan en god arbetsmiljö och verksamheten

Att ge stimulans till att söka vidare information

Att omsätta information kring arbetsmiljöfrågor i det dagliga arbetet

Att verka för fortsatt kompetensutveckling.

Hur skall ett aktivt miljöarbete bedrivas?

Genom fokus på samverkan mellan ledning och anställda

Genom systematiskt arbetsmiljöarbete

Genom organisation utifrån företagets specifika verksamhet

Lagar, förordningar och avtal 
att ta hänsyn till i arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljölagen
Arbetstidslagen
Jämställdhetslagen
Lagen om allmän försäkring
Lagen om arbetsskadeförsäkring
Tobakslag
Arbetsmiljöförordningen
Medinflytandeavtal
Postcentralt avtal om Arbetsmiljö och Företagshälsovård
Lokala samverkansavtal

Se även arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se

 

Andra närliggande lagar

Lag om sjuklön (1991:1047)
Lag om förbud mot diskriminering av funktionshindrade (1999:132)
Lag om etnisk diskriminering.(1994:13)
Lag om förbud mot sexuell diskriminering (1999:133)
Lag om vissa anställningsbefrämjande åtgärder (1974:13)
Räddningstjänstlag (1986:1102)
El-lag (1997:857)
Stark strömsföreskrifter (Elsäk. - FS 1999:5)
Datalag (1973:289) till 24 okt. 1998 
Personuppgiftslagen (1998:204) efter 24 okt. 1998
Yrkestrafiklag
Trafikskadelag
Körkortslag

ANSVAR frågan

Arbetsgivarnas och andras ansvar om arbetsmiljön

Arbetsgivarna har huvudansvaret för arbetsmiljön, men många andra (även politiker) har också ansvar. (ADI 563, Arbetsmiljöverket 2003) Ansvar betyder i detta sammanhang en rättslig skyldighet att vara aktiv och följa gällande regler i syfte att förebygga arbetsskador.

Arbetsgivarna är skyldiga att samverka med arbetstagarna, vidta alla åtgärder och bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete samt se till att det finns tillgång till företagshälsovård. Arbetsgivarna har också ett ansvar för att ge arbetstagarna en god introduktion och anpassa arbetsförhållandena till arbetstagarnas särskilda behov.

Arbetsgivarna är i vissa fall skyldiga att samråda med andra arbetsgivare. Vissa arbetsgivare har också ett samordningsansvar. Den som anlitar inhyrd arbetskraft har ett särskilt ansvar för dessa. 

Arbetstagarna har också ett ansvar. De skall följa givna säkerhetsinstruktioner. 

Skyddsombuden har inget juridiskt ansvar för arbetsmiljön men deras uppgift är att medverka till att arbetsmiljön blir bra och bevaka att arbetsgivaren inte bryter mot några regler. Skyddsombuden har i sin egenskap av arbetstagare samma ansvar som dem.

Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder

Arbetsmiljölagen ställer höga krav på arbetsgivarna. Kraven innebär att arbetsgivarna måste vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga arbetsskador. Det uttrycks på följande sätt:

"Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs (3 kap. 2§ AML). 

Detta betyder i praktiken att arbetsgivaren måste följa de regler som finns i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och Arbetarskyddsstyrelsens/ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) samt i annan lagstiftning som har betydelse för arbetsmiljön. Arbetsgivaren har också en långtgående undersökningsplikt (Prop. 1976/77: 149, s. 253)

Generellt kan sägas att någon hänsyn inte skall tas till enskilda arbetsgivarens ekonomiska möjligheter att uppfylla nämnda krav. Å andra sidan framkommer det i förarbetena att kostnaden för arbetsmiljöförbättringen inte får vara orimlig i förhållande till resultatet (Prop.1976/77: 149, s.253).

Arbetsmiljöinspektionen (f d Yrkesinspektionen)

Arbetsmiljöinspektionen (f d Yrkesinspektionen) har till uppgift att kontrollera att arbetsgivare lever upp till de krav som ställs i Arbetsmiljölagen och i de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdar. Denna kontroll sker vanligtvis genom inspektion. Vid inspektionen kontrolleras vanligen arbetsmiljön utifrån ett helhetsperspektiv på riskerna i verksamheten (fysiska, psykiska och sociala risker), men det förekommer även att inspektionen inriktas mot någon enskild risk (t ex en viss typ av maskin eller en viss typ av arbetsuppgift). Vid bedömning av vilka arbetsplatser som skall inspekteras, görs ett urval mot de arbetsplatser där risken för ohälsa eller olyckor bedömts vara störst.

Hur går en inspektion till?

Vanligen anmäls besöket i förväg genom telefonsamtal eller brev. Inspektören har dock enligt lagstiftningen även rätt att komma oanmäld. Vid besöket kan en eller flera inspektörer medverka. Inspektionen omfattar normalt både information och kontroll.

Tillvägagångssättet kan dock skifta, beroende på bransch, organisationens storlek och andra omständigheter. I ett företag där arbetsgivaren kanske inte är välbekant med 
arbetsmiljölagstiftningen kan inspektören mer ägna sig åt att få arbetsgivaren att förstå och 
ta ansvar för ett fortlöpande arbetsmiljöarbete än en detaljerad inspektion av verksamhetens alla delar. I ett annat företag kan detaljinspektion av vissa risker vara det viktigaste. I en större organisation kan det systematiska arbetsmiljöarbetet få störst uppmärksamhet. 
Inspektionen kan även omfatta marknadskontroll av t ex maskiner.

Skyddsombudet eller en personalföreträdare ska normalt närvara vid inspektionen. I anslutning till inspektionen redogör inspektören/ inspektörerna muntligt för hur man uppfattat arbetsmiljön och de eventuella brister som man har observerat. Om man har uppmärksammat några brister i arbetsmiljön, så kommer dessa senare även att beskrivas skriftligt i ett så kallat inspektionsmeddelande.

Inspektionsmeddelande

Om arbetsmiljöinspektören har uppmärksammat några brister i arbetsmiljön, så kommer dessa att beskrivas skriftligt i ett så kallat inspektionsmeddelande. Inspektionsmeddelandet skrivs vanligen inom tre veckor efter besöket. I inspektionsmeddelandet uppmanas arbetsgivaren att till en viss tidpunkt redogöra för hur de beskrivna bristerna i arbetsmiljön ska åtgärdas. Inspektionsmeddelandet är inget formellt beslut av myndigheten, utan skall ses som en uppmaning till arbetsgivaren att vidta de åtgärder som Arbetsmiljöverket kräver utifrån arbetsmiljölagstiftningen. Av denna anledning kan inspektionsmeddelandet inte överklagas.