Aktuellt

                                                             Tomteboda:s skyddsombud

Den som inte reagerar på orättvisa skadar hjärtat

NYHET | 2009-11-24       

Det kan var farligt att inte öppet reagera om du blivit illa behandlad. Tiger du och går iväg så ökar risken att du drabbas av hjärtinfarkt.

Det framgår av en ny studie från Stockholms universitet. Enligt undersökningen som omfattar 2 755 manliga anställda på arbetsplatser i Stockholm så löper män som inte öppet uttrycker sin ilska över orättvis behandling på jobbet dubbelt så stor risk att få en hjärtattack eller dö av allvarliga hjärtsjukdomar.

Forskarna har frågat männen hur de brukar reagera när de har blivit orättvist behandlade eller hamnat i konflikt. Deltagarna har också fått svara på hur ofta de brukar bita ihop och gå iväg utan att säga något. Något forskarna kallar undvikande taktiker eller dold coping.

Resultatet är att just detta undvikande av att öppet visa att man blivit illa behandlad har samband med risken att dö i hjärt-kärlsjukdom.

I undersökningen har forskarna studerat andra riskfaktorer hos männen, som  t ex högt blodtryck, vilket inte förklarar sambanden mellan dold coping och hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna har visserligen inte undersökt vilket som är det bästa sättet att hantera orättvisor på jobbet, men en rimlig slutsats är att man i vart fall inte bara ska tiga och gå därifrån.

Studien har genomförts av Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, och redovisas i tidskriften Journal of Epidemiology and Community Health. /Hans Lundgren- Du&Jobbet, dec2009

Skyddsombud protesterar 
Nu agerar skyddsombuden mot domen i Umeå tingsrätt som öppnar för åtal mot skyddsombud. I ett öppet brev till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin kräver skyddsombuden i facebook gruppen "Skydda ditt lokala skyddsombud" att Arbetsmiljölagen förtydligas.
Läs mer »

 

Lag mot övervakning

En ny lag kan begränsa arbetsgivarnas möjligheter att begära utdrag ur brottsregistret och att drogtesta personal, samt förbjuda integritetskränkande åtgärder.

 

Förändringar i AFS Arbetsanpassning och rehabilitering 
samt Kränkande särbehandling i arbetslivet

Angående förändringar i AFS Arbetsanpassning och rehabilitering samt Kränkande särbehandling i arbetslivet

Arbetsmiljöverket har ju påbörjat arbetet med att se över föreskrifterna och denna gång är det AFS Arbetsanpassning och rehabilitering, 1994:01 samt AFS Kränkande särbehandling i arbetslivet, 1993:17, som står på tur. Dessutom förs diskussion om eventuella förändringar så att intentionerna i Arbetsmiljölagen tydligare kommer fram och lättare kan tillämpas (se förändringarna på www.av.se).

För att få föreskrifterna så bra som möjligt behöver nu Roland Eliasson, förbundet, in lite underlag/synpunkter så att han i sin tur kan överlämna de till LO, som är remissinstans. I september kommer ett samrådsmöte, LO, ske. Därför behöver avdelningen skyndsamt få in underlag/synpunkter från dig, senast 27 augusti så att vi kan överräcka dem till Roland innan samrådsmötet.

Ber dig ta tid och fundera på nedanstående frågor.

 

• Vilka erfarenheter har du om hur föreskrifterna har fungerat?

• Hur har du hanterat medlemsärenden där föreskrifterna har varit aktuella?

• Har du lyckats driva medlemsfrågor om arbetsanpassning, rehabilitering och kränkande särbehandling med hjälp av föreskrifterna?

• Har ärendena varit uppe i centrala förhandlingar eller till och med uppe i Arbetsdomstolen?

• Vad är det du saknar i föreskrifterna, vad skulle behöva regleras i dem?

• Vad skulle behöva skrivas om för att anpassas till dagens arbetsmiljö? 

(OBS! Det är inga lagtexter jag är ute efter utan din syn på saken. Lagtext överlåter vi till andra att skriva. Nu gäller det att försöka förklara hur det ser ut för oss som arbetar i verkligheten att följa föreskrifterna.)

Har du andra saker som du vill framföra gällande föreskrifterna, kom gärna med dem också. Det är nu vi har möjlighet att anpassa föreskrifterna till vår verklighet och hur det ser ut på arbetsmarknaden idag, ta den chansen att påverka, skicka in underlag/synpunkter redan idag.

Med vänlig hälsning

Anna-Carin Lindberg
Arbetsmiljöansvarig
SEKO Stockholm

 

 

Många lider av fobier, tvångsmässiga beteenden, depressioner och ångest

Månadens bok

Kognitiv beteendeterapi  Alla är ängsliga, oroliga, rädda, för någonting, då och då. Känslan är ofta övergående, men ibland kan den vara starkare och rent av handikappande. Många lider av fobier, tvångsmässiga beteenden, depressioner och ångest. Kognitiv beteendeterapi är en metod att kunna återfå ett normalt vardagsliv. Kognitiv beteendeterapi är den psykologiska metod som växer snabbast i världen. Många symtom går att behandla med enkla tekniker som du kan lära dig själv. Boken "Kognitiv beteendeterapi" kan användas både av dem som går i terapi eller men också av dem som vill lära sig olika självhjälpsmetoder.

Kognitiv beteendeterapi

När oro och rädsla växer till problem i vardagen.
Kognitiv beteendeterapi (KBT)  är också ett "drogfritt" alternativ till beroendeframkallande psykofarmaka.
Den kognitiva modellen bygger på tre enkla antaganden:

Dina känslor beror på vad och hur du tänker.
När du känner dig orolig beror det inte på att du är orolig, utan på att du tänker på något som gör dig orolig.
Om du ändrar ditt sätt att tänka, kan du ändra hur du känner dig.

Alla är ängsliga, oroliga, rädda, för någonting, då och då. Känslan är ofta övergående, men ibland kan den vara starkare och rent av handikappande. Många lider av fobier, tvångsmässiga beteenden, depressioner och ångest. KBT är en metod att kunna återfå ett normalt vardagsliv.

Att allt fler läkare, terapeuter och patienter nu intresserar sig för KBT som en framgångsrik och drogfri terapi är alltså inte förvånande.

Boken kräver inga förkunskaper i psykologisk terminologi.

David Burns är professor i klinisk psykiatri vid Stanford University och gästforskare vid Harvard Medical School. Han föreläser och leder workshops över hela USA och i Kanada. Hans förra bok Feeling Good, the new mood therapy har sålt i 4 milj ex.

Översatt av: Christine Hanefalk
Originaltitel: When Panic Attacks The New, Drug-Free Anxiety Therapy That Can Change Your Life
Band: Inbunden
Tryckår: 2008
First Publishing Group AB

BONUS: Beställer du denna bok får du desutom "Mama Lopez katalanska kokbok" utan extra kostnad

Regeringen vill se ökat fackligt ansvar

Neddragningarna på Arbetsmiljöverket ger Sverige färre inspektörer än vad FN-organet ILO rekommenderar. Nu vill regeringen ge facket ökat ansvar för arbetsmiljöfrågorna.

ILO förespråkar en arbetsmiljöinspektör per 10 000 anställda i de utvecklade länderna. När regeringens sparplan för Arbetsmiljöverket är fullföljd kommer Sverige ha 0,7 inspektörer på 10 000 anställda. I Danmark ligger siffran på drygt två. Arbetsmiljöverket befarar att färre inspektioner kan leda till ett ökat antal arbetsolyckor och sjukdomar.

För att kompensera för neddragningarna på Arbetsmiljöverket tänker sig regeringen att de fackliga organisationerna och skyddsombuden ska ta ett ökat ansvar för arbetsmiljön.

– Vi kommer aldrig att kunna nå alla arbetsplatser med statliga tillsynsinsatser. Det är därför viktigt att den statliga tillsynen av lagstiftningen kompletteras med en bred och aktiv partssamverkan där till exempel fackliga organisationer och skyddsombud har en viktig uppgift, skriver Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin i en debattartikel i Göteborgsposten. (Tidningen Arbetsliv / Prevent; 200807)

 

VART TOG DOM VÄGEN?

ArbetsLivsInstitutet (ALI) lades ned vid halvårsskiftet efter beslut av regering och riksdag. På uppdrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, och Vinnova har ATK Arbetsliv kartlagt vad den forskande personalen ägnar sig åt efter nedläggningen.

Rapporten visar att ungefär hälften av de 285 forskarna vid ALI har lämnat arbetslivsområdet. De har antingen bytt verksamhet, gått i pension eller är arbetslösa. Utredarna uppskattar att det ekonomiska avbräcket för arbetslivsforskningen blir 100 miljoner kronor 2007, 150 miljoner 2008 och 200 miljoner 2009.

Regeringens beslut att institutet skulle få behålla reservationsmedel på 60 miljoner kronor har underlättat för de ALI-forskare som sökt sig till nya forskningsmiljöer inom universitet och högskolor.

Enligt rapporten är det svårt att bedöma hur hållbara de nya forskningsmiljöerna vid universitet och högskolor kommer att bli i praktiken. Det beror på att det inte finns några garantier för en långsiktig finansiering. Läs rapporten i bifogad *Adobe fil
VB Rapport om vart tog forskarna från ALI vägen efter nedläggningen år 2007

 

 

Om ni är intresserade av vad vår regering gör inom arbetsmiljöområdet så är det senaste att man funderar på att ändra instansordningen för arbetmiljöärenden.  Detta ska remissbehandlas så har ni synpunkter kskicka gärna dem till christina.järnstedt@lo.se

Tillbud och Arbetsskador  

Rapporterade arbetsskador och tillbud under år 2009:

Totalt har det hittills i år registrerats 703 arbetsskador.

Totalt har det hittills i år registrerats 732 tillbud.

Att de fyra mest frekventa registrerade arbetsskadorna handlar om fall/snubbla/halka är inte förvånande. 

Det som är mer oroväckande är att det rapporteras så få tillbud. Antalet tillbud anses i normala fall alltid vara minst 10 gånger fler än antalet arbetsskador. Inom Posten är de ungefär lika många…….

Ugo von Segebaden/Peter Spangfort
2009-06-05
.......

Rapporterade arbetsskador och tillbud 2007 oktober:

Antal registrerade tillbud senaste 12-månadersperioden är 1174 st. Antal registrerade arbetsskador under  samma tid  är 1421 st. OBS att endast 15 tillbud är registrerade där man markerat att händelsen haft påverkan på vår yttre miljö (Miljötillbud).

I relation till antalet arbetsskador enligt ovan finns det anledning att tro att det fortfarande saknas tillbud i rapporteringen . Hela målsättningen med tillbudsrapporteringen är att  genom att rapporterade tillbud sammanställs och utreds så kan insatser göras för att undvika att det inträffar arbetsskador eller andra allvarligare incidenter. Det är alltså väldigt viktigt att tillbud verkligen registreras och hanteras i förebyggande syfte.

Registrerade arbetsskador

Av registrerade arbetsskador är cirka 400 fallolyckor där man snubblat eller fallit på olika sätt, ute eller inne i trapphus etc.

Med tanke på årstiden med ytterligare ökad risk för halka i form av snö, is, löv och vatten finns alla skäl till att medvetandegöra riskerna för berörd personal, men även att säkerställa att halkbekämpning görs på lämpligt sätt. Det gäller både på egna områden och sådana som sköts av kommun eller andra fastighets- och markägare.

Truckar i verksamheten

Tillbud och arbetsskador med truckar inblandade är vanligt förekommande. Vid en sökning i C2 på ordet ”truck” kom det upp, att det under 2007 i Posten har inträffat 43 tillbud och 21 arbetsskador med truckar inblandade.

Om orsaken till händelsen är en truck ska det registreras i C2 under kategori - Fordon, truck.

För att minska tillbud och arbetsskador vid användning av truckar är det viktigt att uppmärksamma på innehållet i den nya AFS 2006:5  - ”Användning av truckar” som började gälla den 1 juli i år. 

Föreskriften innebär bland annat att arbetsförhållandena skall undersökas och riskerna bedömas när truckar skall användas (undersöka egenskaperna hos truckarna, hur truckarna skall användas, de belastningsergonomiska förhållandena, behovet av skyddsutrustning, arbetstagarnas praktiska och teoretiska kunskaper, behovet av skötsel och underhåll).

En truck får bara användas av den som har dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper för att använda den säkert. Den som leder och övervakar arbetet med truckar skall ha den kunskap, information och erfarenhet som krävs för att arbete ska kunna utförs säkert. En truckförare skall ha skriftligt tillstånd för att få använda truck (gäller både egen personal och inhyrd).

Vid lastning och lossning på ett fordonsflak skal det finnas tydliga rutiner för att säkerställa att fordonet inte flyttas under pågående lastnings- eller lossningsarbete.

Tillbud eller arbetsskada

På förekommen anledning påminner vi om att ”Kränkande särbehandling”, ”Sexuella trakasserier” och ”Rån” aldrig är ett tillbud utan alltid arbetsskada.

Ugo von Segebaden/Peter Spangfort
2007-10-29  

Pris för skyddsjobbet

Hans Lundmark på Scania blev lite överrumplad när han fick pris som bästa skyddsombud. Han tycker att det måste vara mycket värre för skyddsombud där ledningen inte styr åt samma håll.

Priset inriktar sig på EU:s arbetsmiljötema för året: belastningsskador. 
- Avdelningen NMC på Scania i Södertälje med 70 anställda "har ett mycket väl utvecklat och dokumenterat systematiskt arbetsmiljöarbete, som ger effekt i arbetet med att förebygga belastningsskador. Samverkan mellan skyddsombudet och ledningen präglas av tillit" anser prisets jury. En väl utvecklad företagshälsovård lyfts också fram.

Hans Lundmark som beskrivs som ett viktigt kugghjul, tycker att två punkter viktigast: att utveckla hälsan hos de anställda och att tänka långsiktigt. Då är saker som rätt arbetsutrustning så självklara att de inte ens behöver diskuteras". 

- "Att få ihop den ekvationen blir nästa utmaning" säger han.

2007-10-26 16:26:00  http://www.lotidningen.se

Belastning ett hot på de flesta jobb

 Se OH-presentationen som PDF
Se vidare på Arbetsmiljöverkets hemsida: 
http://www.av.se/arbetsmiljoriksdagen/index.aspx

Sex av tio inspekterade arbetsplatser har brister som kan ge personalen belastningsskador, enligt Arbetsmiljöverkets inspektion av belastningsproblem. – Belastning är ett välkänt problem och det rör stora yrkesgrupper, så det är allvarligt, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör på verket. Fler belastningsskador än psykiska problem Var fjärde anställd i EU-länderna lider av ryggsmärtor och nästan lika många har muskelvärk. Årets europeiska arbetsmiljövecka på temat Belasta rätt avslutades i dag, fredag, med en arbetsmiljöriksdag i Stockholm. – Belastningsproblematiken är fortfarande ett större än den psykiska ohälsan, även om den inte får lika mycket uppmärksamhet, säger Mikael Sjöberg, Arbetsmiljöverkets generaldirektör. Arbetsmiljöverket har under hösten genomfört tusen inspektioner i fyra branscher med mycket lyft. Sex av tio arbetsplatser hade brister i arbetsmiljön som kan leda till belastningsskador. Värst var arbetsförhållandena för service-, köks- och städpersonal inom vården, där tre av fyra arbetsplatser fick krav på att förbättra arbetsmiljön. Värre med tidspress Montörer är den yrkesgrupp som har störst andel belastningssjukdomar bland kvinnor, och yrkesgruppen ligger på tredje plats bland männen. Att trenden går mot allt mer ensidiga monteringsjobb och att tidspressen ökar på många arbetsplatser är något som oroar Arbetsmiljöverket. – Man kan se att belastningsproblemen förvärras av tidspress, låg kontroll och låg delaktighet. Man kan säga att ett plus ett blir tre när det gäller skadeutfall, säger Mikael Sjöberg. Han tycker att arbetsgivarna måste bli bättre på att se och åtgärda arbetsmoment som kan leda till belastningsskador, redan innan personalen får besvär. För att det ska fungera krävs att alla på arbetsplatserna engagerar sig i arbetsmiljöarbetet – och inte bara chefer och skyddsombud, säger han. Serva människorna också Den åsikten delade även Marita Christmansson forskar om arbetsmiljö på Chalmers tekniska högskola. Hon framhöll även att företagen tjänar på en god arbetsmiljö, då både produktiviteten och kvaliteten blir bättre om personalen hålls frisk. Därför skulle chefer vinna på att ta bättre hand om sin personal. – De flesta är angelägna om att serva och underhålla sina maskiner så att de fungerar bra och håller länge, men man hör sällan chefer prata om hur de servar och tar hand om de anställda. Det är något att jobba på. FAKTA: Risk för belastningsskador Arbetsmiljöverkets inspektion slutade med att sex av tio företag fick krav på sig att ändra arbetsförhållandena. Bransch Antal kollade företag Andel arbetsplatser med krav Vård 175 75 % Städ 245 70 % Montering 475 60 % Transport 145 50 %   Fler och bättre jobb - men inte till vilket pris som helst 2007-10-03 Frågan om hur Sverige kan få fler jobb och bättre jobb är nästan alltid lika aktuell. Fackföreningsrörelsen vill ha fler jobb – men inte till vilket pris som helst. Fler jobb måste alltid gå hand i hand med att de nya jobben blir bra jobb. LOs underlagsrapport till LO-kongressen 2008, Fler jobb - bättre jobb, möter diskussionen om det är möjligt. Röster från SEGELTORP   Vi tycker att man är skyldig personalen att berätta om, att projektet i Segeltorp har pågått i över 1,5 år och att olika skyddsombud har ansträngt sig väldigt mycket för att Segeltorp skulle bli en bra arbetsplats. Kunskaper finns om hur en sådan ska se ut. Det finns dyra undersökningar som pekar på olika felaktigheter i dagens pakethantering och som ger förslag på förbättringar. Personalen är väl medveten om vad de inte borde utsättas för och man lovade att den nya terminalen i Segeltorp ska vara en terminal där tidigare brister i arbetsmiljön skulle tas bort. Många äldre arbetskamrater ska flytta till Segeltorp där belastningen kommer att bli mycket större än den är idag i Tomteboda. Arbetet blir mer utarmat, färre arbetsmoment för rotation och de göromål som blir kvar kommer att bli väldigt fysiskt påfrestande och statiskt, som måste leda till lavinartade sjukskrivningar på grund av värkande ryggar och förslitningsskador.  Tyvärr, så har man struntat helt i alla påpekanden och krav ställda i detta avseende. Förutom att sorteringsmaskinen är tystare och lokalen är fräsch som nybyggd, så har man försämrat arbetsmiljön ur belastningsergonomisk perspektiv. Inga behållarupptömmare är monterade, EMB stationen är felplacerad (ingen möjlighet för montering av de godkända vacuumlyftarna)... Det är trångt och kallt i produktionslokalen. Paket med vikt över 25 kg upp till 35 kg kommer att lyftas manuellt (olagligt enligt arbetsmiljölagen) Ledningen verkar inte förstå vad arbetsmiljöarbetet går ut på. Det pågår inget systematiskt arbetsmiljöarbete i terminalen! Med det menas att det gjordes det minimala som krävs, d.v.s. några riskanalyser (i inledningsskedet), men dessa är kvalitetssäkringsvinklade och ytterst lite berör den fysiska arbetsmiljön. Redan i byggnadsfasen har man konstaterat en del grova fel, men några åtgärdsförslag för att rätta till dem finns inte. Ett minimiavtal om lyfthjälpmedel förhandlades i god tid, men ingenting tyder på att dessa lyfthjälpmedel kommer att finnas på plats vid sammanslagningen i juli 2005. Ledningen har ansträngt sig verkligen för att skapa ett missnöje hos personalen och problem under närmaste framtiden. Vi som sliter på Segeltorp.