ergonomi Tomteboda
Arbetsmiljö&Skyddsombud
Telefon: 781 79 40
ERGONOMIUTVÄRDERING

     Terminal Stockholm redovisar 
följande ergonomiska problem och  planerade åtgärder 
för att eliminera eller minimera problemen.

Lars-Göran Karlsson
1999.10.08

1. 
    TEKNISK UTRUSTNING
 

     GSM (inmatning)
       Som framgår av Previas analys av arbetskraven på Stockholm Klara, medför lyft av lådor från lådvagn till lådbord hög belastning på de olika kroppsdelarna. Det gäller framför allt lyft av den understa lådan som måste utföras under knähöjd. Vid urplockning av brev från lådor använder våra medarbetare till stor del enhandsgrepp. Detta ger tyvärr hög belastning på händer och underarmar.

     Åtgärder 
     För att minska belastningen planerar vi att installera någon form av lyftanordning vid inmatningen. 
       Vad avser problemen vid urplockning av brev kommer vi att sätta upp en instruktion som visar att man bör använda båda händerna vid urplockning. Denna instruktion kommer att sättas vid flera arbetsplatser där man bör använda tvåhandsfattning i stället för enhandsfattning. 

     FSM 
     Vid tömning av den övre fackraden är det framför allt problem för dem som är korta till växten. För deras vidkommande utförs arbetet över axelhöjd, vilket medför besvär. 
       Vad gäller tömningen av den nedre fackraden utförs detta arbete under knähöjd.

     Åtgärder 
     Genom ändringar i programmet kommer vid att så långt möjligt begränsa arbetet över såväl axelhöjd som under knähöjd. Vi kommer också att  installera en plattform som innebär att våra korta medarbetare inte skall  behöva utföra arbete över axelhöjd. 
      Att helt undvika arbete över axelhöjd eller under knähöjd är dessvärre inte möjligt. 

2.

      SSM 
     Liksom vid många andra arbetsplatser är det viktigt att det går att anpassa arbetshöjden till olika medarbetares behov. Att också använda rätt arbetsteknik är viktigt i sammanhanget. 
       Vid On- och Off-linebanorna förekommer ett stort antal lådlyft som innebär belastningar på olika kroppsdelar. 

     Åtgärder
     En höj- och sänkbar ståplatta är installerad, som innebär att arbetshöjden går att reglera i viss utsträckning. I övrigt kommer anslag att sättas upp visar på den arbetsteknik som bör tillämpas. 
       Vad avser On- och Off-linebanorna har vi f n inte hittat någon bra lösning, men det borde gå att lösa tekniskt.

     KSM
     Kodningsplatserna är inte ergonomiskt bra utformade. Här har bl a Previas ergonom pekat på stora brister som bör lösas. En del åtgärder är vidtagna men ännu återstår en del problem att lösa. När det gäller den nya KSM:en på Stockholm Syd sker f n ett utvecklingsarbete tillsammans med leverantören vad avser den ergonomiska utformningen. 
      Användningen av säckar i verksamheten medför ergonomiska problem p g a att vi saknar hjälpmedel. 

      Åtgärder 
     I avvaktan på mer genomgripande åtgärder ser vi bara en ökad rotation som den enda möjligheten att undvika/minska besvären vid KSM:en på Tomteboda. Vad avser säckhanteringen efterlyses lämpliga tekniska hjälpmedel. 

     Truckar 
     Många arbetsskador/besvär har uppkommit vid truckkörning, framför allt  med s k sidsittande truckar.

     Åtgärder 
     På Tomteboda har vi bedrivit ett utvecklingsarbete tillsammans med trucktillverkare. Detta har resulterat i en ny trucktyp där man växlar mellan sittande och stående. Dessutom slipper man vridna kroppsställningar.

 

3.
     Lastbärare (lådvagnar, brevbehållare) 
     Införandet av de nya lådvagnarna och brevbehållarna har avsevärt  förbättrat miljön. Det bör dock påpekas att nya risker har skapats som  inneburit att ett relativt stort antal av våra medarbetare fått skador på på hälsenan. Skadorna beror på att man oftast drar brevbehållarna bakom sig, vilket innebär att risken för påkörning ökar och därmed skador på hälsenan. De gamla postbehållarna sköt man oftast framför sig och därmed hade vi färre sådana skador tidigare.

     Åtgärder 
     All personal upplyses om riskerna och tydliga instruktioner ges ut där det framgår att man skall skjuta brevbehållarna framför sig för att på så sätt undvika skador på hälsenorna.

 

 

ÖVRIGT 

     Manuell sortering
     I anslutning till den manuella sorteringen finns ett antal moment som  innebär icke önskvärda belastningar på olika kroppsdelar. Av Previas kartläggning på Klara framgår t ex att lyft av lådor från lådvagn innebär  hög belastning (gäller framförallt lyft av nedersta lådraden). 
     När det gäller sortering av framför allt stora brev är det svårt att få våra medarbetare att växla mellan att stå och sitta. För kroppen är det bättre att stå vid sortering av stora brev, då man i större utsträckning har större möjligheter att förflytta sig i sidled, vilket innebär mindre belastningar. 
     I dag har vi ett antal sorteringsfack som inte går att höja och sänka.  Däremot är de stolar vi använder höj- och sänkbara. 
     Vid tömning av facken används ofta enhandsfattning, vilket ger belastning på händer och underarmar.

     Åtgärder 
     Någon form av lyftanordning för lyft av lådor från lådvagn bör införskaffas som innebär att lyften kan minska eller helt undvikas. 
     Som vi ser det är det bara genom utbildning och information som det går att påverka våra medarbetare att använda rätt arbetsteknik, t ex att stå i stället för att sitta vid sortering. 
     Vid ev inköp av nya sorteringsfack kommer dessa att vara höj- och sänkbara. 
     Även här krävs instruktioner som beskriver vilken arbetsteknik som bör användas.

 

4.
     Hårda golv
     Sedan länge upplever många av våra medarbetare besvär med att gå och stå på betonggolven. På postterminalen Stockholm Årsta har 67 personer tillfrågats och 63 har svarat att de upplever besvär med att gå och stå på de hårda golven.

     Åtgärder 
     Det bästa sättet att lösa detta problem är att införskaffa arbetsskor som har en stötdämpande effekt alternativt en iläggssula som är anpassad för foten och som kan användas i vilken sko som helst. 
     Vi har därför rekommenderat våra medarbetare att använda den av f d Central arbetsmiljökommittén (CAMK) framtagna modellen. Tyvärr är det endast ett fåtal som tycker att den passar den enskildes fötter. Det visar att det nästan är omöjligt att hitta en modell som passar alla. Det bör således finnas ett större utbud som våra medarbetare har att välja bland. 
     Vi avser också att pröva en iläggssula som påstås vara den som nästan  löser alla problem.

 

     Organisation 
     Det är viktigt att arbetet är organiserat på ett bra sätt. Rotationen utgör här en viktig del både vad gäller att minska belastningarna och när det gäller att skapa ett bra innehåll i arbetet. Det bör dock påpekas att rotation mellan olika arbetsuppgifter skall ske med sunt förnuft och skall också anpassas till vad som är lämpligt ur verksamhetssynpunkt.

     Åtgärder 
     När det gäller att organisera arbetet har detta diskuterats i de olika samverkansgrupperna, vilket har utmynnat i att det råder stora möjligheter för medarbetarna att själva bestämma (utifrån givna förutsättningar) över hur arbetet utförs. I grunden är dock rotationen schemalagd. Man bör som chef/ledare exempelvis ta hjälp av t ex företagshälsovården för att upplysa om vikten av att rotera på rätt sätt mellan olika arbetsuppgifter.

 

     Utbildning
     Våra medarbetare har i olika sammanhang erhållit utbildning i ergonomi och kunskap i att arbeta på rätt sätt.

     Åtgärder 
     I samband överflyttningen från Stockholm Klara till Stockholm Syd är det  ånyo planerat att all personal skall erhålla utbildning i ergonomi samt i rätt  arbetsteknik. 
     Som komplement till utbildningen kommer vi på vissa arbetsplatser att sätta  upp en instruktion, exempelvis i bildform, som beskriver hur man bäst skall  utföra de olika momenten.

 

5.
     Buller 
     Våra medarbetare klagar ibland på för högt buller. Mätningar som i olika sammanhang har utförts har emellertid visat att bullret håller sig inom de nivåer som för de flesta inte lär vara medicinskt skadliga. Däremot upplevs bullret som mycket tröttande och tröttande buller har som bekant en  stressande effekt framför allt om man inte kan påverka bullret. 

     Åtgärder
     Bullerdämpande åtgärder bör sättas in som minskar problemen. Åtgärder bör vidtas för att minska bullret vid källan men även för att minska påverkan t ex vid manuell sortering, företrädesvis i form av bullerskyddande vägg eller motsvarande. 


     . 
     Belysning 
     Felaktig belysning kan skapa ergonomiska besvär framför allt i samband med bildskärmsarbete. Ofta är det så att belysningen glöms bort i samband med förändringar på arbetsplatsen.

     Åtgärder
     I förekommande fall bör experthjälp anlitas i form av företagshälsovård när förändringar sker. 


Posten Brev 1999-10-08 1 ( 5 )
     Terminal Stockholm
     Lars-Göran Karlsson 
     08-781 7546 

Beslut och Projekt fas, april 1999 Upp    Läs även: Belastningsergonomi

 
  Ansvarig Utgivare: Tomteboda Huvudskyddsombudet  Plan 3½, 17300 Tomteboda - Tfn 781 75 82   

Kontakta oss!

                     Webbmäster: Erhan Gömüc; vice HSO