Skyddsombudens rätt till information
vid konkurrensutsättning
Skyddsronder
Regler om skyddsombud
Arbetsmiljöombuds rättsliga status
Ledighet för skyddsombud
Anmälan om skyddsombud
Utseende av elevskyddsombud
Regionala skyddsombud
Anmälan av skyddsombud (2)
Skyddsrond
Skyddsombud
Antalet ledamöter i en skyddskommitté
Skyddsombuds uppgifter
Gemensamt skyddsombud för
flera företag
Information till skyddsombud
Skyddsombudens medverkan vid rehabilitering
Förhandlingar om förändringar
i den sociala kontakten på arbetsplatsen
Huvudskyddsombud
Skyddsombudens
rätt till information
vid konkurrensutsättning
Enligt 6 kap 4 § arbetsmiljölagen företräder skyddsombud arbetstagarna iarbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. I detta syfte skall ombudet inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap. 2 a §.
Skyddsombud skall vidare delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall.
Skyddsombud skall också delta vid upprättande av handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §. Arbetsgivaren skall underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område.
Enligt 6 § har skyddsombud rätt att ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet.
Enligt 9§ skall skyddskommittén delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. I skyddskommittén skall behandlas frågor om företagshälsovård, handlingsplaner planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation, planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön samt arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället.
Enligt 10 § får skyddsombud inte hindras att fullgöra sina uppgifter. Skyddsombud får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget upphör skall arbetstagaren vara tillförsäkrad arbetsförhållanden och anställningsvillkor, vilka överensstämmer med eller är likvärdiga med dem som skulle ha rått om han ej hade haft uppdraget.
Enligt 11 § skall arbetsgivare eller arbetstagare, som bryter mot 10 §, ersätta uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.
Enligt 13 § skall mål om tillämpning av 10 och 11 §§
normalt handlägga
enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
14§ I förhållande till arbetsgivare vinner 4--7 och 10--13
§§ tillämpning när den organisation eller de arbetstagare, som har utsett skyddsombudet, har
underrättat arbetsgivaren om valet eller, om arbetsgivaren icke har
kunnat nås, sänt underrättelse om valet till arbetsstället.
Varken i arbetsmiljölagen eller arbetsmiljöförordningen
finns några regler om med vilka intervaller skyddsronder skall genomföras. Det enda som
står är att de skall vara regelbundna. Detta bör rimligen kunna innebära
olika intervaller i olika slag av verksamhet beroende på verksamhetens
art och
skaderiskerna.
Skyddsrondernas förläggning regleras ibland i avtal mellan arbetsmarknadens
parter. Avtalsfrågor ligger emellertid utanför Arbetarskyddsstyrelsens
verksamhetsområde.
Regler om skyddsombud finns i 6 kap arbetsmiljölagen.
Enligt 6 kap 2 § är det den lokala arbetstagarorganisationen
som utser skyddsombud. Enligt 4 § skall skyddsombudet företräda arbetstagarna
i arbetsmiljöfrågor och verka för en tillfredsställande
arbetsmiljö.
Ett skyddsombud får enligt 10 § inte hindras från att
fullgöra sina uppgifter. Arbetsgivaren får inte ge skyddsombudet sämre arbetsförhållanden
eller anställningsvillkor med anledning av uppdraget som skyddsombud. En arbetsgivare som bryter mot detta skall enligt 11 § betala skadestånd.
Den som vill kräva skadestånd måste underrätta motparten
om detta inom fyra månader från skadan.
Mål om skadestånd handläggs normalt i arbetsdomstolen.
Skadeståndsfrågor ligger utanför Arbetarskyddsstyrelsens och Yrkesinspektionens verksamhetsområde. Ett skyddsombud som vill kräva skadestånd bör vända sig till den fackliga organisation som utsett ombudet.
Enligt 2 § arbetsmiljöförordningen skall arbetsgivaren utan
dröjsmål underrätta yrkesinspektionen om olycksfall och annan skadlig inverkan
i arbetet som föranlett dödsfall eller svårare personskada
eller samtidigt
drabbat flera arbetstagare.
Detsamma gäller vid tillbud som inneburit allvarlig skada för liv eller hälsa.
Straffet för brott mot denna bestämmelse är enligt 8 kap
2 § arbetsmiljölagen böter. Detta innebär enligt 35 kap 1 § brottsbalken att
brottet blir preskriberat efter två år. Alla brott mot denna bestämmelse
som inträffat före september 1993 är således preskriberade.
Arbetsmiljöombuds rättsliga status
Skyddsombudens rättigheter regleras i 6 kap arbetsmiljölagen. Enligt detta kapitel gäller bl. a. följande:
4 § Skyddsombud skall delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Skyddsombud skall vidare delta vid upprättande av handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §.
Arbetsgivaren skall underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område.
5 § Skyddsombud, som avses i 2 § andra stycket, har rätt till den ledighet som fordras för uppdraget. Vid sådan ledighet bibehåller ombudet sina anställningsförmåner.
6 § Skyddsombud har rätt att ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet.
6 a § Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, skall skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning skall göras för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. På framställning skall arbetsgivaren genast lämna skyddsombudet en skriftlig bekräftelse på att han mottagit dennes begäran. Arbetsgivaren skall utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör han inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, skall Yrkesinspektionen efter framställan av skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 § skall meddelas.
7 § Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och kan rättelse icke genast uppnås genom hänvändelse till arbetsgivaren, kan skyddsombud bestämma att arbetet skall avbrytas i avvaktan på ställningstagande av yrkesinspektionen.
Om det är påkallat från skyddssynpunkt och rättelse icke genast kan uppnås genom hänvändelse till arbetsgivaren, kan skyddsombud i avvaktan på yrkesinspektionens ställningstagande avbryta arbete som arbetstagare utför ensam.
Överträdes tillsynsmyndighets förbud, som har vunnit laga kraft eller som på grund av förordnande enligt 9 kap. 5 § skall lända till efterrättelse omedelbart, kan skyddsombud avbryta arbete som avses med förbudet.
För skada till följd av åtgärd som avses i denna paragraf är skyddsombud fri från ersättningsskyldighet.
10 §
Skyddsombud får inte hindras
att fullgöra sina
uppgifter.
Om ett skyddsombud företräder en arbetstagare som utför arbete på ett arbetsställe över vilket dennes arbetsgivare inte råder är den arbetsgivare som råder över arbetsstället skyldig att låta skyddsombudet få tillträde dit i den omfattning som ombudet behöver för att fullgöra sitt uppdrag.
Skyddsombud får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget upphör skall arbetstagaren vara tillförsäkrad arbetsförhållanden och anställningsvillkor, vilka överensstämmer med eller är likvärdiga med dem som skulle ha rått om han ej hade haft uppdraget.
11 § Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot 10 §, skall han ersätta uppkommen skada.
Lagtexten reglerar endast rättigheterna för skyddsombud och ledamöter i skyddskommitté. Det förekommer i arbetslivet andra skyddsfunktionärer med varierande benämningar, t. ex. skyddsassistent, skyddsingenjör, skydds tjänsteman, arbetsmiljöombud, arbetsplatsombud, skyddsombudsman och arbetsmiljöombudsman. Det har t. ex. förekommit att fristående fackliga organisationer utan avtal, som inte har rätt att utse skyddsombud, har kommit överens med arbetsgivaren om att utse skyddsfunktionärer med sådana benämningar.
Ingen av dessa funktionärer är emellertid nämnda i arbetsmiljölagen och ingen av dem har därför samma juridiska rättigheter som ett skyddsombud och en ledamot i en skyddskommitté.
Om man vill ge skyddsombuden ett annat namn men ändå behålla deras Rättigheter är det möjligt att utse dem både till t. ex. arbetsmiljöombud och skyddsombud. En annan möjlighet kan vara att i det beslutsprotokoll där de utses ange att de utses till arbetsmiljöombud och att de skall utföra de uppgifter som enligt lagen ankommer på skyddsombud.
Viktigt är i sådana fall att man underrättar arbetsgivaren om valet enligt 6 kap 14 § arbetsmiljölagen och därvid tydligt anger att det är fråga om ett skyddsombud.
Arbetsgivaren kan annars göra gällande att den utsedda personen inte har några rättigheter enligt lagen.
Om den fackliga organisation, som utsett ett skyddsombud, har sänt in enundertecknad anmälan om valet till skyddsombudsregistret och det av denna anmälan tydligt framgår att det är fråga om ett skyddsombud, måste den valda personen rättsligt betraktas som ett skyddsombud, även om man internt skulle använda någon annan beteckning. Även i denna situation måste en underrättelse lämnas till arbetsgivaren om valet som tydligt anger att det är fråga om ett skyddsombud.
I alla de fall där ett skyddsombud uppträder i förhållande
till Yrkesinspektionen eller Arbetarskyddsstyrelsen under en annan benämning
än skyddsombud får man räkna med att myndigheterna ställer
frågor om ombudets behörighet och eventuellt begär protokollsutdrag som
visar att personen verkligen är vald till skyddsombud.
Det kan avslutningsvis nämnas att Arbetarskyddsstyrelsen till regeringen har anmält att skyddsombud numera ofta ges andra benämningar och att ändras på denna punkt.
Ledighet för skyddsombud
Enligt 6 kap 5 § arbetsmiljölagen har skyddsombud rätt till den ledighet som fordras för uppdraget. Vid sådan ledighet bibehåller ombudet sina anställningsförmåner.
Några närmare bestämmelser om hur stor ledigheten får vara eller exakt för vilka arbetsuppgifter den kan tas ut finns inte. När lagen skrevs förutsattes att dessa frågor skulle regleras närmare genom avtal. Sådana avtal fanns då för en stor del av arbetsmarknaden. Numera finns sådana avtal bara i liten utsträckning. Arbetarskyddsstyrelsen känner inte till på vilka områden sådana avtal finns. I denna fråga hänvisas Ni till Er fackliga organisation.
Om arbetsgivare och fack är oense om hur lång ledighet som behövs
kan
Yrkesinspektionen rådfrågas.
Om arbetsgivaren vägrar att betala ut avlöningsförmåner
för ledighet som
skyddsombudet tagit ut kan detta ytterst bli en fråga som Arbetsdomstolen
kan få avgöra.
Det är riktigt att ersättare för skyddsombud inte behöver anmälas till styrelsens skyddsombudsregister. Om det kommer in en sådan anmälan blir den inte registrerad. Om Ni vill ha närmare besked om orsaken till detta kan upplysningar lämnas av vår ADB/IT-enhet som är den enhet som sköter registret.
Ett skyddsombud måste alltid anmälas till arbetsgivaren. Annars har skyddsombudet inga rättigheter i förhållande till arbetsgivaren.
Detta framgår av 6 kap 14 § arbetsmiljölagen som har följande
lydelse: "14§ I förhållande till arbetsgivare vinner 4--7 och 10--13
§§ tillämpning när den organisation eller de arbetstagare, som har utsett skyddsombudet,
har underrättat arbetsgivaren om valet eller, om arbetsgivaren icke har
kunnat
nås, sänt underrättelse om valet till arbetsstället."
Det står inget i den paragrafen om ersättare. Men om avsikten är att ersättaren ibland skall kunna gå in och agera som skyddsombud, måste ju ersättaren också anmälas till arbetsgivaren. Annars har ju ersättaren inga formella rättigheter.
I 17 § arbetsmiljölagen står att eleverna skall ges tillfälle att medverka i skyddsarbetet genom elevskyddsombud. Detta måste uppfattas så att det är elevernas sak om de vill utnyttja detta tillfälle eller inte.
Det
är i praktiken samma sak med vanliga skyddsombud. Det står visserligen
i lagen
att skyddsombud skall finnas när minst 5 arbetstagare regelbundet sysselsätts
på arbetsstället. Så man kan hävda att den fackliga organisationen
bryter mot arbetsmiljölagen om de inte utser några ombud.
Men
lagen anger ingen sanktion för detta och ställer inte upp några
hinder mot
att arbetet fortsätter även utan skyddsombud.
Skillnaden gentemot elevskyddsombud är att beträffande dessa framgår det direkt av av paragrafen att de bara är en rättighet som man inte måste utnyttja. Så här kan man inte ens hävda att eleverna bryter mot lagen om de inte utser några ombud.
Arbetsmiljölagen lägger inget ansvar på skolan eller dess ledning för att eleverna verkligen utser elevskyddsombud och det finns heller ingen bestämmelse som hindrar att undervisningen fortsätter även om inga ombud har utsetts.
Observera att i 18 b § arbetsmiljöförordningen finns ett
bemyndigande för Statens skolverk och styrelserna för universitet och högskolor
att meddela föreskrifter för verkställighet av bestämmelserna om
elevskyddsombud. Det är därför tänkbart att de frågor som Ni ställt
kan belysas av eventuella sådana bestämmelser.
Bestämmelser om utseende av regionala skyddsombud finns i 6 kap 2 § arbetsmiljölagen. Den formella benämningen är "skyddsombud utanför kretsen av arbetstagare på arbetsstället". Den enda förutsättning som anges för att facket skall få utse ett regionalt skyddsombud är att skyddskommitté inte har tillsatts för arbetsstället.
Skyddsombudens rättigheter anges i 6 kap 4 - 7 §§ samma
lag. Där används endast ordet skyddsombud.
Man måste därför utgå från att riksdagen har
avsett att ett "skyddsombud utanför kretsen av arbetstagare på arbetsstället" skall
ha precis samma rättigheter som ett skyddsombud innanför kretsen
av arbetstagare på arbetsstället. Det spelar då ingen roll
för det regionala skyddsombudets rättigheter om det finns eller inte finns lokala skyddsombud
på arbetsstället.
Enligt 6 kap 4 § skall skyddsombuden bl. a. verka för en tillfredställande
arbetsmiljö samt vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall.
Skyddsombudet har enligt 6 § rätt att ta del av de handlingar
och erhålla de upplysningar som behövs för ombudets verksamhet.
Detta innebär naturligtvis att skyddsombuden har rätt att besöka de arbetsställen, för vilka de har utsetts, för att granska arbetsmiljön där . Enligt 10 § får skyddsombudet inte hindras att fullgöra sina uppgifter.
Däremot är det olämpligt att sådana besök kallas
"inspektion" eftersom detta kan leda till förväxling med
de inspektioner som utförs av den statliga tillsynsmyndigheten, Yrkesinspektionen.
Bättre benämningar är t. ex. "skyddsrond", "skyddsbesök",
"undersökning av arbetsmiljön", "arbetsmiljöbesök",
"skyddsombudsbesök" eller någon liknande benämning.
Denna fråga regleras dock inte i lagen.
Skyddsombudens rätt att ställa krav mot arbetsgivaren regleras i 6a §. Där anges att ett skyddsombud som anser att det behövs åtgärder i arbetsmiljön skall begära dessa hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren är på framställning skyldig att genast lämna en skriftlig bekräftelse på att han mottagit en sådan begäran.
Arbetsgivaren skall sedan lämna besked i frågan utan dröjsmål. Om han inte gör det eller inte beaktar ombudets begäran inom skälig tid kan skyddsombudet begära Yrkesinspektionens prövning av frågan.
Dessa bestämmelser gäller också regionala skyddsombud. Även här är det dock viktigt att ombudens framställningar utformas så att de inte kan förväxlas med inspektionsmeddelanden eller förelägganden från tillsynsmyndigheten.
De rättigheter som nu beskrivits gäller endast skyddsombud. De gäller inte andra fackliga funktionärer, som t. ex. ombudsmän, arbetsmiljöombud, klubbstyrelsemedlemmar eller liknande om de inte samtidigt har utsetts till skyddsombud.
Det bör också påpekas att ett regionalt skyddsombud rättigheter alltid är beroende av att den organisation som har utsett ombudet har minst en medlem på arbetsstället. Om det inte finns någon sådan medlem där har det regionala skyddsombudet inte någon behörighet att besöka arbetsstället.
upp
2 - 3