ARBETSPLATSENS UTFORMNING

LOKALER, DAGSLJUS, KLIMAT, BELYSNING mm.

 ...

8 § Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen skall, om det behövs, vara tillgängliga för och kunna användas även av arbetstagare med nedsatt rörelse-, syn- eller hörselförmåga.

9 § Golv, trappsteg, lastkajer och lastbryggor samt markbeläggning på utomhusarbetsplatser skall vara utförda så att halkrisken är liten, och där det behövs, så att de motverkar halkning.

10 § Särskild lokal, avskild från övriga lokaler, skall i regel ordnas för arbetsprocess som medför särskild risk för ohälsa eller olycksfall. Detsamma gäller arbetsprocess där det föreligger särskild risk för brand eller explosion.

Dagsljus

11 § Vid stadigvarande arbetsplatser, i arbetslokaler och personalutrymmen, som är avsedda att vistas i mer än tillfälligt, skall det normalt finnas tillfredsställande dagsljus och möjlighet till utblick.

Belysning

Allmänna regler

12 § Belysning skall planeras, utföras och underhållas samt undersökas och bedömas i den omfattning som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

13 § Belysning skall anpassas till de arbetandes olika förutsättningar och de synkrav som arbetsuppgifterna ställer. Belysning skall ha en för den enskilde lämplig fördelning och riktning. Bländning skall undvikas så långt det är möjligt.

14 § Belysning och arbetsplatsens utformning skall vara sådana att man med tillfredsställande säkerhet och utan onödiga anpassningssvårigheter kan förflytta sig mellan eller i olika lokaler eller arbetsområden med skilda belysningsförhållanden.

Ljuskällor och belysningsanläggningar

15 § En ljuskällas återgivning av färg skall vara lämplig för arbetsuppgiften.
Belysning skall vara utformad så att varningsskyltar, nödstoppsdon och liknande är lätta att uppfatta.  

Buller och akustik

34 § Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen skall vara lämpligt utformade och inredda med hänsyn till deras ändamål, ljudegenskaper och förekommande bullerkällor. De skall planeras, disponeras
och isoleras mot omgivningen så att bullerexponeringen reduceras till lägsta praktiskt möjliga nivå och så få som möjligt utsätts för buller.

35 § Installationer skall vara utförda och underhållas så att bulleralstringen och bulleröverföringen till arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen blir så låg som det praktiskt är möjligt.

 
Drag

Kallras innebär risk för att utsatta kroppsdelar lokalt kyls ner. Stora fönsterytor eller fönster med hög värmegenomgångskoefficient ökar risken för drag. Uppvärmningsanordning bör placeras så att kallras från fönster eller liknande undviks. I lanternin och ljuskupol bör åtgärd vidtas för att förebygga kondens och kallras.

  Vilutrymme

Till 109 § Vilplats kan vid behov ordnas i klädrum eller annat lämpligt utrymme. I första hand bör det dock finnas en särskild vilplats.

Exempel på vilplats som lätt kan iordningställas är när matplatsen i en bod är inredd på sådant sätt att den medger liggplats. Exempel på när bod kan vara utan vilplats är när lämpligt vilutrymme finns att tillgå på annat sätt, t.ex. i byggnad inom arbetsstället.

Exempel på när särskilt vilrum kan behövas är då fler än 50 personer regelbundet sysselsätts samtidigt inom ett område, t.ex. i en eller flera byggnader intill varandra. I skolan kan exempelvis vilrum i anslutning till elevvårdslokaler utnyttjas.

Det är lämpligt att vilrummet är anpassat till funktionshindrade. Det är
bra om rummet placeras i tyst omgivning.
Till 110 § Lämplig inredning är i de flesta fall säng med kudde och filt,
bord, stol, sänglampa, klädkrok och spegel. Det är bra om färger och material ger rummet en lugn karaktär. Sjukvårdsutrustning kan lämpligen finnas i eller i anslutning till vilrum.

Det är en fördel om toalett – gärna handikapptoalett med dusch – finns i anslutning till rummet eller i närheten av detta. Om så inte är fallet är det lämpligt att det finns tvättställ i rummet.

Det är lämpligt att upptagetmarkering och larmanordning ingår i vilrums utrustning. Exempel på larmanordning är larmsignal till serviceenhet eller telefon.

Höga lufthastigheter i en lokal kan, förutom av kallras, även skapas av ventilationssystemet eller av kalla golv och väggar samt genom ojämn temperaturfördelning i rummet. När en dörr öppnas till en angränsande lokal med annan temperatur eller annat tryck kan också stora lufthastigheter uppstå.

Erfarenhetsmässigt har det visat sig att lufthastigheter som understiger 0,15–0,2 m/s i allmänhet uppfattas som dragfria.  

Luftfuktighet

Luftfuktighetens betydelse för upplevelsen av det termiska klimatet är liten.
Dess effekt på besvärsupplevelse och hälsotillstånd är mer svårbedömd.

I kontorslokaler med lufttemperaturer vintertid på ca 20 °C har erfarenheten visat att en låg fukthalt i regel godtas. Om lufttemperaturen höjs med 2 grader eller mera uppkommer inte sällan obehag och klagomål på torr luft. Åtgärder bör därför i första hand inriktas på temperaturförhållandena.

Endast i undantagsfall bör direkta åtgärder för fuktighetsreglering vidtas.

Vid klagomål på torr luft kan det även vara lämpligt att gå igenom städrutiner
och undersöka golvmaterial för att undvika problem i samband med damm och statisk elektricitet.

Hög luftfuktighet ger ökad möjlighet för tillväxt av mögel m.m. Även gasavgivning från material och inventarier underlättas av hög luftfuktighet.

Lämpligt klimat

I lokaler med stora interna värmelaster, t.ex. från maskiner eller solinstrålning, kan det vara aktuellt att kyla tilluften. Beroende på problemets art kan det även vara lämpligt med solavskärmning eller annan avskärmning av varma ytor för att sänka temperaturen.

Fasta arbetsplatser utomhus t.ex. kretsloppsarbete bör arrangeras så att man inte utsätts för vind eftersom kall luft med hög hastighet på kort tid kan transportera bort stora värmemängder från kroppen.

Om lufttemperaturen vid lätt och stillasittande arbete varaktigt avviker från 20–24 °C vintertid och 20–26 °C sommartid bör det termiska klimatet undersökas närmare. Eftersom det inte bara är lufttemperaturen som påverkar det termiska klimatet kan det vara lämpligt att bestämma PMV och PPD enligt SS-EN ISO 7730. Därefter bedöms förutsättningarna för termisk komfort och eventuellt behov av åtgärder.

Under en kortvarig värmebölja med ungefär samma inomhustemperatur som utomhustemperatur behöver normalt inga särskilda åtgärder vidtas.

Är däremot arbetet sådant att ökat riskbeteende kan innebära olycksfall bör åtgärder vidtas.

Vid stillasittande arbete är det särskilt viktigt att beakta de lokala faktorerna som drag och temperaturskillnader. För att det termiska klimatet skall upplevas som tillfredsställande bör, vid stillasittande arbete, lufttemperaturskillnaden mellan huvud och ankel vara mindre än 3 °C.

Lufttemperaturen i personalutrymmen bör vara minst 20 °C. Vid arbete i kylda arbetslokaler eller arbete i kyla utomhus är det extra viktigt att ha pauser i uppvärmda utrymmen.

Till 32 § Värmeeffektbehovet bör vara beräknat så att man i arbetslokal normalt kan upprätthålla en lufttemperatur i vistelsezonen på minst

a) 20 °C vid stillasittande, fysiskt mindre ansträngande arbete,
b) 14–15 °C vid rörligt eller fysiskt mera ansträngande arbete.

Lämpliga metoder för beräkning av värmeeffektbehov finns i svensk standard SS 02 43 10. Om arbetet i huvudsak bedrivs i del av lokal kan uppvärmningen begränsas till den delen. Exempel på sådan lokal är
sågverkshall med uppvärmda hytter.

I vissa lokaler kan det av produktionstekniska skäl vara nödvändigt att hålla annan temperatur än vad som anges ovan, t.ex. i vissa livsmedelslokaler eller lokaler där ugnsarbeten utförs.

Till 33 § Luftridå, vindfång och vädertätningsportar är exempel på anordningar som kan skydda mot drag.

http://www.av.se/regler/afs/2000_42.pdf http://www.av.se/regler/afs/2000_42.pdf

AFS 2000:42

Arbetslokaler och personalutrymmen

Golv, trappsteg, lastkajer

Särskild lokaler

Dagsljus

Belysning


Ljuskällor och belysnings-
anläggningar

Buller och akustik

Drag

Vilutrymme

Luftfuktighet

Lämpligt klimat

Webbmäster; Erhan Gömüç  e-post

fr.o.m. 010420