AHA – Arbete och Hälsa i Arbetslivet

Det började med AHA-projektet som pågick mellan 2000 och 2003 och leddes av forskare vid sektionen för personskadeprevention på Karolinska Institutet med ekonomiskt stöd från AFA försäkring. De hade i uppdrag att utveckla och utvärdera en ny metodik för bättre hälsa och produktivitet inom medelstora företag och organisationer. De fyra företag som deltog i projektet var; massaindustrierna Södra Cell Värö och Stora Enso Skutskärs Bruk, verkstadsindustriföretagen Volvo Lastvagnar Göteborg samt Sandvik Materials Technology.

När man utredde hälsa och livsstil fokuserade man på fyra diagnos- eller besvärsområden och relaterade livsstilsfaktorer: Nack-/ryggbesvär, hjärt-/kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar och riskfyllda alkoholvanor.

Anmärkningsvärt resultat
Man gjorde i samband med AHA-projektet två kartläggningar där totalt 2047 personer på de fyra företagen besvarade frågor rörande deras alkoholvanor. Vid första kartläggningen hade 370 personer eller 18,1 % ett riskbruk av alkohol. 3 år senare hade denna siffra sjunkit med 52 % till 176 personer eller 8,6 %. Ett anmärkningsvärt och mycket glädjande förändringsresultat, som visar att man lyckats ändra folks beteende på sikt.

Kurser i AHA-metodik
AFA försäkring ger idag två kurser i AHA-metoden till organisationer knutna till AFA försäkring, dels en för dig inom företagshälsovården och dels en för dig som processtödjare. Vi har talat med Chris Rohlén som är kursansvarig på AHA-utbildningen för företagshälsovård. Målgruppen för utbildningen är sjuksköterskor och läkare inom företagshälsovården och syftar till att ge deltagarna evidensbaserade metoder (metoder baserad på den mest tillförlitliga kunskapen som är tillgänglig) för utredning av och insatser om de fyra fokusområdena. Föreläsare kring riskbruk av alkohol i arbetslivet är Ulric Hermansson, medicine doktor/socionom och forskare vid Karoliniska Institutet och Anders Helander, docent och adjungerad universitetslektor vid Karolinska Institutet som föreläser med fokus på biologiska alkoholmarkörer. Man får även motiv och metodtips för att upptäcka och åtgärda problem.

Inger Svensson arbetar på Alviva i Göteborg som företagssjuksköterska åt Volvo Lastvagnar och gick AHA-utbildningen i september 2002.
– Det var första gången vi fick ett bra verktyg kring alkoholprevention. Äntligen var det lättare att ta upp ämnet och man kunde helt enkelt informera patienten om det schema man skulle använda sig av i undersökningen. Bland annat med en ”alko-nacka” där patienten under två veckor fyllde i hur mycket den drack varje dag och varför. Därefter kunde man sitta ner tillsammans och gå igenom resultatet och vidta åtgärder, menar Inger.

Idag har Inger gått flera utbildningar kring alkoholprevention och ser stor nytta i de olika verktygen. Hon använder sig av flera screeningsformulär för alkohol med sina patienter och ser det som en naturlig del av hälsoundersökningen att tala om alkoholvanor.

Senast uppdaterad: 2006-06-16
Text: Malin Drougge
Arbetsmiljöupplysningen • Klara Södra Kyrkogata 18 • 106 27 Stockholm • redaktionen@arbetsmiljoupplysningen.se

Läs mer om AHA-projektet eller Läs om metodstöd genom AFA försäkring